SAMMANFATTNING Bakgrund: Stress är en del av dagens psykiska ohälsa som kan påverka koncentrationsförmågan. Studier har visat ett samband mellan måltidsordning samt val av livsmedel och psykisk hälsa och att fysisk aktivitet kan påverka hälsan positivt.   Syfte: Syftet var att undersöka gymnasieelevers upplevda psykiska hälsa med fokus på upplevd stress och koncentration, samt livsstilsfaktorer med fokus på konsumtion av sötade livsmedel, måltidsordning och fysisk aktivitet. Ytterligare ett syfte var att undersöka om det fanns något samband mellan upplevd psykisk hälsa och ovan nämnda livsstilsfaktorer samt eventuella skillnader mellan könen.   Metod: En webbaserad enkät skickades till elever vid två gymnasieskolor i Västernorrland, under våren 2017. Enkäten besvarades av 212 deltagare och analyserades med Chi2-test, Fischers Exact test, Independent samples T-test och Mann-Whitney U test.   Resultat: Majoriteten av gymnasieeleverna upplevde sin stressnivå som låg och att de oftast kunde koncentrera sig under lektionerna. Vidare var flertalet deltagare fysiskt aktiva och hade en god måltidsordning, däremot konsumerade 47 % sötade livsmedel flera gånger per vecka. Kvinnor upplevde sig vara mer stressade än män (p = <0,001) och en större andel av männen upplevde att de alltid eller oftast kunde koncentrera sig på lektionerna (p = 0,016). De gymnasieelever som hade en regelbunden måltidsordning upplevde sig mer stressade (p = 0,043) än övriga och de fysiskt aktiva upplevde sig oftare kunna koncentrera sig på lektionerna (p = 0,045). Slutsats: Majoriteten av gymnasieeleverna hade låg stressnivå, god koncentration, regelbunden måltidsordning och var fysiskt aktiva. Däremot så konsumerade många sötade livsmedel flera gånger i veckan. Det fanns även vissa könsskillnader och intressant vore att studera vad de kan bero på och om det går att göra något åt dem.

<p>Syftet med denna uppsats är att med longitudinella data undersöka om ungdomars alkoholkonsumtion påverkar deras kriminella aktivitet. Vidare undersöks om pojkar dricker mer alkohol och begår fler brott än flickor. Det kommer även att göras en skillnad mellan våldsbrott och mer planeringskrävande brott eftersom flera forskare hävdar att sambandet är olika mellan alkohol och dessa brott. Detta genom att om man dricker alkohol blir många impulsiva och aggressiva vilket i kombination lätt kan leda till en misshandel, våldsbrott. Mellan mer planeringskrävande brott som till exempel inbrott och alkohol finns det dock endast ett indirekt samband vilket innebär att man begår detta brott för att få tag på pengar att köpa alkohol för. Pojkar dricker mer alkohol och begår fler brott än vad flickor gör enligt flera forskare.   </p><p>Datamaterialet kommer ifrån materialet SPAN som är en utvärdering av skolors drogpreventiva arbete totalt kommer respondenterna från 21 olika skolor runt om i Sverige. Sambandet som testa i denna uppsats mäts genom en logistik regression på grund av att beroende variablerna våldbrott och planerade brott var snedfördelade och dikotomiserades således.        </p><p>Resultatet visar att det finns ett samband mellan alkoholkonsumtion och våldsbrott vilket stämmer överens med tidigare forskning. I denna uppsats hittades även ett samband mellan alkoholkonsumtion och planerade brott som talar emot tidigare forskning men det kan vara så att detta är ett indirekt samband, vilket inte kunde undersökas i denna uppsats. Det finns ett starkare samband mellan alkoholkonsumtion och våldsbrott för flickor än för pojkar vilket kan tyda på att flickor behöver dricka mer för att begå ett våldsbrott än vad pojkar behöver. Sambandet mellan alkohol och planerade brott gäller framför allt pojkar. Det var dock väldigt få som begått ett brott i detta material så därför finns det behov av fler studier på detta område.</p>

No description available.

