Bakgrund Nästan varje dag diagnosticeras ett barn av cancer och är därmed den enskilt främsta orsaken till dödsfall hos barn under 15 år. När ett barn diagnosticerats med cancer är det inte enbart barnet som drabbas, utan hela familjen vars värld sätts i obalans. Världen de tidigare känt faller samman och en känsla av kamp om överlevnad tar över. Allt det som tidigare känts tryggt och bekant försvinner och ersätts med känslor av rädsla, osäkerhet, kaos och ensamhet. Syfte Att beskriva föräldrars erfarenheter av sjukhusvistelsen när deras barn drabbats av cancer. Metod En systematisk litteraturstudie gjordes där tio för syftet relevanta artiklar hittades i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades genom en manifest innehållsanalys med en induktiv ansats för att därefter diskuteras mot vald teoretisk referensram. Resultat Resultatet utgörs av fyra kategorier: Upplevda känslor hos föräldrar, betydelsen av relationer mellan föräldrar och vårdpersonal, att få information och kunskap samt yttre faktorers påverkan. Slutsats Studien visar att föräldrar till barn som vårdas för cancer på sjukhus är i behov av att känna delaktighet och stöd genomgående under vårdprocessen. Genom god information som är lättförståelig, kontinuerlig och anpassad efter varje individ kan en känsla av större trygghet infinna sig hos föräldrar. Med kunskap av familjens erfarenheter kan också vårdpersonal få större förståelse för hur varje individ påverkas i familjen och med detta underlätta hela familjens hälsoprocess.

Personer under 15 år kan inte straffrättsligt bli ansvariga för brott de begått i enlighet med 1 kap 6§ BrB. Däremot kan en civilrättslig process gällande skadeståndsrättsligt anspråk bli aktuell i princip oberoende av skadevållarens ålder. Huvudregeln är alltså att barn kan bli skadeståndsskyldiga på samma sätt som en vuxen om de anses ha vållat skada. De större utmärkande skillnaderna mellan att hålla ett barn jämfört med en vuxen skadeståndsskyldig är att det görs en så kallad skälighetsbedömning när det gäller barn och även vid bedömning av barns culpa tar man mindre hänsyn till de subjektiva kriterierna. I denna uppsats utreds vårdnadshavarens ansvar enligt 3 kap. 5§ skadeståndslagen som infördes år 2010. Denna reglering innebär att föräldrar kan blir skadeståndsansvariga för skador som deras barn orsakar genom brott samt genom tillsynsansvaret som regleras i 6 kap. 2§ föräldrabalken. Denna paragraf reglerar att vårdnadshavaren skall ge barnet den tillsyn och uppsikt det behöver medhänsyn till ålder, utveckling och övriga omständigheter för att hindra skadevållande handlingar. Skillnaden mellan dessa respektive lagregler gällande att vårdnadshavaren skall anses vara skadeståndsansvarig är att den förra förutsätter att barnet begått ett brott och förutsätter heller ej culpa medan den senare inte gör det.

<p><strong>Kommunikation</strong></p><p>En studie av hur attityden till kommunikationen inom ämnet matematik ser ut mellan hemmet, eleven och skolan</p><p> 2009                                                                Antal sidor:   41      inkl bilagor</p><p> Den här studien syftar att lyfta hur attityden till kommunikation ser ut i ämnet matematik på grundskolans senare år. För att få en helhetsbild har vi använt oss av en kvantitativ studie där 57 elever, 14 lärare och 14 föräldrar ingick. Resultaten av enkäterna påvisar att de tre parterna inser att kommunikationen kunde vara betydligt bättre men att parterna också var nöjda med situationen som den var. Ett annat anmärkningsvärt resultat var också att eleverna inte tyckte att kommunikationen var viktig medans föräldrarna ansåg att den var det. Vidare forskning inom ämnet skulle kunna ge metoder och arbetssätt för att utveckla och stimulera elever till att kommunicera ämnet matematik betydligt mer vilket i förlängningen förhoppningsvis skulle leda till en högre måluppfyllelse i matematik.</p>

<p>Studien utgår från fem föräldrar som har barn med ADHD och syftet har varit att undersöka vilka faktorer som har betydelse för dessa föräldrars stress. Internationella stu-dier har visat att föräldrar till barn med ADHD känner stress kopplat till föräldrarollen oftare än andra föräldrar. Studien har belyst orsaker till stressen, kopplat till barnets ADHD-diagnos. Föräldrarna i denna kvalitativa studie upplever sig ha en mer krävande roll än andra föräldrar. De upplever ständigt hög stress och orsaksfaktorerna kan delas in i sex huvudkategorier. Vad som stressar varje förälder inom kategorierna varierar. Konsekvenser-na av stressen ger både sociala och fysiologiska konsekvenser för föräldrarna.</p>

