Denna studie syftar till att undersöka upplevelsen av att vara anhörig när ett barn drabbas av cancer och hur omvårdnadspersonal kan hjälpa barnets anhöriga att hantera sin situation. Arbetet utfördes som en systematisk litteraturstudie som grundades på 15 vetenskapliga artiklar framtagna från Högskolan Dalarnas databas ELIN och Pub Med. Resultatet av litteraturstudien visade att det är en stor känslomässig påfrestning för de närmast anhöriga när ett barn drabbats av cancer. Det var vanligt att de anhöriga beskrev känslor som oro, rädsla, ångest och förtvivlan. Syskon kunde även känna sig åsidosatta, samtidigt som de kom närmare sitt sjuka syskon. Många vardagsrutiner var tvungna att förändras när barnet vårdades på sjukhus längre perioder och en förälder behövde finnas till hands för barnet. Ekonomin påverkades hos många familjer, dels till följd av att de fick merkostnader dels att inkomsten försämrades då minst en förälder gick ner i arbetstid eller avslutade sitt arbete. Informationen från omvårdnadspersonalen upplevdes som avgörande för hur de anhöriga klarade att hantera sin situation.

När barn av olika anledningar inte kan bo kvar hos sina biologiska föräldrar hamnar de flesta inom samhällets vård under heldygnsinsats. Den vanligaste formen av heldygnsinsats är i dagsläget vård i familjehem. När barn placeras i familjehem får barnet en egen socialsekreterare och familjehemmet får en annan, denne kallas för familjehemssekreterare. Familjehemssekreteraren deltar vid överväganden av familjehemsvården och har ett visst inflytande i umgängesfrågor. Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse för vad familjehemssekreterarna anser om umgänge mellan de biologiska föräldrarna och barn placerade i familjehem enligt lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) utifrån principen om barnets bästa. Genom intervjuer baserade på vinjetter med fem familjehemssekreterare och en familjehemsgruppschef verksamma på två olika socialkontor ämnade denna studie att finna diskurser om umgänge. Resultaten visar två diskurser rörande umgänge: diskursen om umgänge som en självklarhet och diskursen om umgänge utifrån barnets behov. Empirin analyserades med stöd av anknytningsteorin och teorin om handlingsutrymme.

Syftet med studien är att undersöka vilka kvaliteter föräldralediga och icke förvärvsarbetande föräldrar till barn på förskolan uttrycker att förskolan besitter. Studien har inspirerats av ett   postmodernt perspektiv. Detta innebär att vi utgår från att förskoleinstitutioner blir vad vi som samhällsaktörer gör dem till. De bär inte på några inneboende kvaliteter, naturgivna syften eller egenskaper (Dahlberg, Moss & Pence, 2001).   För att besvara frågeställningen hur föräldralediga och icke förvärvsarbetande föräldrar till barn på förskolan uttrycker förskolans roll har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. I studien ingår sex föräldrar från fem olika förskolor. Efter analys av intervjuerna kunde vi urskilja tre områden vilka presenteras i resultatet. Områdena är: förskolan - ett   komplement till hemmet, förskolan - en plats för lärande samt förskolan - en del av livet.   Resultatet visar på en komplexitet i föräldrarnas uppfattningar och inom områdena fokuseras på skillnader, motsägelser och nyanser.

BAKGRUND: Vård av för tidigt födda barn började i Frankrike där också kuvösen började utvecklas. Sedan dess har det skett en utveckling kring vården av för tidigt födda barn och idag fokuserar vården på familjecentrerad omvårdnad. SYFTE: Att belysa föräldrars upplevelse av att få ett för tidigt fött barn. METOD: Litteraturstudie med innehållsanalys av 16 kvalitativa artiklar publicerade mellan 2000-2009. RESULTAT: Att få ett för tidigt fött barn skapade en mängd olika känslor hos föräldrarna. De upplevde ambivalenta känslor. Information och stöd var viktiga faktorer som påverkade föräldrarnas delaktighet och relation till barnet. Papporna kände sig åsidosatt och mammorna upplevde sig underordnade sjuksköterskorna. DISKUSSION/SLUTSATS: Sjuksköterskan bör involvera pappan mer i vården och delge information. Det bör forskas mer kring pappans upplevelser av att få ett för tidigt fött barn. Den teknologiska miljön tar stor plats enligt mammorna vilket sjuksköterskan bör reflektera över.

Kommunikation En studie av hur attityden till kommunikationen inom ämnet matematik ser ut mellan hemmet, eleven och skolan  2009                                                                Antal sidor:   41      inkl bilagor  Den här studien syftar att lyfta hur attityden till kommunikation ser ut i ämnet matematik på grundskolans senare år. För att få en helhetsbild har vi använt oss av en kvantitativ studie där 57 elever, 14 lärare och 14 föräldrar ingick. Resultaten av enkäterna påvisar att de tre parterna inser att kommunikationen kunde vara betydligt bättre men att parterna också var nöjda med situationen som den var. Ett annat anmärkningsvärt resultat var också att eleverna inte tyckte att kommunikationen var viktig medans föräldrarna ansåg att den var det. Vidare forskning inom ämnet skulle kunna ge metoder och arbetssätt för att utveckla och stimulera elever till att kommunicera ämnet matematik betydligt mer vilket i förlängningen förhoppningsvis skulle leda till en högre måluppfyllelse i matematik.

