Bakgrund: Palliativ vård innebär att ge lindrande aktiv helhetsvård samt stöd och ökad livskvalitet när obotlig symtomgivande sjukdom inte längre går att bota.Varje år avlider mellan 90 000 till 100 000 människor i Sverige och de flesta är i behov av palliativ vård före döden. Sjuksköterskan har en viktig roll i sitt arbete med att skapa en meningsfull och naturlig resa mot döden. Detta bygger på att sjuksköterskan bevarar patientens integritet, lindrar symtom, ger god omvårdnad och stöd till patient och närstående.  Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i ett palliativt skede. Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg (2017) har genomförts. Vid sökning av vetenskapliga artiklar har databaserna Cinahl Complete, PubMed, Nursing and Allied Databas och Medlineanvänts. Samtliga artiklar beskrev sjuksköterskors upplevelse av palliativ vård. Etiskt granskade artiklar som har bedömts innehålla god kvalitét valdes ut. Utvalda studier utfördes inom varierad vårdkontext. Litteraturstudien grundar sig på nio kvalitativa vetenskapliga artiklar samt en kvantitativ artikel. Resultat: I resultatet framkom tre teman och sju subteman. Dessa teman var anknutna till positiva och negativa aspekter samt arbetsmiljöns betydelse vid sjuksköterskors palliativa vårdarbete. Sjuksköterskor upplevde palliativt vårdande som meningsfullt och berikande. Fluktuerande känslor, såsom hopp och förtvivlan, beskrevs i samband med vårdandet av lidande patienter. Utbildning och klinisk erfarenhet gav en känsla av trygghet hos sjuksköterskorna.  Diskussion:  Resultatetdiskuteras i relation till tidigare forskning och författarnas egna tankar samt utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteori. / Background: Palliative care is an approach of care provided for relief of suffering, support to patients and their families and increase quality of life when severe illness no longer can be cured. Every year, between 90,000 to 100,000 people die in Sweden and most of them are in need of palliative care before death. The nurse has an important role to play in creating a meaningful and natural journey towards death. This is based on the nurse maintaining the integrity of the patient, relieving symptoms, providing good care and support for the patient and close relatives. Aim: The aimof this studywas to explore the nurses experiences of caring for patients on a palliative stage. Method: A literature review according to Friberg (2017) has been completed. When searching for scientific articles, the databases Cinahl Complete, PubMed, Nursing and Allied Database and Medline were used. All articles described the nurses experience of palliative care. Ethically reviewed articles that have been assessed to contain good quality were selected. The selected studies were conducted within varied care context. The literature study is based on nine qualitative scientific articles and one quantitative article.  Results: In the result, three themes and seven subtemes emerged. These topics were related to positive and negative aspects as well as the importance of the working environment in the nursings palliative care work. The results showed that nurses experienced palliative care as meaningful and enriching. Fluctuating emotions, such as hope and despair, were described in connection with the care of suffering patients. Education and clinical experience gave a sense of safety in nurses. Discussion: The result isdiscussed in relation to previous research, the authors own thoughts and based on Katie Eriksson's nursing theory.

Bakgrund: Palliativ vård ges oberoende av sjukdom och ålder till dem som har en obotlig och livshotande sjukdom. I Sverige behöver årligen 22000 patienter vårdas palliativt. Vården kan utföras i hemmet, på sjukhus, på vård- och omsorgsboende eller på hospice. I vårdteamet är sjuksköterskan en av dem som tillbringar mest tid med patienten och kan uppleva faktorer som kan påverka patientens autonomi i palliativ vård. Autonomi innebär att vård ges så att individen känner delaktighet och har sin självständighet kvar. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelse av faktorer som påverkar patientens autonomi inom palliativ vård. Metod: Metoden var en kvalitativ litteraturöversikt som innehöll 15 originalartiklar med forskningsetiskt innehåll. Artiklarna hämtades från omvårdnadsdatabaserna Cinahl Complete och PsycINFO. Artiklarna granskades utifrån Högskolan Kristianstads granskningsmall och analyserades utifrån Fribergs (2017c) analysmodell. Resultat: Resultatet baseras på de fyra huvudfynden: sjuksköterskans inställning och betydelse, miljöns betydelse, familj och närståendes betydelse samt tidens betydelse. Studien påvisar att sjuksköterskan upplever att det finns faktorer som såväl stärker som försvagar patientens autonomi inom palliativ vård. Det belyses även vikten av att sjuksköterskan ser patienten och dennes önskemål och därigenom bidrar till stärkt autonomi. Målet är att se varje enskild individ utan att lägga in egna värderingar relaterat till omvårdnadsbehovet. Diskussion: Studiens styrkor och svagheter bedömdes utifrån Shentons (2004) trovärdighetsbegrepp tillförlitlighet, pålitlighet, verifierbarhet och överförbarhet. Fynd från resultatet som lyftes upp i diskussion var sjuksköterskans sätt att informera och kommunicera, sjuksköterskans värderingar, palliativ sedering som val samt tidens betydelse. / <p>Vinnare av Axlagårdspriset 2019</p>

