Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en obotlig sjukdom där intellektet förblir oförändrat medan de motoriska nervcellerna förtvinar och de viljemässigt styrda musklerna försvagas allt mer tills patienten blir förlamade och till slut avlider. Nittio procent avlider inom fem år och i Sverige beräknas 600-700 personer bära på sjukdomen. Syftet var att belysa patienters erfarenheter av att leva med ALS. Metod: Fjorton vetenskapliga artiklar, sex kvalitativa och åtta kvantitativa analyserades utifrån en manifest innehållsanalys. Materialet lästes igenom och en helhetsbild skapades varefter fyra underkategorier, två kategorier och ett tema skapades. Resultat: Patienterna använde sig av olika strategier i form av att acceptera, tänka positivt och ha humor, för att hantera sjukdomen. Närstående och vårdpersonal spelade en viktig roll i välbefinnandet. Att få rätt information och bli behandlad med värdighet var kopplat till en ökad självkänsla. Diskussion: ALS krävde många vårdinsatser och för att ge en holistisk vård måste sjuksköterskan visa engagemang och respekt för både patienten och närstående. Informationen var betydelsefull för patienterna, vilket påvisade vikten av att sjuksköterskan alltid ska vara uppdaterad med de senaste inom sjukdomen. Slutsatsen var att fortsatt forskning om patienters upplevelser bör efterfrågas, för att skapa en mer evidensbaserad omvårdnad.

Vid akut sjukdom eller skada är det i huvudsak akutmottagningen som handhar det akuta omhändertagandet av en skadad, orolig och ostabil patient. Det påvisades i denna studie att patienten som söker vård på akutmottagningen ofta känner sig underlägsen, ignorerad och bortglömd av sjuksköterskan. Det är därför av stor vikt att sjuksköterskan bedriver en omvårdnad som inger trygghet och säkerhet hos patienten. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av mötet med sjuksköterskan på akutmottagningen. Syftet besvarades genom en litteraturstudie där 12 kvalitativa artiklar analyserades. Ur granskningen uppenbarades fyra teman; En känsla av övergivenhet, Känslan av ovisshet, Ouppmärksammade behov och Förtroende för professionen. Resultatet i denna studie kan öka kunskapen hos sjuksköterskan, en kunskap som sedan kan tillämpas i omvårdnaden som bedrivs på akutmottagningen för att förbättra upplevelsen hos patienten i mötet med sjuksköterskan. / The emergency department is mainly in charge of the emergency care of troubled and unstable patients in case of acute illness or injury. This study demonstrated that patients who seek care in emergency departments often feel inferior, ignored and forgotten by the nurse. It is therefore essential that the nurse practise the kind of nursing, which brings out a feeling of security and safety for the patient. The purpose of this study was to describe patients' experiences of the encounter with the nurse at the emergency department. The aim was answered through a literature study in which 12 qualitative articles were analyzed. Four themes were revealed from the analysis; A sense of abandonment, The sense of uncertainty, Unaddressed needs and Confidence in the profession. The results of this study may increase knowledge among nurses, a knowledge that can be applied in nursing care performed at the emergency department to enhance the experience of the patient in the encounter with the nurse.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka gymnasielärares responsgivning, finna skillnader och likheter mellan teoretiska ämnen och ämnet idrott och hälsa samt belysa lärares upplevelser kring sin egna responsgivning. Fem gymnasielärare deltog i studien och som metod har observationer och intervjuer använts. Vid observationerna användes ett idrottspsykologiskt mätinstrument, Coaching Behavior Assessment System (CBAS), och en intervjuguide utarbetades till intervjuerna. Varje lärare observerades vid sex tillfällen, tre gånger i det teoretiska ämnet och tre gånger i ämnet idrott och hälsa. Dessutom genomfördes en intervju med respektive lärare för att ta reda på hur de resonerar kring sin responsgivning samt om dessa upplevelser överensstämmer med observationsresultaten. Observationsresultaten visar på att individuell respons är mest framträdande i lärarnas teoretiska ämnen. Responsen i form av instruktioner och organisation används oftare i idrott och hälsa, precis som gruppresponser, även om individuell respons används mer även under dessa lektioner. Responser av lärarna som är icke lektionsrelaterade gavs vid väldigt få tillfällen under de observerade lektionerna. Observationsresultaten visar också att lärarna ger fler responser/minut i de teoretiska ämnena jämfört med idrott och hälsa. Intervjuresultaten tyder på att lärarna upplever individuell respons som mest avgörande av de möjliga responssätten för påverkan av elevers motivation och lärande, vilket stämmer överens med observationsresultaten, framförallt inom de teoretiska ämnena.

