Inom vården möter sjuksköterskan många olika människor med dolda sjukdomar. En av dem är celiaki, även kallad glutenintolerans, som är en kronisk, inflammatorisk tarmsjukdom. Celiaki kan drabba både barn och vuxna. Sjukdomen är genetiskt betingad och beror på överkänslighet mot proteinet gluten som finns i sädesslag, men orsaken till sjukdomen är ännu okänd. Idag finns inget läkemedel som botar sjukdomen, utan det är maten som är medicinen. Syftet var att belysa faktorer som vuxna personer med celiaki upplever i det dagliga livet relaterat till den glutenfria maten. Metoden som användes var en litteraturstudie. Databassökningen gjordes i två databaser: CINAHL och Medline mellan åren 1998 – 2005. Studiens resultat bygger på tio vetenskapliga artiklar, som har kvalitetsgranskats. Efter bearbetning av materialet framkom tre huvudkategorier med tillhörande subkategorier: Sociala faktorer – måltidssituation, resor och möte med sjukvården. Psykiska faktorer – känslor och depression. Fysiska faktorer – mag – tarmbesvär och fatigue. I resultatet framkom att celiaki hade inverkan på den sociala funktionen relaterat till den glutenfria maten. Depression är vanligt förekommande vid celiaki och studier har visat att psykolog hjälp är till stor nytta. Förekomsten av mag – tarmbesvär är vanlig trots att en glutenfri diet följs. Celiaki upplevs olika mellan män och kvinnor.

Denna studie har genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med 13 högstadieelever undersökt hur eleverna upplever två reklamfilmer mot mobbing. Filmerna har lanserats av stiftelsen Friends och utgör en del i deras arbete mot mobbing. Resultatet sammanställdes genom induktiv tematisk analys och åtta teman framkom. Temana var: Känsloprocess, Indirekt mobbing berör mer än direkt mobbing, Kan hända vem som helst, Förståelse för mobboffret, Hjälparen väcker beundran, Medlöparens brist på ingripande, Lärarens passivitet irriterar samt Alla kan hjälpa till. Det resultat som framkom jämfördes med det som Friends önskade att åskådaren skulle uppleva. Resultatet kopplades även ihop med teorierna bystander-effect och empati. Det visade sig att intervjupersonerna i stort upplevde filmerna som Friends önskade.

Vården av svårt sjuka och döende människor har under det senaste seklet genomgått stora förändringar. I början av 1900-talet hade närstående allt ansvar för den anhörige i hemmet. På 1950-talet tog professionen över vården på sjukhuset. Ädelreformen som togs i bruk på 1992, har inneburit att allt fler människor vistas den sista tiden i livet i sin hemmiljö. Detta kan få konsekvenser för närståendes egen hälsa. Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes upplevelser av den palliativa vården. Studien visar att närstående inte alltid är nöjda med den information och stöd de får av sjuksköterskan. Brist på information, stöd, och adekvat kommunikation leder till att närstående känner sig maktlösa, oroliga och stressade. Behov av undervisning om hur den närstående ska kunna hjälpa den anhörige i vården är betydelsefull, eftersom delaktighet påverkar sorgearbetet positivt. För att sjuksköterskan ska kunna bemöta närstående på ett adekvat sätt behövs utbildning i palliativ vård och att kommun och landsting tar till sig forskning och integrerar den i det kliniska vårdarbetet.

Dagkirurgi blir allt vanligare inom den operativa verksamheten. Syftet med studien var att undersöka patientens upplevelser av dagkirurgi i relation till den pre-och postoperativa kontakten med operationssjuksköterskan. I resultatet framkom de två huvudkategorierna: Information och upplevelse som i sin tur resulterade i två underrubriker: Underlättande och försvårande information samt bekräftande och icke bekräftande upplevelse. Patientens och personalens förmåga till kommunikation är betydande vid förberedelserna inför ett operativt ingrepp och den kan företrädesvis utföras per telefon. Bristande kommunikation kan vara ångestskapande. Bemötandet av patienten kan göra att patienten känner sig antingen sedd eller osedd vilket i sin tur speglar patientens upplevelser inom dagkirurgin. Förutsättningen för ett fungerande perioperativt arbetssätt är att det finns en vilja inom organisationen för en sådan modell. Det är viktigt att kunna se patientens livsvärldsperspektiv och att operationssjuksköterskan involveras i uppläggningen av den dagkirurgiska verksamheten.

