Bakgrund: Fysisk beröring är en central del i omvårdnad och ingår i arbetsuppgifterna dagligen. Under hela livet är fysisk beröring ett grundläggande behov. Patienters reaktioner av fysisk beröring bör omvårdnadspersonalen möta på ett respektfullt och ödmjukt sätt och det är skillnad mellan att bry sig om och ta hand om patienten. Det är för männen näst intill tabubelagt med det kroppsliga vårdarbetet. Syfte: Syftet var att beskriva patienters och omvårdnadspersonals upplevelser av fysisk beröring inom omvårdnad. Metod: Metoden var litteraturstudie med strukturerad litteratursökning med beskrivande design. 10 artiklar ingick och analysen inspirerades av innehållsanalys. Resultat: Tio teman framkom: Två olika former av fysisk beröring, faktorer som kan påverka användningen av beröring, att respektera patientens signaler och gränser, kontaktskapande, att skapa förtroende och trygghet, att bekräfta patienten, att trösta och ge närhet, välbefinnande, svårigheter i mötet med patientens kropp och svårigheter relaterat till genus. Slutsats: Patienter och omvårdnadspersonal kan uppleva den fysiska beröringen olika vilket är viktigt att ta hänsyn till. Den fysiska beröringen kan ge både positiva och negativa upplevelser men huvudsaken är att beröringen ges med tillåtelse från patienten och med respekt från omvårdnadspersonalens sida. Även genus påverkade upplevelsen av fysisk beröring.

Jacobsson, A. (2013). Physical activity on prescription – patient experience. C-thesis inPublic Health. Faculty of Health and Occupational Studies. University of Gävle.The aim of the study was to study patients' experiences of getting physical activity prescribedon Prescription (FaR) and their ability to follow the prescription. The study had a descriptivedesign with a qualitative approach. One woman and two men, who had been prescribed FaRfrom two health-care centers in a municipality in central Sweden, participated in the study.Data were collected through semi-structured interviews and analyzed using qualitative contentanalysis. The analysis resulted in a theme: Positive attitude towards FaR and the prescriber,but more information is needed about FaR as an alternative in health care. The participantswere satisfied with FaR and considered it as a good way to get started with a lifestyle change.They were very also satisfied with the prescribers of FaR and felt that cooperation betweenthe individual and the health-care council (landstinget) worked well. The only obstacleparticipants experienced with FaR was that there was too little knowledge of FaR. Moreinformation about and visibility of FaR in Sweden is required than it is today, both in healthcare and population. Continued research is needed in order to develop and increase theprescription of the recipe of physical activity.Keywords; physical activity on prescription, patients, experience

När sjukvårdspersonal inte kan skapa en relation i mötet med patienten får han/hon svårt att identifiera, bedöma och ta ställning till vilka behov som bör tillgodose patienten. Innehållet i en relation bygger på kommunikation och kommunikativa brister kan bero på stress, osäkerhet och rädsla. Det kan i sin tur leda till att patienten inte uppskattar den givna vården, alternativt inte vågar söka vård. Syftet med denna studie var att belysa hur personer med psykisk ohälsa upplever mötet med sjukvårdspersonal. Studien är gjord utifrån en kvalitativ ansats som bygger på fem självbiografier. I resultatet framkom att patienterna inte alltid kände sig delaktiga i sin behandling. Patienterna upplevde dessutom att de inte möttes med empati, vilket innefattar medkänsla och förståelse, från sjukvårdpersonal. Det framkom också att patienterna hade svårt att skapa tillit när det brast i kontinuiteten med sjukvården, och det var svårt för patienterna att känna trygghet när de ständigt konfronterades med nya människor. Oavsett vilken diagnos på psykisk ohälsa som patienterna har, är uppfattningen om hur de vill bli bemötta densamma. Genom att sträva efter kontinuitet och empati kan maktförhållanden utjämnas och patienterna slipper känna sig som brickor i ett spel.

No description available.

