Bakgrund: Människor i livets slutskede vårdas inom samtliga vårdformer, såväl i öppen som sluten vård samt inom kommunal vård. Sjuksköterskor förväntas kunna bemöta dessa personers behov trots väldigt lite utbildning i palliativ vård under sin utbildning. Vilka är de svårigheter som dessa sjuksköterskor upplever? Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa svårigheter i den allmänna palliativa vården utifrån sjuksköterskors perspektiv. Metod: Studien gjordes som en litteraturöversikt baserad på 10 vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades. Resultat: Analys av funnen litteratur inordnades i tre teman och sex subteman. De tre teman som framkom belyser kommunikativa svårigheter, kunskapsbrist och påfrestning samt bristen på tid och rum i arbetet. Slutsats: Resurstillgång, tid, god kommunikation samt ett väl fungerande samarbete mellan alla involverade var grunden till en god omvårdnad. Kunskap och emotionell styrka var viktigt för att bemästra de svåra situationer som uppkom i den allmänna palliativa vården. Det är önskvärt att utbildning i palliativ vård prioriteras högre i grundutbildningen för sjuksköterskor.

Bakgrund: Palliativ vård är riktad mot patient och anhöriga genom att bemöta bådas behov. Att vara anhörig till en person i livets slutskede kan innebära både psykisk och fysisk påfrestning. Anhöriga uttrycker en vilja behålla någon form av kontroll i den annars kaotiska och osäkra vardagen. Syfte: Syftet var att belysa upplevelserna av att vara anhörig till en person i livets slutskede. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tolv vetenskapliga artiklar granskades, analyserades och sammanställdes. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier; En förändrad livssituation, att vara i en utsatt situation och att få personliga behov tillgodosedda. Anhöriga anpassade vardagslivet efter den döende personen. Maktlöshet, otillräcklighet, skuld, skam, ensamhet, ångest, trötthet och utmattning var centrala känslor i anhörigas liv. För att klara av den komplexa situationen var det viktigt med stöd och information från vårdpersonal. Konklusion: Familjefokuserad omvårdnad är viktigt för att främja både patienten och anhörigas hälsa. Det är viktigt som sjuksköterska att uppmärksamma de anhörigas behov, stödja dem i deras roll och stärka deras känsla av sammanhang. Nyckelord: Palliativ vård, anhöriga, upplevelser, stöd. / Background: Palliative care is directed to both the patient and next of kin by responding to both their needs. Being a relative of a person in the end of life can mean both mental and physical stress. Relatives express a desire to maintain some form of control in the otherwise chaotic and uncertain everyday life. Aim: The aim of this study was to illuminate the experiences of being a relative of a person in the end of life. Method: A qualitative literature review based on twelve scientific articles were reviewed, analyzed and compiled. Results: The study resulted in three main categories; A changed life situation, to be in a vulnerable position and getting personal needs met. Relatives custom everyday life for the dying person. Powerlessness, inadequacy, guilt, shame, loneliness, anxiety, fatigue and exhaustion were central emotions in relatives' lives. To cope with the complex situation it was important to receive support and information from health care professionals. Conclusion: Family-focused care is important to encourage both patients and relatives health. It is important as a nurse to pay attention to relatives' needs, support them in their role and strengthening their sense of coherence. Keywords: Palliative care, next of kin, experiences, support.

No description available.

Introduktion: En viktig del i palliativ vård är samtalet mellan sjuksköterskan och patienten. Samtalet kan vara komplext och innehålla många delar. Syfte: Att beskriva vad sjuksköterskor ansåg var av betydelse i samtal med patienter i palliativ vård. Metod: Denna litteraturstudie är gjord med en modifiering av Polit & Becks (2012) niostegmetod. Databassökningarna gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed. Tio artiklar återstod efter urval och kvalitetsgranskning och tre kategorier framkom utifrån artiklarnas resultat. Resultat: De tre kategorier som framkom var Organisatoriskt stöd, Sjuksköterskans egenskaper och kompetens och Sjuksköterska-patientrelationen. Samtal underlättades av att sjuksköterskor hade tid för samtal, hade stöd från sina kollegor, var öppensinnade samt hade erfarenhet av och var trygga med samtal. Sjuksköterskorna ansåg också att det var av betydelse att de var tillgängliga, fokuserade och lyssnade på patienten. Samtalet gynnades av ömsesidigt förtroende och respekt mellan patienten och sjuksköterskan. Slutsats: Sjuksköterskan ansåg att det var av betydelse att ha tid för samtal och att samtal prioriterades. Erfarenhet gav mod att våga stanna i svåra samtal och att kunna skydda sig själv emotionellt. Sjuksköterskor behövde vara genuint närvarande, lyssna på och ha en bra relation med sina patienter. En god relation underlättades av ömsesidigt förtroende, förståelse och respekt mellan sjuksköterskan och patienten.