Obstruktivt sömnapnésyndrom (OSAS) innebär upprepade andningsuppehåll under natten tillsammans med extrem dagen efter-trötthet. Fortfarande finns det många personer med ett odiagnostiserat OSAS. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur personer med obstruktivt sömnapnésyndrom upplever sin livskvalitet. I metoden har 18 artiklar bearbetats. Resultatet visar på en försämrad livskvalitet hos personer med OSAS. Livskvaliteten påverkas av fysiska, psykiska och sociala aspekter. Personer med OSAS påverkades i sitt vardagliga liv då tröttheten begränsar deras livsstil. En efterfrågan av relevant information kan upptäckas i denna patientgrupp. Genom CPAP-behandling kan livskvaliteten öka. Sjuksköterskan kan genom extra stöd och undervisning i samband med diagnostisering och behandling, ytterligare öka patientens livskvalitet. Mer kunskap behövs hos sjukvårds¬personalen om OSAS och CPAP-behandlingar. Detta för att kunna ge undervisning och stöd till patient och anhöriga. Genom en utvecklad sömnanamnes skulle fler patienter med OSAS kunna upptäckas och få hjälp. Det finns ett behov av mer forskning om OSAS ur ett sjuksköterskeperspektiv samt om patienters upplevelser av OSAS.

Trafikolyckor med svåra personskador som följd har ökat i Sverige. År 2006 skadades ca 4000 människor i vägtrafikolyckor. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur personer med varierande typ och grad av trafikskada upplever sin livssituation med avseende på kropp, jag och sociala villkor. För att besvara syfte och frågeställning har en fenomenologisk metod använts. Intervjuer har genomförts där deltagarna i studien fått berätta om sina erfarenheter av att leva med en trafikskada och hur detta upplevts. Resultatet visar att skadan leder till en begränsad livssituation vilket upplevs som frustrerande. Men en acceptans uppstår och förändrade insikter om livet görs. De trafikskadade upplever att de i vissa situationer utsätts för människors bristande förståelse. Detta kan gälla då de behöver längre tid på sig att genomföra en aktivitet eller då deras skada gjort att utseendet förändrats och detta uppfattas som jobbigt och besvärande. De trafikskadade upplever att få ingå i sociala sammanhang samt att få stöd och förståelse från omgivningen som oerhört viktigt och betydelsefullt.

AbstraktBakgrund: Mycket uppmärksamhet är riktad till föräldrarna till ett svårt sjukt eller döende barn, medan det friska syskonet många gånger förbises under denna känslomässigt svåra tid.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa de upplevelser ett barn hade då ett syskon drabbats av cancer.Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes och vetenskapliga artiklar söktes i databaserna PubMed, Chinal och Psykinfo, vilket resulterade i att sjutton artiklar inkluderades. Av dessa var nio kvantitativa, fem kvalitativa och tre var både kvantitativa och kvalitativa. Artiklarna granskades med en granskningsmall, klassificerades och kategoriindelades.Resultat: Fyra (4) kategorier lyftes fram, och dessa var; upplevelse av utanförskap, försämrat välbefinnande, att hantera den förändrade situationen och behov av stöd. De friska syskonen glömdes ofta bort. Syskonen hade inte längre samma liv som tidigare, de kände sig inte inkluderade och deras behov bemöttes många gånger dåligt både från föräldrar och sjukvårdspersonal. De friska syskonen hade ett stort behov av information och ett stort behov av att bli bekräftade.Diskussion: Vårdpersonalen bör ha kunskap och insikt om de friska syskonens upplevelse, för att på bästa sätt kunna möta deras behov. Informationen som ges bör vara skräddarsydd och ges efter barnens ålder och utvecklingsnivå. Tonårsflickor är den grupp som är mest sårbara och löper den största risken att utveckla psykosociala problem.