Hjärtsvikt påverkar i stor utsträckning de drabbades liv. Upplevelsen av att leva med hjärtsvikt är personlig och skiljer i innebörd mellan olika individer. Sjuksköterskan behöver ha en djupare förståelse av den drabbade individens unika situation för att kunna främja patientens hälsa och välbefinnande. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva människors upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Litteraturstudien innefattade 13 kvalitativa artiklar som granskades och analyserades och ur resultatet framkom fem teman: osäkerhet och otrygghet, begränsningar i det dagliga livet, minskad självständighet, förändring av roller och hopp och hopplöshet. I resultatet framkom att otrygghet och osäkerhet var karakteristiska för sjukdomstillståndet. De fysiska begränsningarna skapade ett beroende av andra och därmed en minskad självständighet. Oförutsägbarheten i sjukdomstillståndet sågs leda till hopplöshet och en känsla av att livet var meningslöst. Hjärtsvikt kunde även leda till livsstilförändringar och omprioriteringar i livet. Det är av betydelse att sjuksköterskan i större utsträckning använder kvalitativ forskning som grund i den evidensbaserade omvårdnaden. I sjuksköterskans utbildning bör patienters upplevelser i större grad belysas för att generera en djupare förståelse för hur sjukdom påverkar en människas liv.

Abstract Aim: The aim of this study was to describe which coping strategies women use when they have been diagnosed with breast cancer. In addition, the purpose was to describe how woman’s self-image changes after a mastectomy. Method: A literature review study has been carried out with a descriptive design. The result of the study included 16 articles which were found in the databases: Cinahl, PubMed, PsycInfo and through manual search. Result: The result showed that the most common coping strategies, women diagnosed with breast cancer, used was humor/optimism, spirituality, denial, activity, acceptance and support from people close to them, and how they applied in their everyday lives. It became also clear that how the women perceived themselves changed after the mastectomy. The self-image changed immensely seen from a sexual and emotional perspective. Conclusion: Every individuals experience is unique and everyone cope their situation differently. Therefore, it is crucial that women who have been diagnosed with breast cancer and undergone a mastectomy is met with individual treatment. / Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka copingstrategier kvinnor använder sig av efter en bröstcancerdiagnos. Vidare var syftet att beskriva hur kvinnans självbild förändras efter en mastektomi. Metod: Den allmänna litteraturstudien har gjorts med en deskriptiv design. Studiens resultat inkluderade 16 stycken artiklar som söktes i databaserna Cinahl, PubMed, PsycInfo samt genom manuell sökning. Resultat: Resultatet visade att de vanligaste copingstrategierna kvinnor med bröstcancer använde sig av var humor/optimism, andlighet, förnekelse, aktivitet, acceptans och stöd från omgivningen, samt hur dessa tillämpades i dagliga livet. Det visades även att självbilden förändrades efter en mastektomi. Självbilden förändrades i stor grad ur ett sexuellt och emotionellt perspektiv. Slutsats: Varje individs upplevelse är unik och alla hanterar situationer olika utefter sin egen erfarenhet och förmåga. Därför är det viktigt att kvinnor som fått bröstcancer och genomgått en mastektomi också får ett individuellt och unikt bemötande.

Bakgrund: Hemodialys som kontinuerlig behandling krävs för överlevnaden av patienter med allvarlig kronisk njursvikt. De teoretiska referensramarna som användes var Katie Erikssons teori om den lidande människan samt livsvärldsteorin. Syfte: Syftet var att beskriva patienternas upplevelse av att leva med hemodialys relaterat till kronisk njursvikt. Metod: Studien som var en systematisk litteraturstudie baserades på nio kvalitativa artiklar. Artiklarna identifierades genom systematisk sökning i databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarna kvalitetsgranskades inledningsvis för att sedan analyseras. Analysprocessen gav  fem kategorier som grundade resultatet. Resultat: Kategorierna som framkom i resultatet var begränsningar, beroende, hopp och ovisshet, inställning till behandling och sjukdom samt individanpassning. Behovet av socialt stöd ökade i takt med sjukdomsutvecklingen, vilket gjorde anhöriga mer betydelsefulla för patientens välbefinnande. Hemodialysen framstod som en symbolisk livlina som patienterna var beroende av, dock medförde behandlingen en minskad frihet. Patienterna beskrev ett hopp men också en ovisshet inför framtiden. Genom att vidhålla en positiv inställning kunde de lättare hantera situationen och känslorna som uppstod. En individanpassad vård upplevdes som viktig för patienterna. Slutsats: Den gemensamma nämnaren genom kategorierna var hemodialysens påverkan på patienterna. Studien kan bidra till ökad medvetenheten hos vårdpersonal om patienternas upplevelser av sjukdom och behandling.

