<p>Syftet med studien är att undersöka ungdomars intresse för och upplevelse av skönlitteratur i den nya tidsåldern där skönlitteraturen möter konkurrens från andra fritidsfaktorer. Har de intresse av skönlitteratur? Vad påverkar dem att läsa eller inte läsa? Hur påverkas de av läsningen? Undersökningen grundar sig på en kvalitativ metod, med halvstrukturerade intervjuer med åtta sjundeklassare. Ansatsen är hermeneutisk och min strävan har varit att rimligt tolka informanternas svar på forskningsfrågorna. Resultatet visar att ungdomarna uppskattar litteratur och att den skönlitterära läsningen finns där som ett intresse parallellt med andra fritidsfaktorer. I min studie framkom det att konkurrensen från mediala krafter som dator och TV inte verkade inverka menligt på dessa ungdomars intresse att läsa. Litteraturen tjänar istället både som en distraktionskälla i deras vardag, som de anser sig behöva och en inspirationskälla som ger dem nya krafter och tankar och framkallar lust och motivation i deras tillvaro.</p>

No description available.

<p>Sports research in the field of social science has shown that regular physical activity leads to wellbeing and positively affects the quality of life. A natural part of being an athlete is learning the functions of the human body, and what’s harmful and destructive, such as drugs (RF 1995). Doping is a constant problem in professional sport. Doping and manipulation of medical preparations in order to maximise performance is one of modern sport’s major problems, according to Blom and Lindroth (1995).</p><p>I thought it would be interesting to see what the next generation of athletes thinks of doping. The purpose of this survey is to investigate the views on doping among adolescent athletes in ages 15-19. What do they think of it? Are they for or against it? Do they believe that doping is commonly used in elite competition? Would they consider using these substances themselves, if they were legalised?</p><p>The selection of participants is 130 adolescents in ages 15-19. (83 boys, 47 girls.) All respondents are students at upper secondary sports schools, competing in the following events: Alpine sports, soccer, track and field, ice hockey, biathlon, and cross-country skiing.</p><p>The foundation “Ren Idrott” has conducted a survey showing that as many as 86,3 percent of the respondents in ages 15-21 believe that doping is commonly or very commonly used in elite sports (RF 2005). The notion that using enhancements is necessary to become world champion did not have much support in this survey. Only 4 % stated that they would use preparations if it guaranteed them the world champion title. A whole 73% believed it would be easy to obtain preparations if one wanted to. Their primary reason to refuse preparationwas the risk of physical injury. A majority of the respondents felt that it is everyone’s individual choice whether to use them.All respondents considered doping in sports unacceptable. 11% of the respondents would however consider using preparations if they were legalised.</p>

No description available.

<p><strong>Introduktion: </strong>Karies är en multifaktoriell sjukdom och en av de mest förekommande infektionssjukdomarna som finns världen över. Den kan förekomma i olika svårighetsgrad och orsaka såväl smärta som en försämrad livskvalitet hos individen. Trots att det har skett en minskning av kariesförekomsten hos befolkningen, framför allt i Sverige, de senaste årtiondena finns det individer som tillhör riskgrupper för att utveckla mycket karies.</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet var att undersöka socioekonomiska faktorers samband med kariesförekomst.</p><p><strong>Frågeställningar: </strong>Vilka samband finns mellan socioekonomiska faktorer och karies bland barn och ungdomar? Vilka samband finns mellan socioekonomiska faktorer och karies bland vuxna och äldre?</p><p><strong>Metod: </strong>Systematisk litteraturstudie.</p><p><strong>Resultat: </strong>Tjugoåtta vetenskapliga artiklar ligger till grund för denna litteraturstudie. Utbildningsnivå, såväl hos en vuxen person som hos barn/ungdomars föräldrar, är den vanligast förekommande socioekonomiska faktor som påverkar kariesförekomst. Andra faktorer som påverkar kariesförekomsten är att ha invandrarbakgrund, låg inkomst och lågt klassat yrke hos en vuxen person och hos barn/ungdomars föräldrar samt bostadsområde/ort.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Att ha lågt socioekonomiskt status innebär en riskfaktor för karies. Vanliga faktorer som används för att beskriva socioekonomiskt status är utbildning, inkomst, yrke, invandrarbakgrund och bostadsområde. Personer med lågt socioekonomiskt status har ofta fler karierade och saknade tänder medan antalet fyllda tänder oftast är högre bland personer med högre socioekonomiskt status.</p>

<p><strong>Purpose:</strong> To assess awareness and attitudes regarding HPV, HPV-vaccines, use of condom and participation in pap-smear screening among high-school students in Uppsala County. The intention was also to investigate if there were any differences between students at theoretical programmes and vocational programmes.</p><p><strong>Methods:</strong> 608 students from seven high-schools in Uppsala County answered a questionnaire covering demographics, awareness and attitudes regarding HPV, HPV-vaccine, use of condoms and pap-smear tests.</p><p><strong>Results:</strong> A majority of the students had never heard of HPV (86 %, n=521), HPV-vaccine (94 %, n=537) or the link between HPV and cervical cancer (88 %, n=563). Most respondents had a positive attitude towards HPV-vaccine (84 %, n=508), but the biggest obstacle was the high cost (37 %, n=227). The students believed that it was less likely that they would use a condom with a new partner if vaccinated (mean=78, SD=26, p<0.001), or if they or their partner used contraceptive pills (mean=62, SD=32, p<0.001) compared to how likely it was that they would use a condom in general with a new partner. The girls rated the probability that they would participate in a pap-smear screening as relatively low if vaccinated (mean=59 SD=27). Students at theoretical programmes had better knowledge about HPV and HPV-vaccines. They were also more positive to the use of condoms and participation in pap-smear screening. Furthermore, more students at theoretical programmes (11%, n=46) than at vocational programmes (9%, n=16) planned to be vaccinated (<em>p</em>=0.048).</p><p><strong>Conclusion:</strong> The awareness regarding HPV and HPV-vaccine was low among high school students in Uppsala County, especially among students at vocational programmes. More information is required to increase the awareness and motivation to use condoms and participate in pap-smear screening.</p>

No description available.