Denna litteraturstudie presenterar effekter och förutsättningar för etisk reflektion i förhållande till organisatoriskt lärande i palliativ vård. Arbetet är genomgående av ett kvalitativt förhållningssätt i analys och bearbetning. Utifrån en kvalitativ ansats ger litteraturstudien en fördjupning i området etisk reflektion i förhållande till organisatoriskt lärande i palliativ vård. Datainsamling skedde utifrån sökord kring palliativ vård och etiska modeller. Urvalet presenteras i olika steg utifrån Fribergs analysgång. Resultatet av betydelsefulla förutsättningar för etisk reflektion presenteras utifrån huvudteman och underteman i tabell och löpande text.  Det finns en mängd stora som små, komplicerade och mindre svåra aspekter som har en avgörande betydelse för att en verksamhet genom etisk reflektion utvecklas till en lärande organisation. Effekter som framförallt redovisats ha en stor betydelse, är vikten av en närvarande och stöttande chef, gemensam vision och vårdfilosofi samt en öppenhet i det vårdande teamet. Erkännande och stöd var viktigt för personalen. De vill ha bekräftelse att de utför vård av god kvalité, som leder till en ökad arbetsglädje. En etisk reflektion, dvs. att fundera och diskutera över händelser eller svårigheter och att spegla dessa med varandra ger personalen möjlighet till personlig utveckling och detta utmynnar i att verksamheten utvecklar ett organisatoriskt lärande. En svårighet ute i verksamheterna är att avsätta tid i konkurrens med ”allt annat”. Detta är givetvis en ledningsfråga men forskningen visar att palliativt förhållningssätt med en struktur för reflektion minskar risken för att vårdtagarnas värdighet hotas.

Abstract Background: There is a need of good palliative care of the growing elderly population. Liverpool Care Pathway (LCP) is a care program that was developed for palliative care in other facilities than hospice departments. There is lack of evidence on the effect of the LCP, therefore it has been phased out in many countries. Objective: To investigate the advantages and disadvantages of Liverpool Care Pathway, factors affecting the implementation and if the LCP can be used in the care of dying elderly non-cancer patients. Methods: A literature review containing 15 scientific original articles. Articles were searched in PubMed. All of the articles were of high or medium quality. Results: Several studies showed that communication improved. Treatment of symptoms and pain increased in frequency. Examinations and blood sampling decreased. Psychosocial support for patient and family improved. Management of medication was safer with the LCP. Shortcomings regarding documentation were discussed. The quality of implementation had influence on how the LCP would be carried out. Factors affecting implementation was time, money, personal views, leadership and support. Conclusion: The results of the literature review shows improvements on the communication, medication management, symptom management and psychosocial support to patients and families. The documentation process requires further improvement. For LCP to work optimally implementation it requires careful implementation with clear leadership and proper training. There are parts of the LCP that could be used in the care of dying elderly non-cancer patients, but more research is needed in this area. Keywords: LCP, Palliative Care, Elderly Care, Implementation, / Sammanfattning Bakgrund: Det finns ett behov av god palliativ vård hos den växande äldre befolkningen. Liverpool Care Pathway (LCP) är ett vårdprogram som togs fram för palliativ vård även utanför hospiceavdelningar. Evidens saknades för effekten av LCP, därför har den fasats ut i många länder. Syfte: Att undersöka fördelar och nackdelar med Liverpool Care Pathway, faktorer som påverkar implementeringen och om LCP kan användas vid vården av döende äldre utan cancerdiagnos. Metod: En litteraturöversikt innehållande 15 vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna söktes i databasen PubMed. Samtliga artiklar bedömdes vara av medel eller hög kvalitet. Resultat: Flera studier påvisade att kommunikationen förbättrades. Symtom och smärtbehandling ökade i frekvens. Undersökningar och provtagningar minskade. Psykosocialt stöd till patienten och anhöriga förbättrades. Läkemedelshanteringen blev säkrare med LCP. Brister gällande dokumentation diskuterades. Kvaliteten på implementeringen hade stor inflytande på hur LCP skulle komma att utföras. Faktorer som påverkade implementeringen var tid, pengar, personliga åsikter, ledarskap och stöd. Slustats: Resultatet från litteraturöversikten visar att det finns fördelar för kommunikationen, läkemedelshanteringen, symtomhanteringen och psykosocialt stöd till patienter och anhöriga. Dokumentationen behöver förbättras. För att LCP ska fungera optimalt krävs en noggrann implementering med tydligt ledarskap och ordentlig utbildning. Det finns delar i LCP som skulle kunna användas i vården av döende äldre utan cancerdiagnos men mer forskning krävs inom området. Nyckelord: LCP, Palliativ vård, Äldreomsorg, Implementering