Bakgrund: KOL är en sjukdom som karakteriseras av en irreversibel luftflödesbegränsning. Symtom vid KOL kan vara dyspné, hosta, sekret, ångest, oro och cyanos. Enligt WHO kommer dödligheten i KOL att stiga och beräknas år 2030 vara den tredje vanligaste dödsorsaken i världen. Främsta orsaken till KOL är rökning och sjukdomen anses vara en folksjukdom. Syfte: Att belysa patienters upplevelse av att leva med KOL. Metod: Systematisk litteraturstudie har genomförts enligt kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Sökningar efter artiklar skedde i databaserna PubMed, Cinahl och PsychINFO. Tolv artiklar som överensstämde med uppsatt syfte inkluderades. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier; begränsad aktivitet, beroende, isolering och emotionell påverkan. Andfåddhet och rädslan över att bli andfådd var bidragande orsaker till fysiska begränsningar i det dagliga livet. Patienterna upplevde svårigheter i att vara beroende av andra människor men var medvetna om att de behövde hjälp. Sjukdomen påverkade möjligheten att medverka i sociala sammanhang vilket kunde bidra till isolering och försämrad livskvalitet. Många kände skuld inför att ha orsakat sjukdomen själva genom rökning. Slutsats: Att leva med KOL är något som inverkar på det dagliga livet för den drabbade. Vara beroende av andra och samtidigt försöka behålla självständigheten upplevdes problematiskt. Att inte orka utföra olika aktiviteter kunde leda till begränsning och resulterade i isolering. Många kände skuld till att ha orsakat sjukdomen själv men även rädsla och ångest över att inte kunna andas. Kunskap och insikt hos sjukvårdspersonal kring patienternas upplevelse är nödvändigt för att kunna bemöta och förstå dennes situation.

Bakgrund: Permanent tarmstomi är ett kirurgiskt ingrepp där en bit tarm läggs ut på magen och avföringen samlas ihop i en stomipåse. Tarmstomi blir aktuell då sjukdom eller skador föreligger i tarmen. Kvinnor med permanent tarmstomi kan uppleva en förändrad självbild och utveckla depressiva symptom. För att lindra kvinnorsnas lidande blir det därmed viktigt att sjuksköterskan har förståelse för deras livsvärld.  Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med peramnent tarmstomi. Metod: Systematisk litteraturstudie med ett induktivt tillvägagångssätt. 10 vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Många kvinnor hade svårt att identifiera sig med den förändrade kroppen och upplevde sig ha lägre värde som kvinna. Tarmstomin påverkade deras själsliga välmående och kvinnorna upplevde begränsningar i det vardagliga livet. Avsaknaden av kontroll över tarmgas, lukt från tarmen och tarmtöming medförde känslor som osäkerhet inför omgivningens reaktioner. Emotionellt och psykosocialt stöd från partner och familj hade positiv inverkan på kvinnors upplevelse att leva med tarmstomi.    Slutsats: Att leva med permanent tarmstomi innebar för kvinnorna en upplevelse av minskad livskvalitet och en viktig del i vägen mot försoning och acceptans var stödet från omgivningen.

Det finns en arbetsdelning mellan könen på dagens arbetsmarknad. Vissa yrken uppfattas som kvinnliga och andra som manliga. Men allt fler kvinnor arbetar idag i mansdominerade yrken. Mitt syfte med denna studie är att undersöka hur kvinnor upplever att det är att arbeta i ett mansdominerat yrke. Denna studie belyser hur kvinnor anpassar sig, vilka svårigheter de möter och hur de hanterar dessa. Studien stödjer sig främst på genusteorier bl.a. på Yvonne Hirdmans begrepp genussystem. Denna studie genomfördes med ett hermeneutiskt förhållningssätt genom intervjuer med fem kvinnor som arbetar i mansdominerade yrken. Resultatet presenteras i form av en huvudtolkning som visar att kvinnor trivs bra i mansdominerade yrken men att de behöver anpassa sig och hantera vissa svårigheter.