No description available.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur föräldrar med barn i förskoleklassen serpå samverkan. Detta åskådliggörs utifrån två frågeställningar som inriktar sig på vilkaförväntningar och upplevelser förskoleklassföräldrar har på pedagogerna och vilkaförväntningar som ställs på dem. För att undersöka dessa frågor gjordes enenkätundersökning som delades ut till föräldrar i sex olika förskoleklasser.Studienbaseras på de 17 besvarade enkäter som skickades in. Datamaterialet analyseras ochkategoriseras utifrån informanternas upplevelser, förväntingar och syn på samverkan.Resultatet visade att informanterna ansåg att samverkan mellan pedagoger och föräldrarvar viktigt. Informanterna framhåller att de deltagit i olika samvekansformer. Enligtvissa av föräldrarna i studien var de viktigaste samverkansformerna i förskoleklassentamburkontakt med pedagogerna, telefonsamtal, vecko- och månadsbrev, enskildasamtal och föräldrarmöten. Informella samverkansformer som var utanför skoltid varnågot som informanter beskrev som väldigt positivt för att skapa gemenskap ochtrygghet mellan pedagoger, andra föräldrar och barn. Informanterna menade att trygghetvar ett viktigt ledord i verksamheten för barnets bästa i deras skolgång. Informanternamenade att de försökte delta i olika samverkansformer som föräldrarna blev inbjudna tilloch att detta sågs som en förväntan från pedagogerna. Informanterna beskrev att det varviktigt att delta i olika samverkansformer för få information om verksamheten.

Det övergripande syftet med undersökningen har varit att skapa ökad kunskap kring vad föräldrar anser är orsaken till skolsvårigheter samt hur de beskriver framgångsrika stödinsatser. Utifrån syftet utvecklades två frågeställningar där svaren söktes i en grupp föräldrar med barn i olika åldrar mellan 6-19 år. Metoden som valdes var kvalitativ och genomfördes i form av strukturerade intervjuer i intervjupersonernas hemmiljö. Föräldrarna hade en ganska klar bild av hur de vill att skolan ska fungera och flera menade att då skolsvårigheter uppstår beror det främst på brister i miljön kring barnen. Kända svårigheter eller funktionsnedsättningar som vissa barn har när de börjar skolan ska enligt flera föräldrar mötas med rätt stöd direkt och behöver därmed inte utvecklas till skolsvårigheter. Det är viktigt att rätt person träder in när det blir aktuellt med stöd i någon form och att barn och föräldrars upplevelse av situationen tas på allvar. Att sätta in stöd utan elevens delaktighet menade många är verkningslöst och grunden till delaktigheten är att man får komma till tals direkt och som förälder hålls informerad på ett tidigt stadium innan det hunnit bli någon skolsvårighet.

Bakgrund: Anorexia nervosa är en självförvållad bantningsform, “självsvält” som karaktäriseras av ett litet matintag och undvikelse av feta livsmedel. Anorexia nervosa drabbar främst flickor i tonåren. Tidigare forskning visade på att föräldrar till dessa barn och ungdomar upplevde bristfälligt stöd och information från sjukvården samt avsaknad av delaktighet kring sitt sjuka barns behandlingsprocess.  Föräldrarna upplevde även att sjukdomen hade en psykisk, fysisk och social påverkan på deras livssituation och att de behövde stöd i att hantera denna situation. Syfte: Att belysa föräldrars upplevelse av att leva med ett barn som drabbats av Anorexia nervosa. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktivt synsätt som är baserad på fem ostrukturerade intervjuer med en öppen fråga. Strategiskt- och bekvämlighetsurval användes. Intervjumaterialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Resultatet visade på sex olika kategorier; föräldrars betydelse i vården kring sitt sjuka barn, föräldrars upplevelse av sjukvårdens betydelse, föräldrars upplevelser av känslor under sitt barns sjukdomstid, sjukdomens påverkan på föräldrarnas liv och föräldrarnas upplevelse av stöd Slutsatser: Föräldrarna saknade information och stöd från vården vilket resulterade i att stor börda lades på föräldrarna som sitt barns primära vårdare. Detta sågs öka den stress som föräldrarna kände och i kombination med de känslor som föräldrarna upplevde resulterade det i psykisk ohälsa hos dem

Syftet med studien var att synliggöra förskollärares uppfattningar kring föräldrasamverkan i förskolan. Frågeställningarna berör förskollärarnas syn på föräldrasamverkan, möjligheter och svårigheter med föräldrasamverkan samt olika samverkansformer som används i förskolan. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer. Arton förskollärare på tre olika förskolor intervjuades. I resultatet kom det fram att förskollärarna poängterar att föräldrasamverkan är en viktig del i förskolans verksamhet. Förskollärarna hävdar att de ständigt arbetar med att förbättra relationen mellan hem och förskola. Studien visade också på flera olika samverkansformer som förskolor använder sig av i samverkan med hemmen. Förskollärarna framhäver även föräldrainflytande som en viktig del i verksamheten. Föräldrarna på förskolorna är delaktiga och får vara med och påverka verksamheten. En slutsats som går att dra utifrån studien är att föräldrasamverkan bör vara en naturlig del i varje förskola för det påverkar både barnen och verksamheten på ett positivt sätt.