En stomi är en artificiell öppning i tarmarna som avsiktligt görs för att ta tarmarna på buk ytan. Olika form av stomi samt material används för att avleda kroppens rest produkter ut via en stomi vid behandling av ett antal tillstånd såsom cancer och inflammatoriska tarmsjukdomar. Även om stomi räddar patientens liv skapar det också nya utmaningar och komplikationer i patientens fysiska och psykiska förhållanden och skapar begränsningar i deras sociala liv. Det behövs mer kunskap om hur det är att leva med stomi och vilka faktorer som påverkar patientens livskvalitet.

<p>Ungdomar idag står inför en mängd valalternativ. Syftet med studien var att få förståelse för hur ungdomar i ett individperspektiv hanterar och upplever sin beslutsprocess beträffande sitt gymnasieval. En kvalitativ metod användes och intervjuer genomfördes med åtta elever i år nio från en skola i en medelstor kommun. Resultatet visar att tanken på gymnasievalet initieras främst från personer i ungdomarnas närhet. De har periodvis tänkt väldigt intensivt på gymnasievalet. De flesta ungdomarna tycker själva att de har tillräcklig kunskap om sig själv och alternativen. Att ta beslutet upplevs som jobbigt för några, medan flertalet säger sig vara oberörda. Slutsatsen är att beslutsprocessen är en subjektiv upplevelse som skiljer sig kraftigt åt och hanteras väldigt olika av ungdomarna.</p><p>The purpose of the study was to reach understanding how youths in an individual perspective handles and experience their decision making process regarding the choice of upper secondary education. A qualitative method was chosen for the investigation and interviewees carried through with eight pupils in ninth grade from the same school and municipal. The result points out that the thoughts of the choice of education in upper secondary school initiates from people close to the youths. From time to time they have thought intensively about their choice of education. The majority of the youth think that they have enough knowledge about them self’s and the alternatives. To make the choice is hard work for some of them, while the majority states they are unaffected. The conclusion reached was that the decision making process is a subjective experience that diverge a lot and handles enormously different by the youths.</p>

<p>Sjukskrivning kan drabba alla människor och vägen tillbaka till sysselsättning ser olika ut beroende på sjukskrivningsorsak. Forskning visar att sjukskrivning kan leda till både positiva och negativa följder. Syftet med intervjustudien var att undersöka hur personer som medverkat i enheten Nystart, vilken hjälper långtidssjukskrivna att slussas ut i arbetslivet, upplevt processen (från sjukskrivning till ny sysselsättning) samt vad medverkan i Nystart lett till. Studien bygger på fem halvöppna intervjuer som analyserats tematiskt. Ur resultatet framkom bl.a. att sjukskrivningen ledde till att de sjukskrivna oavsett sjukskrivningsorsak mådde psykiskt dåligt samt att inställningen till medverkan i Nystart inledningsvis var negativ men genomgående ansågs leda till något positivt. I likhet med tidigare studier framkom att sjukskrivningen påverkat det sociala livet negativt samt lett till inaktivitet. Studien har genom att lyfta fram vikten att få prata om framtiden, för de sjukskrivna, samt vad de lärt sig av sjukskrivningsperioden bidragit till ökad förståelse inom området.</p>