<p><strong>BAKGRUND:</strong> Vård av för tidigt födda barn började i Frankrike där också kuvösen började utvecklas. Sedan dess har det skett en utveckling kring vården av för tidigt födda barn och idag fokuserar vården på familjecentrerad omvårdnad. <strong>SYFTE:</strong> Att belysa föräldrars upplevelse av att få ett för tidigt fött barn. <strong>METOD:</strong> Litteraturstudie med innehållsanalys av 16 kvalitativa artiklar publicerade mellan 2000-2009. <strong>RESULTAT: </strong>Att få ett för tidigt fött barn skapade en mängd olika känslor hos föräldrarna. De upplevde ambivalenta känslor. Information och stöd var viktiga faktorer som påverkade föräldrarnas delaktighet och relation till barnet. Papporna kände sig åsidosatt och mammorna upplevde sig underordnade sjuksköterskorna. <strong>DISKUSSION/SLUTSATS: </strong>Sjuksköterskan bör involvera pappan mer i vården och delge information. Det bör forskas mer kring pappans upplevelser av att få ett för tidigt fött barn. Den teknologiska miljön tar stor plats enligt mammorna vilket sjuksköterskan bör reflektera över.</p>

<p>Missbruk- och beroendeproblem är idag ett stort problem i samhället. Att vara anhörig till en person med missbruks- och beroendeproblem är inte lätt, detta är en stor grupp samtidigt som den lätt glöms bort. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur föräldrar som har barn med missbruks- och beroendeproblem påverkas av detta samt att beskriva och analysera vad dessa personer anser som stöttande och hjälpande faktorer från samhället eller omgivningen. Denna kvalitativa studie har genomförts med hjälp av fem intervjuer, som bland annat hittas via bekanta och via FMN. Resultatet visar att man påverkas väldigt mycket av att ha ett barn som missbukar. Stödet och hjälpen för dessa föräldrar har sett olika ut, men fyra av de fem som intervjuats har sett ganska negativt på socialtjänstens hjälp och stöd.</p>

<p>Denna uppsats belyser och diskuterar några gymnasieungdomars tankar ochfunderingar om hur alkoholen påverkar deras liv samt i vilka situationer denförekommer. Undersökningen består av två fokusgruppintervjuer med elever iårskurs ett på ett gymnasium i Mellansverige. Resultatet visar att ungdomarsalkoholdrickande och föräldrarnas dryckesmönster hänger ihop. Undersökningenoch dess analys visar också att ungdomarnas alkoholdebut är starkt relaterad tillungdomarnas umgängeskrets och den nyfikenheten att testa alkoholen som kanses påverkas av kompisar, syskon och föräldrarnas inställning till alkoholen.Ungdomarna har lätt att få tag i alkohol och det kan ses som en påverkansfaktorav den mer liberala alkoholpolitiken som existerar, främst gällande införsel avalkohol.</p>

<p><strong>Sammanfattning</strong><p>Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans kunskap samt attityd till</p><p>barn med postoperativ smärta. Metoden som författarna använt sig utav var sökningar</p><p>i databaserna Academic Search Elite, Med Line samt manuellt.</p><p>Till litteraturstudien användes 14 vetenskapliga förgranskade vetenskapliga artiklar.</p><p>Med hjälp utav Benner och Wrubels omvårdnads teori tydliggörs sjuksköterskans roll.</p><p>Resultatet visade att sjuksköterskans kunskap, attityd samt smärtlindring till barn med</p><p>postoperativ smärta var undermålig samt bristfällig. Även kommunikationen mellan</p><p>sjuksköterska samt förälder var bristfällig. Smärtskattningsinstrument existerar men</p><p>endast en liten del av sjuksköterskorna hade kunskap, god attityd eller tid till att</p><p>använda dem Författarna anser att föreliggande studie är av betydelse för att skapa en</p><p>debatt samt föra upp ämnet i ljuset.</p></p><p> </p>