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna uppsats är att studera vad högstadielever anser beträffande styrketräning med tilläggsvikter och dess inverkan på längdtillväxten. Min hypotes är att mer än 50 procent av alla högstadieelever anser att man kan stanna i växten av att styrketräna med tilläggsvikter.</p><p>Anser högstadieelever i år 8 att man kan stanna i växten om man styrketränar med tilläggsvikter under tillväxtperioden? Finns det skillnader mellan könen? Vilka orsaker uppger eleverna till sina antaganden?</p><p>Metod</p><p>För att besvara mina frågeställningar använde jag mig av en enkätundersökning som besvarades av högstadieelever. 193 elever i år 8 valdes ut av dem svarade 180 på enkäten. Jag valde att göra undersökningen på elever i år 8 då de ännu inte haft en gymgenomgång med idrottslärarna på skolan och följaktligen inte blivit påverkade av dem. Tretton elever, tio flickor och tre pojkar, svarade inte på enkäten vilket ger ett bortfall på sju procent.</p><p>Resultat</p><p>180 elever svarade på enkäten av dem anser 84, mindre än hälften, att man kan stanna i växten av att styrketräna med tilläggsvikter medan 96 elever inte anser att det har någon inverkan på längdtillväxten vilket förkastar min hypotes. Däremot är det större andel flickor, mer än hälften, som anser att styrketräning har en negativ inverkan på längdtillväxten medan pojkarna i mindre grad anser det. De källor som ligger till grund för de elever som anser att man kan stanna i växten är i de flesta fall något de har hört från en kompis medan cirka en tredjedel har hört det från sina föräldrar. Totalt utgör dessa två källor 73 procent av fallen.</p><p>Slutsats</p><p>Det finns många ungdomar som är intresserade av styrketräning men som ännu inte börjat styrketräna samt en hel del ungdomar som redan börjat träna på gym. Nästan 50 procent av ungdomarna som svarade på enkäten anser att man kan stanna i växten av att styrketräna med tilläggsvikter. Med hänsyn till resultatet borde styrketräningsundervisningen börja redan i år 7 för att de ska få en bra grund tillsammans med behöriga instruktörer till hands.</p>

<p>Syfte</p><p>Syftet har varit att undersöka ungdomars tilltro till massmedia och reklam som kunskapskällor i kostfrågor. Frågeställningarna är följande:</p><p>Vilka är ungdomars huvudsakliga kunskapskälla när det gäller kostfrågor? Har ungdomar ett kritiskt förhållningssätt till massmedias och reklamens kostbudskap?</p><p>Finns det några skillnader mellan könen hur de anser sig påverkas av massmedias och reklamens kostbudskap?</p><p>Metod</p><p>I denna studie har vi gjort undersökningar genom kvalitativ och kvantitativ metod. Enkäter delades ut till 187 studerande ungdomar, 87 män och 100 kvinnor, som går tredje året på gymnasiet och intervjuer utfördes på sex av dessa elever. Undersökningen skedde i tre olika stora städer i Sverige, Stockholm, Karlskrona och Vellinge. En statistisk bearbetning av enkäterna utfördes med hjälp av SPSS där signifikantnivån var 95%.</p><p>Resultat</p><p>Majoriteten av ungdomarna, 68%, som deltog i enkätundersökningen och intervjuerna svarade att de fick sin kunskap om kost från massmedia, reklam i kombination med andra faktorer (t.ex. föräldrar, skola). TV och Internet framstod som stora sändare av informationen. Ungdomarna litade delvis på massmedias- och reklamens kostråd. Det fanns skillnader mellan könen varifrån de fick sin kunskap om kost. Fler kvinnor, 81%, än män, 50%, uppgav att de fick sin kunskap om kost från massmedia och reklam. Detta resultat visade sig även vara statistisk säkerställd. Det framkom ingen signifikant säkerställd skillnad mellan könen angående om de litade på de råd som gavs genom massmedia och reklam. Det fanns dock en skillnad dem emellan, vilken visade på att kvinnorna i större utsträckning litade på kostråden än vad männen gjorde.</p><p>Slutsatser</p><p>Vår slutsats är att ungdomarna fick en viss del av sina kostkunskaper från massmedia och reklam och att de till viss del litade på dem. Det fanns en signifikant säkerställd skillnad mellan männen och kvinnorna var ifrån de fick sina kostkunskaper. Kvinnorna fick i högre grad sina kostkunskaper från massmedia och reklam till skillnad från männen som fick sina främsta kunskaper från föräldrar och skola. Det fanns även en skillnad mellan könen vad gäller deras tilltro till massmedia och reklam. Detta visade sig dock inte vara signifikant säkerställt.</p>

No description available.