<p>Trafikolyckor med svåra personskador som följd har ökat i Sverige. År 2006 skadades ca 4000 människor i vägtrafikolyckor. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur personer med varierande typ och grad av trafikskada upplever sin livssituation med avseende på kropp, jag och sociala villkor. För att besvara syfte och frågeställning har en fenomenologisk metod använts. Intervjuer har genomförts där deltagarna i studien fått berätta om sina erfarenheter av att leva med en trafikskada och hur detta upplevts. Resultatet visar att skadan leder till en begränsad livssituation vilket upplevs som frustrerande. Men en acceptans uppstår och förändrade insikter om livet görs. De trafikskadade upplever att de i vissa situationer utsätts för människors bristande förståelse. Detta kan gälla då de behöver längre tid på sig att genomföra en aktivitet eller då deras skada gjort att utseendet förändrats och detta uppfattas som jobbigt och besvärande. De trafikskadade upplever att få ingå i sociala sammanhang samt att få stöd och förståelse från omgivningen som oerhört viktigt och betydelsefullt.</p><p> </p>

<p>Hjärt-kärlsjukdomar är ett av det vanligaste folkhälsoproblemet i Sverige. Årligen drabbas cirka 40 000 människor av hjärtinfarkter i Sverige, av dessa är andelen kvinnor 42 procent. <em>Problem</em>: Det har visat sig att kvinnor löper en större risk av att drabbas av depression och ångest, upplever en sämre livskvalitet samt inte genomför livsstilsförändringar i samma utsträckning som män efter en hjärtinfarkt. <em>Syfte:</em> Att belysa kvinnors upplevelse av livet efter en hjärtinfarkt. <em>Metod</em>: En kvalitativ litteraturstudie med elva vetenskapliga artiklar utförd efter Evans analysmetod. <em>Resultat:</em> Det åskådliggjordes att kvinnorna efter hjärtinfarkten inte längre vågade lita på sina kroppar. Detta gav känslor av oro och rädsla och ledde till en ovisshet inför framtiden. Vården sågs i många fall som bristfällig. Kvinnorna uttryckte att deras roll och förhållande inom familjen förändrades. Nya tankar infann sig efter hand och positiva utkomster av hjärtinfarkten kunde ses. <em>Slutsatser</em>: Sjuksköterskan måste beakta många aspekter i mötet med kvinnor som drabbats av hjärtinfarkt och en helhetssyn är viktig. Familjen behöver involveras i vården. Hänsyn måste tagas till vilken information som ges och om tidpunkten är lämplig. Kvinnorna behöver hjälp av sjuksköterskan att på bästa sätt tillvarata det friska och resurser hos sig själva.</p>