<p>Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan subjektivt välbefinnande och olika former av sociala relationer bland gymnasieungdomar, om det finns någon könsskillnad samt vilken form av relationer som påverkar subjektivt välbefinnande mest. Studien innefattade 36 gymnasieungdomar och de sociala relationer som inkluderades var relationer till föräldrar, lärare samt vänner. Studien visade på ett positivt samband mellan sociala relationer och subjektivt välbefinnande och ingen könsskillnad i subjektivt välbefinnande förelåg. Olika former av sociala relationer visade på positiva samband i subjektivt välbefinnande bland pojkar respektive flickor. Detta kan möjligtvis bero på att pojkar och flickor befinner sig i olika mognadsstadier under tonåren.</p>

<p>Sexualitet är en viktig del av varje människas liv. För ungdomar utgör sexualiteten en tydlig del i vuxenblivandet och i skapandet av en identitet. Då sexologi saknas som ämne på psykologutbildningen och utifrån mitt intresse för ungdomar aktualiserades frågeställningen för denna undersökning - hur talar psykologer som jobbar inom BUP om sexualitet med ungdomar i terapi? En kvalitativ intervjustudie med nio psykologer genomfördes och analyserades enligt tematisk metod. Svaren visade att de flesta intervjuade psykologerna känner en osäkerhet kring att prata om sexualitet. Detta beror främst på att de har en bristande utbildning och kunskap om ämnet. Visserligen finns goda undantag från detta men de psykologerna är just undantag. Detta väcker tankar om att sexologi måste införas på psykologutbildningen för att kunna garantera såväl ungdomar som vuxna patienter en god psykiatrisk vård där alla aspekter av livet bemöts på ett professionellt och respektfullt sätt.</p>

<p>I denna undersökning har vi med utgångspunkt från den ständigt aktuella debatten om</p><p>ungdomsvård och de regler, maktrelationer och behandlingsformer som finns inom svensk</p><p>socialtjänst, försökt att söka förståelse för hur ungdomar som är frihetsberövade hanterar sin</p><p>situation. Fokus är riktat mot unga som är placerade på ungdomshem och hur de konstruerar</p><p>sin identitet och formar sitt liv under sin frihetsberövning. För att fördjupa oss i detta har vi</p><p>grundat arbetet i socialkonstruktionistisk teori samt Foucault och Goffman. Utifrån dessa</p><p>teorier har observationer och djupintervjuer med personal och ungdomar utförts på ett</p><p>ungdomshem i en större stad i Sverige. Dessa intervjuer har sedan analyserats med hjälp av</p><p>diskurspsykologin och socialkonstruktionismen för att söka förståelse för hur</p><p>maktstrukturer, maktrelationer och subjektspositioner framträder i en sluten miljö som</p><p>ungdomshem. Tidigare forskning på detta område är huvudsakligen kvantitativa studier som</p><p>sällan utgår ifrån ungdomarnas som individer utan som en generell grupp. Vår studie visar</p><p>att ungdomarna har mycket olika sätt att konstruera sin tillvaro som frihetsberövade. Även</p><p>makt uppfattas på mycket olika sätt, både hos ungdomar och hos personal. Detta behandlar</p><p>vi med utgångspunkt i teorin och den tidigare forskningen i vår slutdiskussion.</p>

<p>Syftet med undersökningen var att påvisa hur ungdomar talat om förhållandet mellan konsumtion, identitet och status. Den teoretiska utgångspunkten har hämtats från bland annat Bauman och Giddens tankar om konsumtion och postmodernitet. Den tidigare forskning som gjorts om konsumtion belyser bland annat vilket förhållande ungdomar har gentemot märken, vilka olika påverkan som finns, vad som betecknas som statuskonsumtion samt vilken betydelse konsumtion har för individers identitetsskapande. Respondenterna bestod av 12 ungdomar mellan 16-18 år. De delades in i en killgrupp, en tjejgrupp samt en blandgrupp för att påvisa några eventuella skillnader mellan grupperna. Intervjuerna gjordes i två omgångar, där den första intervjuomgången utgjorde grunden för den andra. Genom en meningskategorisering av datamaterialet kunde sju teman påvisas. Dessa var: Hänga med, Köptekniker, Sexualitet, Påverkan, Märken, Ytlighet och personlighet samt Konsumtionssamhället. Dessa sju teman sammanfattade ungdomarnas tankar och resonemang om konsumtion, identitet och status.</p>