<p>Syftet med studien är att belysa föräldrars attityder till läxors betydelse för socialt umgänge och barns inlärning. Avsikten är också att ta reda på föräldrars inställning till hur läxor påverkar barns utveckling, vilket syfte skolan har med läxor, samt belysa de orättvisor som kan framträda i samband med läxor. Fyra föräldrar intervjuades och resultatet visar att föräldrarna har en positiv erfarenhet av läxor. Eftersom målet med undersökningen är att få kunskap om människors inställning valdes en kvalitativ intervjuundersökning. I undersökningen framträdde intressanta diskussioner kring huruvida läxor är rättvisa mot eleverna och vilket ansvar skola, föräldrar och elever har i läxläsningen. Slutsatsen är att ett gott samarbete mellan hem och skola är viktig för att kunna möta det enskilda barnet med rätt utmaningar. Barnen lär sig genom läxorna att ta ansvar för sina studier, vilket leder till en utveckling hos individen. Föräldrarna har en stor och betydelsefull roll som stöd och trygghet för barnet vid läxläsningen och anses enligt teoretiker ge barnen goda förutsättningar under inlärningen. Barnens förutsättningar till att få läxhjälp i hemmet kan anses ha en betydande roll för inlärningen och kan i förlängningen leda till orättvisor mellan eleverna. Att läxorna spelar en social roll framträder tydligt i undersökningen. Läxorna ses som en trevlig och mysig stund till samvaro där föräldrarna kan finnas som ett stöd, men också där man kan utbyta kunskap med varandra. Det framkommer i intervjuerna att läxornas syfte sällan, eller aldrig, varit uppe till diskussion mellan skolan och hemmen. Föräldrarna har ingen bestämd bild av läxornas syfte utan antar istället avsikten. Resultatet i undersökningen bör bedömas med försiktighet då urvalet av respondenter är av samma kön och har likvärdig social bakgrund.</p>

<p>Under de senaste decennierna har föräldrar blivit allt mer delaktiga i sina barns skolgång (Erikson 2004), vi har intresserat oss för om detta fenomen gör sig gällande även då åtgärdsprogram upprättas. Syftet med denna studie är därmed att studera föräldrars delaktighet i utformande och genomförande av åtgärdsprogram. Utifrån detta syfte har följande forskningsfrågor formulerats: a) I vilken utsträckning är föräldrar närvarande då åtgärdsprogram utformas? b) Vilken position tilldelas föräldrar i åtgärdsprogram? c) Vad säger denna position om föräldrars delaktighet i utformande och genomförande av åtgärdsprogram? Studien har utförts som en fallstudie vid en grundskola. Huvudmetoden har varit dokumentanalys och analysmaterialet bestod av åtgärdsprogram för elever i år 8 och 9, vilka avslutats mellan år 2000 och 2006. Resultaten visade att elevernas föräldrar i 82 av 83 fall deltagit i upprättandet av åtgärdsprogram. En hög andel, vilken med stor sannolikhet kan kopplas till skolans aktiva arbete med föräldrasamverkan. Resultatet visade vidare att 31 föräldrar av de som deltagit i upprättandet av åtgärdsprogram tilldelats ansvar för någon av åtgärderna. Vid granskning av dessa åtgärder framträdde bilden av hur föräldrar tilldelats två olika typer av positioner i åtgärdsprogrammen: ämnesrelaterad position och icke ämnesrelaterad position. Föräldrars ämnesrelaterade position visar att föräldrar får vara delaktiga som hjälplärare och förväntas hjälpa eleven med skolarbete. Dessa föräldrar förväntades dock inte ta ansvar för utformningen av uppgifterna utan endast genomföra uppgifter som bestämts av läraren i förväg. Föräldrars icke ämnesrelaterade position kunde delas in i tre underpositioner. Föräldrarnas delaktighet bestod då i att: strukturera och skapa rutiner, leta reda på skolmaterial, samt ha kontakt med skolan. Skolans förväntningar på föräldrarnas förmåga att vara kreativa och ta egna initiativ visade sig vara större gällande föräldrars icke ämnesrelaterade position jämfört med föräldrars ämnesrelaterade position.</p> / <p>Parental involvement in schools has increased considerably during the last few decades (Erikson 2004). We were interested in finding out whether this penomenon applies as well when it comes to the construction of Individual Educational Plan. The aim of this study is therefore to analyse parental involvement in construction and implementation of Individual Educational Plan (IEP). On the basis of this aim, the following research questions have been formulated: a) to what extend are parents present when the IEP is constructed? b) which position are parents given within the IEP? c) what does this position indicate about parental involvement in construction and implementation of IEP? The study has been carried out as a case study of an elementary school. The method that has mainly been used is a document analysis of the IEPs written for the pupils in the 8th and 9th grade and terminated between 2000 and 2006. It has been concluded that 82 of 83 parents have been present when the IEP was constructed. The high participation can most likely be related to the school´s policy of promoting parental involvement. Futher on it has been concluded that 31 of those parents who were present during the construction of IEP were given responsibility for a certain task that should be completed at home. Deeper analysis of the tasks that were given to parents shows that two different positions are granted to them: the curriculum-related and the noncurriculum-related position. The curriculum-related position implies that parents are involved in IEP as helpteachers and they are expected to help the pupils with school tasks. However, those parents are not given any responsibility for the construction of the tasks, they are merely supposed to implement the tasks constructed by the teacher. We have divided the noncurriculum-related position further into three underpositions according to what the parents´ involvement can be characterized by: helping to create structure and routines, searching for school material and keeping in touch with school personnel. We have concluded that the school personnel expected a larger degree of creative thinking and own iniciative from the parents within the noncurriculum-related position compared to the curriculum-related position.</p>