<p>Eutanasi är ett omdiskuterat begrepp som diskuteras både inom media och den medicinska etiken. Det finns ett mångdimensionellt perspektiv av begreppet vilket kan påverka det etiska förhållningssättet i vården av döende patienter. Syftet med begreppsanalysen var att ur ett sjuksköterskeperspektiv tydliggöra begreppet eutanasi inom palliativ vård. Metoden var en modifierad form av begreppsanalys enligt Walker & Avants modell. Resultatet är redovisat genom en lexikal och en litterär analys, som visade skillnader mellan aktiv och passiv eutanasi. Antecedentierna för passiv eutanasi är en obotligt sjuk patient med begränsad tid kvar att leva, attributen är att livsuppehållande åtgärder avbryts eller sätts inte in. Antecedentierna för aktiv eutanasi är en patient som är hopplöst, plågsamt sjuk eller skadad person som önskar avsluta sitt liv. Attributet är en handling som dödar eller tillåter dödande av hopplöst sjuka eller skadade individer. Konsekvensen av eutanasi är att patienten dör. Sjuksköterskor i palliativ vård som kommer i kontakt med patienter som har en önskan om eutanasi, kan ha svårt att hantera situationen på ett optimalt sätt vilket kan leda till att svåra frågor kan bli obesvarade.</p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Det har blivit alltmer vanligt att cancersjuka patienter i livets slutskede vårdas palliativt i hemmet. Huvudansvaret för omvårdnaden i hemmet hamnar på de anhöriga eftersom de befinner sig närmast den sjuke patienten. För att sjukvården ska kunna stötta de anhöriga på bästa sätt är det viktigt att få kunskap om hur de anhöriga upplever sin livssituation. <strong>Syftet</strong> med studien var att beskriva hur anhöriga upplever hemsituationen då en cancersjuk anhörig vårdas palliativt i hemmet. <strong>Metod: </strong>Beskrivande litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar som söktes i Medline och Cinahl. De sökord som användes var palliative care, relatives' experience och cancer. <strong>Resultat: </strong>Majoriteten av de anhöriga tyckte att det var positivt att patienten fick vårdas i hemmet och de uppskattade möjligheten att få umgås med patienten i hemmet istället för på sjukhus. De flesta anhöriga hade en positiv upplevelse av stödet från det palliativa sjukvårdsteamet och de kände ökad trygghet. Andra anhöriga upplevde att personalen saknade kompetens och var dålig på att kommunicera. Vissa anhöriga till cancersjuka patienter upplevde en nedsatt sinnesstämning och kände oro inför framtiden. <strong>Slutsats:</strong> Att vårda en anhörig i hemmet kan leda till fysiska, psykiska och sociala problem och därför är stöd och information av stor betydelse.</p>

<p>Caring for the suffering, dying patients and giving support to relatives is probably one of the toughest jobs a nurse can encounter. Palliative caring is, with different measures, the prolonging of life whereas hospice caring is giving patients a meaningful and natural journey toward death. The hospice philosophy is grounded on comfort, communication and peace. The expectation is that patients will have a dignified, peaceful death. The purpose of this study was to describe the nurse's role in palliative care. A literature study was used to analyze previously publicized scientific articles within the field. Relieving of pain was primary in palliative caring in hospice as well as in hospital. An earnest relationship between nurse, patient and relatives was of utmost importance. This relationship gave a sense of safety and had positive effects on patient's quality of life and well-being although death was near. An empathic nurse was aware and sensitive, showing respect, patience, and integrity, giving time needed to patients and was accessible, while simultaneously keeping a certain distance. The nurse was observant to the patient's facial expressions as well as body language, giving room for spiritual needs and a caring hand to both patient and relatives.</p>

No description available.