<p>Problem: Teatrar står inför en ekonomisk förändring och kraven på att vara självförsörjande har blivit större. Därför framkom önskemål på förslag och åtgärder för vad Teater Västmanland bör göra för att få fler besökare.</p><p>Syfte: Syftet var att ta fram en handlingsplan med åtgärder och förslag på vad Teater Västmanland bör göra för att få fler besökare. Vidare är syftet att handlingsplanen även ska kunna appliceras på andra teatrar.</p><p>Tillvägagångssätt: I en förstudie samlades information in om teatermarknadsföring, upplevelser samt Teater Västmanland. Därefter skapades en analysmodell av teatermarknadsföringens grundpelare som låg till grund för frågeutformningen och insamling av huvudundersökningens data. För att påvisa vilka aspekter som är väsentliga då en teater vill få fler besökare gjordes en validering av huvudundersökningens data och teatermarknadsföringens grundpelare.</p><p>Handlingsplan: Uppsatsens slutprodukt är en handlingsplan som summerar de förslag och åtgärder som framkom i valideringen av teatermarknadsföringens grundpelare. Undersökningen visade att publiken är viktigt för teater då den kan påverka teatern både positivt och negativt. Publiken står för den effektivaste teatermarknadsföringen, word- of- mouth vilket många teatrar lever på. Det är väsentligt för en teater att känna sin publik, personal och teater för att kunna uppnå önskat resultat. Vidare är det viktigt att teatern har en långsiktig planering som genomsyras av ett konsekvent tänkande och agerande. Störst vikt ligger dock vid att en teater är lättillgänglig och nyskapande.</p> / <p>Problem: The Theatres´ financial situation has deteriorated and to be self supporting has got a greater importance. Therefore a wish for suggestions and arrangement on what Theatre Västmanland should do to generate more visitors came up.</p><p>Purpose: To create a Plan of Action with suggestions and arrangement on what Theatre Västmanland should do to generate more visitors. The Plan of Action has its starting point in an analysis model including the variables audience, marketing, image and experience.</p><p>Procedure: During a feasibility study information about Theatre marketing, experiences and Theatre Västmanland was collected. Thereafter an analysis model of the mainstay of Theatre Marketing was created. The analysis model underlay how the main research data was collected. To reveal the important aspects for a theatre to generate more visitors’ a validation was made between the main research and the mainstay of Theatre Marketing.</p><p>Plan of Action: The result of this thesis is a Plan of Action which summaries the suggestions and arrangement that was revealed in the validation of the mainstay of Theatre Marketing. The Survey showed that the audience is important for a theatre while it can affect the theatre both positive and negative. The audience uses the most effective theatre marketing method, word- of- mouth, which is a method that many theatres depend on. It is essential for a theatre to know their audience, personnel and theatre to be able to achieve good results. Further needs a theatre a long- term planning that pervade a coherent thinking and acting. The most significant feature for a theatre is to be easy to access and to be innovative.</p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en obotlig sjukdom där intellektet förblir oförändrat medan de motoriska nervcellerna förtvinar och de viljemässigt styrda musklerna försvagas allt mer tills patienten blir förlamade och till slut avlider. Nittio procent avlider inom fem år och i Sverige beräknas 600-700 personer bära på sjukdomen. Syftet<strong> </strong>var att belysa patienters erfarenheter av att leva med ALS. <strong>Metod: </strong>Fjorton vetenskapliga artiklar, sex kvalitativa och åtta kvantitativa analyserades utifrån en manifest innehållsanalys. Materialet lästes igenom och en helhetsbild skapades varefter fyra underkategorier, två kategorier och ett tema skapades. <strong>Resultat: </strong>Patienterna använde sig av olika strategier i form av att acceptera, tänka positivt och ha humor, för att hantera sjukdomen. Närstående och vårdpersonal spelade en viktig roll i välbefinnandet. Att få rätt information och bli behandlad med värdighet var kopplat till en ökad självkänsla. <strong>Diskussion: </strong>ALS krävde många vårdinsatser och för att ge en holistisk vård måste sjuksköterskan visa engagemang och respekt för både patienten och närstående. Informationen var betydelsefull för patienterna, vilket påvisade vikten av att sjuksköterskan alltid ska vara uppdaterad med de senaste inom sjukdomen. Slutsatsen var att fortsatt forskning om patienters upplevelser bör efterfrågas, för att skapa en mer evidensbaserad omvårdnad.</p>

<p><strong>Inledning:</strong> Dagens hälso- och sjukvård innebär en snabb utveckling med avancerad teknologi. Tillsammans med nedskärningar av personal medför det en ändrad förutsättning för sjuksköterskan i dess omvårdnadsarbete. Vårdpersonal är en yrkesgrupp som ofta belastas med både höga sociala och psykiska krav. <strong>Syfte:</strong> Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur stress på arbetsplatsen påverkade personalen inom akutsjukvård. <strong>Metod:</strong> Litteraturstudie med artiklar ifrån PubMed och Cinahl som granskats och klassificerats. <strong>Resultat:</strong> Den höga arbetsbördan och patienters lidande var faktorer som upplevdes stressfyllda bland sjuksköterskor. Det som påverkade arbetstillfredsställelsen var ofta relaterat till arbetsmiljön som till exempel stöd från ledningen, kommunikation, samarbete och stress. <strong>Diskussion:</strong> Att arbetsbördan är en sådan vanlig stressor är oroväckande och skulle kunna tyda på en otillräcklig arbetsmiljö. Det är viktigt med en god arbetsmiljö och att hålla stressen på en acceptabel nivå. <strong>Slutsats:</strong> Genom mer forskning och en ökad förståelse kan man förhoppningsvis hitta metoder att minska på den skadliga stressens påverkan på personalen.</p>