<p>Varje år skadas och dödas ett antal unga personer i olyckor kopplade till järnvägen. Att få ungdomar att vilja läsa ett informationsmaterial om säkerhet är en utmaning eftersom de kan ha en negativ attityd till myndigheter, auktoriteter och förbud, eller helt enkelt vara ointresserade. En lösning kan vara att använda sig av emotionella budskap och skapa ett material som känns personligt.</p><p>Som examensarbete har jag skapat ett förslag till informationsmaterial åt Trafikverket. Materialet består i huvudsak av en skriftlig berättelse eftersom jag anser att det kan vara ett bra tillvägagångssätt för att nå ungdomar med säkerhetsinformation. Jag har frågat mig vad som krävs för att berättelsen ska tilltala målgruppen och hur materialet bör formges för att fånga deras uppmärksamhet.</p>

<p><em>Inledning:</em> De flesta människor har någon gång hamnat i situationer då de skulle vilja ta sitt liv, självmord är dock vanligast hos ungdomar. Riskfaktorer var faktorer som kunde bidra till att ungdomar försökte begå självmord, till exempel hopplöshet, ensamhet, avsaknad av livslust. <em>Syftet </em>med studien var att belysa riskfaktorer vid självmordsförsök för ungdomar och deras behov av stöd. <em>Metoden</em> Litteraturstudierna baserades på 11<strong> </strong>vetenskapliga artiklar utförda med kvalitativ och kvantitativ metod. Artikelsökning gjordes i databaserna PubMed, Cinahl och Psyk info. <em>Resultatet</em> visade att riskfaktorer för självmordsförsök var bristande stöd. Sjuksköterskan skulle ha goda färdigheter inom kommunikation samt kunskaper om riskfaktorer. <em>Diskussion</em> Det fanns många anledningar till självmordsförsök hos ungdomar bland annat bristande stöd<em> Slutsats</em> Sjuksköterskan borde ha kunskaper om självmordsförsök för att förhindra dem när riskfaktorer dök upp, det var även viktigt att ge stöd.    </p>

<p><strong><em>Bakgrund: </em></strong>Självskadebeteende, definierades som ett beteende, där individen skadar sig själv utan avsikt att dö, eller en upprepad, självtillfogade kroppsskada som bevisligen inte medförde livsfara. Förekomsten av självskadan är vanligare bland ungdomar än bland den övriga befolkningen och den är högre bland flickor än bland pojkar. År 2000 vårdades i Sverige 2,5 flickor/1000 invånare och 1 pojke/1000 invånare på grund av självdestruktiva handlingar och dess konsekvenser. <strong><em>Syftet: </em></strong>med denna litteratur studie var att belysa omvårdnad för ungdomar med självskadebeteende. <strong><em>Metod: </em></strong>Artiklarna söktes i PudMed, Psycinfo och Cinahl, granskades och analyserades med innehållsanalys. <strong><em>Resultat: </em></strong>Patienter upplever att hjälpinsatser inte är lättillgängliga. Oviljan att söka stöd för självskada uttrycks starkast av patienter vars livshistoria kännetecknas av traumatiska händelser i livet, speciellt i barndomen vilka lett till en bristande copingstrategi. <strong><em>Diskussion: </em></strong>Det fanns speciella samhällsbaserade insatser som fokuserar på att ge eftervård för förebyggande syftet samt integrerat stöd för ungdomar med självskadebeteende. <strong><em>Slutsats</em>: </strong>Att ha tillgång till sociala nätverk och socialt stöd, och att kunna diskutera problem med släktingar, bedömds vara lika viktigt som tillgång till psykiatrisk vård. Ungdomar med självskadebeteende tog emot professionell hjälp helst när vårdpersonalen erbjöd trygghet och förtroendeingivande medmänsklighet</p>