Barns postoperativa smärta är ofta underbehandlad, vilket kan försämra upplevelsen av sjukhusvistelsen. Med ökad förståelse och kunskap hos sjukhuspersonal och föräldrar kan bättre hjälp ges. Syftet med litteraturstudien var att belysa postoperativ smärta hos barn. Nio artiklar, funna i databaser, granskades enligt kvalitativ innehållsanalys. Analysen gav underkategorier som visade hur barnen hanterade, upplevde och påverkades av sin smärta. Barnen hanterade sin smärta själv på olika sätt, men det visade sig även att föräldrarna hade en betydande roll för hur barnen påverkades att sin postoperativa smärta. Barnen förlitade sig på att föräldrarna skulle förstå och hjälpa dem, då de hade ont. Föräldrarna saknade dock kunskapen att tolka sitt eget barns smärta. För att kunna hjälpa barnen behöver sjuksköterskan god kunskap om barns smärta, då hon har en betydande roll i barnets smärthantering. Det behövs en god kommunikation mellan sjuksköterska, barn och deras föräldrar.

Prognosen för överlevnad efter en hjärttransplantation har successivt förbättras, under år 2008 genomgick 44 personer i Sverige operationen. Då hjärtat kan ses som beviset för liv och centrum för våra känslor kan en hjärttransplantation ha en dramatisk inverkan på patienters dagliga liv och hälsa. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa upplevelsen i samband med en hjärttransplantation och hur patienter hanterade sin situation. Metoden som användes var litteraturstudie där 16 artiklar inkluderades, publicerade mellan år 1998 och 2008. Data analyserades utifrån en innehållsanalytisk metod. Resultatet visade att patienter som levde med en svår hjärtsjukdom upplevde maktlöshet, begräns­ningar och behov av stöd. Att hantera sin livssituation i samband med en hjärttransplantation innebar användning av olika copingstrategier. Trans­planta­tion­en gav patienterna nya möjligheter och en känsla av tillfredställelse med livet, vilket hjälpte dem att blicka framåt. I diskussionen framkom att det liv som en hjärttransplantation erbjöd övervägde de motgångar och hinder som upplevdes i samband med ett nytt hjärta. Konklusionen var att genom vidare studier om patienters upplevelser i samband med en hjärttransplantation kan ny kunskap erhållas och omvårdnadsarbetet utvecklas ytterligare.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en kronisk sjukdom där stämningsläget varierar mellan depression och mani. En procent av Sveriges befolkning har diagnosen. Kunskapen om sjukdomen är låg i förhållande till hur vanlig den är, vilket gör att personer med bipolär sjukdom ofta känner sig stigmatiserade. Då stämningsläget varierar har de svårt att sköta vardagen och hantera livet och då blir närstående ett viktigt stöd. Syfte: Syftet med studien var att belysa livsvärlden hos personer med bipolär sjukdom. Metod: En litteraturstudie enligt Graneheim & Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalysmetod med ett manifest tillvägagångssätt av självbiografier. Resultat: Studiens resultat presenterades i tre kategorier med tillhörande underkategorier; att förlora kontrollen, att hitta balans i livet och världen omkring. Resultatet visar att leva med bipolär sjukdom inte bara innebar att acceptera en kronisk sjukdom med livslång behandling, vägen dit var ofta lång och krokig. Det var viktigt att få förståelse och stöd både hos närstående men även inom sjukvården. Slutsats: Det är viktigt att se personer med bipolär sjukdom utifrån deras livsvärld för att öka förståelsen i samhället och på så vis kan personernas välbefinnande öka. Hälso- och sjukvården har en viktig roll för att främja deras hälsa och ge dem verktyg för att hitta balans i livet.