RA är en komplex sjukdom vars symtom påverkar livet i hög grad för de drabbade därför kan det finnas ett behov att synliggöra hela sjukdomsbilden i samhället. Syftet med litteraturstudien var med hjälp av smärtans sex dimentioner belysa hur patienter med RA  påverkas av sin sjukdom. studien genomfördes som en litteraturstudie med en teorietisk referensram. Resultatet redovisas utifrån smärtans sex dimentioner (McGuire, 1992) som bidrar till en helhetsbild och beskriver hur personer som lever med RA påverkas och upplever sin sjukdom. I resultatet framkommer det att RA påverkar patienter i stor utsträckning både när det gäller det fysiska och psykiska välbefinnandet och kan leda till påtagliga förändringar i både det sociala livet och arbetslivet som ibland kan upplevas negativt. Att leva med smärta som alltid är närvarande och andra symton som följer med RA kan upplevas påfrestande samt öka risken för att drabbas av depressiva besvär. Då RA inte alltid är synligt för omgivningen bidrar det till en minskad förståelse för personens situation. Det är betydelsefullt att sjuksköterskan genomför en adekvat smärtbedömning för att upptäcka sjukdomens påverkan på patienten och på livskvaliten. Mer forsknings behövs om mäns upplevelser då majoriteten av studierna har undersökt kvinnors upplevelsa av att leva med RA.

Utvecklingssamtal, är det ett samtal eller ett betygsreferat? Upplevs utvecklingssamtalen olika av elever och lärare? Syftet med min studie var att ta reda på hur elever och lärare upplever sina utvecklingssamtal. Genom att använda kvalitativ intervjuform gavs jag då möjligheten att försöka förstå både elevernas och lärarnas syn på utvecklingssamtal. Av studien framgår att många av de intervjuade eleverna ansåg att de ville ha fler men kortare utvecklingssamtal. Eleverna och lärarna delade synpunkten att en bra relation är grunden för ett utvecklande utvecklingssamtal och att utvecklingssamtalet inte bara är ett betygsreferat. I resultatet framgår också att flertalet av de intervjuade eleverna och lärarna ansåg också att det är viktigt att ta upp de sociala relationerna. Men även trivseln i skolan skapar en god skolmiljö. Eleverna ansåg att lärarna var viktiga vuxna som kan jämföras med deras föräldrar. Både elever och lärare ansåg att utvecklingssamtal är ett planerat samtal som skall hållas ostört och enskilt, där högt och lågt kan diskuteras.     Detta skapar enligt lärarna en chans till en bra relation till eleven men också till elevens föräldrar/vårdnadshavare. Eleverna ansåg däremot att när föräldrarna är med tenderar samtalet att hållas ovanför elevens huvud och det upplevs som negativt.

Abstrakt Patienter läggs in på intensivvårdsavdelning (IVA) i samband med plötslig sjukdom eller trauma. Det är för närstående en chockerande och skrämmande upplevelse kantad av oro och rädsla för patientens liv. IVA-sjuksköterskorna har till uppgift att bistå och stödja närstående. Syftet var att genom litteraturöversikt belysa behov och upplevelser hos närstående till patient som vårdas på intensivvårdsavdelning. Metoden var en litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar publicerade år 2000-2010. Sexton artiklar som motsvarade syftet och inklusionskriterierna bearbetades och analyserandes varav tre rubriker och nio underrubriker framkom. När närstående befann sig i en krävande och svår situation var det viktigaste att ha familjen nära. De beskrev stor oro för framtiden där det svåraste var att vänta på information om patientens tillstånd, de hade även svårigheter att förstå information när de var under psykisk press. Det underlättade att få vara delaktig i vården av patienten. Sömnen och matvanorna hos närstående påverkades negativt under vistelsen på IVA. Behovet av praktiskt, fysiskt och psykiskt stöd från sjuksköterskorna ökade. Närstående använde sig av copingstrategier för att hantera situationen. De var i stort behov av adekvat information. Större medvetenhet om närståendes behov och upplevelser leder till förbättrat stöd och omhändertagande, det underlättar bearbetningen av upplevelsen.   Nyckelord: behov, copingstrategier, litteraturöversikt, närstående, stöd, upplevelse

HIV har sedan dess upptäckt i början av 1980-talet utvecklats till den största världsomspännande epidemin som drabbat mänskligheten i modern historia. I Sverige lever omkring 4500 personer med smittan och antalet nyrapporterade fall stiger. HIV bryter ner kroppens immunförsvar och till slut utvecklas AIDS. Viruset finns i infekterade individers kroppsvätskor och överförs främst via blod och sexuell kontakt. Trots att smittvägarna är kända förekommer osäkerhet och motstånd mot att vårda denna patientgrupp och risk för stigmatiserande behandling föreligger. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva HIV- och AIDS-patienters upplevelser i mötet med sjukvårdspersonal. Resultatet, som baserats på 13 vetenskapliga artiklar, visade att patienterna både hade positiva och negativa upplevelser. Förtroendeingivande personal som inte var rädd på grund av diagnosen, som accepterade patienterna och som lät dem vara delaktiga i vården fick dem att känna sig integrerade. Stigmatiserande behandling från sjukvårdspersonal med nedlåtande attityder, kunskapsbrist och/eller smitträdsla bidrog istället till upplevelser av segregering. Eftersom antalet HIV-smittade ökar och allt fler kommer uppsöka vård krävs utbildning på alla vårdnivåer samt inom alla vårdrelaterade yrkesutbildningar. Mer forskning ur patientperspektivet behövs för att ge personalen kännedom om hur de ska möta denna patientgrupp på ett terapeutiskt sätt.

Ungdomar idag står inför en mängd valalternativ. Syftet med studien var att få förståelse för hur ungdomar i ett individperspektiv hanterar och upplever sin beslutsprocess beträffande sitt gymnasieval. En kvalitativ metod användes och intervjuer genomfördes med åtta elever i år nio från en skola i en medelstor kommun. Resultatet visar att tanken på gymnasievalet initieras främst från personer i ungdomarnas närhet. De har periodvis tänkt väldigt intensivt på gymnasievalet. De flesta ungdomarna tycker själva att de har tillräcklig kunskap om sig själv och alternativen. Att ta beslutet upplevs som jobbigt för några, medan flertalet säger sig vara oberörda. Slutsatsen är att beslutsprocessen är en subjektiv upplevelse som skiljer sig kraftigt åt och hanteras väldigt olika av ungdomarna. The purpose of the study was to reach understanding how youths in an individual perspective handles and experience their decision making process regarding the choice of upper secondary education. A qualitative method was chosen for the investigation and interviewees carried through with eight pupils in ninth grade from the same school and municipal. The result points out that the thoughts of the choice of education in upper secondary school initiates from people close to the youths. From time to time they have thought intensively about their choice of education. The majority of the youth think that they have enough knowledge about them self’s and the alternatives. To make the choice is hard work for some of them, while the majority states they are unaffected. The conclusion reached was that the decision making process is a subjective experience that diverge a lot and handles enormously different by the youths.

Bakgrund: När ett barn drabbas av en livshotande sjukdom innebär det en stor påfrestning för familjen som påverkas på många olika sätt. Ett barns död innebär en speciell sorg, en livslång förlust för de efterlevande familjemedlemmarna. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrars upplevelser och erfarenheter med att ha barn som vårdas palliativt. Metod: Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där artiklarna söktes i databaserna Pubmed och Cinahl. Artiklarnas resultat som svarade mot syftet sammanställdes och analyserades med innehållsanalys. Totalt inkluderades 13 artiklar i studien. Resultat: I resultatet framkom sex huvudkategorier; att få ett svårt besked, kampen att bibehålla ett familjeliv, betydelsen av goda relationer till vårdpersonal, upplevelser av hinder i relationen till vårdpersonal, att sträva efter att kunna hantera sin livssituation och betydelsen av ett bra avslut. Konklusion: Ett första steg till att förbättra omhändertagandet av föräldrarna och göra föräldrarnas möten med vården så bra som möjligt är att vårdpersonal har kunskaper om hur föräldrar kan uppleva sin situation. Det är av stor betydelse att föräldrarna blir bekräftade i sitt lidande och att de ges stöd i sökandet efter mening.

Bakgrund: Anorexia Nervosa (AN) är en allvarlig sjukdom som påverkar hela familjen. Den sjuke är ofta medveten om att hon skadar hela familjen men är oförmögen att rätta till det. Då orsaken till AN är okänd finns heller ingen konsensus om vilken behandling som är den rätta, men flertalet forskare anser att familjen har stor betydelse i behandlingen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa föräldrars upplevelser av att ha ett barn med AN. Metoden* var en systematisk litteraturstudie. Litteratursökning gjordes i databaserna, Pubmed, Chinal och PsychInfo. Av funnen litteratur gjordes innehållsanalyser som ledde till 3 teman. Resultatet visade att det var mycket krävande att vara förälder till ett barn med AN samt att behovet av stöd var stort och föräldrar uttryckte bland annat stor besvikelse på hälso- och sjukvårdens bemötande. I brist på stöd och information var det många föräldrar som skuldbelade sig själva för barnets sjukdom. Till slut kretsade hela familjens liv kring sjukdomen och familjens sociala liv inskränks eller till och med upphör. Även syskon påverkades och de påverkade sjukdomen i olika riktningar. Vår slutsats är att föräldrar är i stort behov av information och stöd, vilket de idag upplever vara brist av. Detta är något som både vårdcentraler och sjukhus måste bli bättre på för att främja hälsa för föräldrar med barn med anorexia.