I denna uppsats har vi undersökt elevers attityder till betygskriterier på ett yrkesförberedande gymnasieprogram. Undersökningen har visat att det på skolan finns en form av elevkultur som gör att många inte utvecklar strategier för att nå de högre betygen. En av orsakerna är att betygskriterierna nästan enkom används summativt. Eleverna saknar förståelse av betygskriterierna vilket vi kopplat samman med Pierre Bourdieus sociologi, genom att se elevernas attityder som en kollision med det rådande skolsystemets institutionaliserade betygsramar. Eleverna har inte skapat allianser med betygssystemet. En del av lösningen på problemet har vi funnit i metoden att skriva tydliga kriteriebeskrivningar vilket medför en mer formativ användning av betygskriterierna.

Social work has gone from being a primarily philanthropic issue to becoming an academic discipline at university level. To ensure its legitimacy social work must be founded on, and developed through scientific research and documented experience. The purpose of this essay is to review the various arguments on social work in order to evaluate their impact on education, which in turn affects students. In addition, it will demonstrate how different forms of knowledge are valued depending on the contexts. As a means of reaching this objective, the following questions are addressed: “What are the requirements and recommendations on how the education of social work should be structured, and why are these requirements and recommendations important?”, “How has the education of social work been influenced by the perception of valuable knowledge?” and “How does the education of social work affect students?” The collected material consists of various arguments concerning the development of social work and the education of social work's formation. We also used qualitative, semi-structured interviews with various individuals in the academic field of social work. Using theoretical concepts from Pierre Bourdieu, we analyze how the content of the education is shaped by different agents in the social work field, where certain forms of knowledge dominate over others. Through this we offer a way to illustrate how the contents of social work are created and recreated by actors who possess symbolic capital, and thus have prominent positions, in the academic field. It is also demonstrated how the students' habitus are shaped by the education, creating a collision in the encounter with the professional and the practical field.

No description available.

Få flickor gör ett otraditionellt val och väljer ett mansdomineratgymnasieprogram. Vad är det då som får dessa flickor att gå mot strömmen?Syftet med vår studie är att förstå varför flickor söker till mansdomineradegymnasieprogram. Vårt syfte har brutits ned i fem frågeställningar rörandesocial bakgrund, signifikanta andra, valet till gymnasiet, gymnasieinformationoch framtiden. I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ metod baserad påintervjuer med sju kvinnliga respondenter från årskurs ett på bygg-, el- ochfordonsprogrammet. Vårt intryck är att det finns många betydande faktorer tillvarför flickor väljer ett mansdominerat gymnasieprogram. Vi menar attflickornas sociala bakgrund har påverkat dem i deras gymnasieval. Samtligaflickor har under någon period av sitt liv umgåtts med killkompisar och de harfått positiv respons ifrån omgivningen på sitt val av ett mansdomineratgymnasieprogram vilket har bidragit till deras otraditionella val. Flickornasintressen anser vi vara en annan viktig faktor men även att få en yrkesbehörighetoch att efter gymnasiet direkt kunna gå till ett arbete, utan att behöva studeravidare, var av betydelse. Vad gäller upplevelsen av gymnasieinformationen såfann vi att den i vissa fall bidrog till att flickorna slutligen bestämde sig. Vår bildär att de är praktiskt lagda flickor med ett starkt självförtroende. De är positivaoch optimistiska och ser många möjligheter som de också tar tillvara på.Flickornas goda självbild och starka själförtroende anser vi är en bidragandefaktor till att de vågar gå emot strömmen och välja ett mansdomineratgymnasieprogram. Vi menar att för att kunna förstå flickornas karriärbeslutmåste man ta hänsyn till hela deras livshistoria. Vi anser att flickorna har enbred handlingshorisont då de även har kunnat se de otraditionella gymnasievalensom möjliga alternativ. Slutligen anser vi att Syv har en viktig uppgift att breddaelevernas handlingshorisont så att fler elever kan gå emot strömmen och välja ettotraditionellt gymnasieprogram.

Syftet med undersökningen är att ta reda på vad fritidspedagoger vill nå med sitt arbete i halvklass. Vi vill veta vad som styr fritidspedagogernas val av aktiviteter och hur fritidspedagoger och klasslärare samarbetar. Vi vill även ta reda på om utbildningen har någon betydelse när det gäller synen på samverkan och hur fritidspedagogen respektive klassläraren ser på sin yrkesroll.För att få svar på våra frågeställningar har vi skickat ut enkäter till fritidspedagoger och genomfört intervjuer med fritidspedagoger och klasslärare. För att få en större insyn i fritidspedagogernas yrke har vi samlat in vår empiri från fyra olika skolor i olika kommuner. För att analysera empirin och se mönster har vi använt oss av historik kring fritidspedagogyrket, Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94), lärarens yrkesetik, beskrivningar av yrkesroll och yrkesidentitet, samt några av Bourdieus teoretiska begrepp.Genom undersökningen fick vi fram att det fritidspedagogerna vill nå med sina aktiviteter är att få bra sammanhållning i gruppen och att eleverna ska känna glädje och trygghet i skolan. Vi fick fram att fritidspedagoger saknar planeringstid för arbetet i skolan. Vi kunde även se att fritidspedagogens utbildning hade betydelse för valet av aktiviteter och hur man ser på sin yrkesroll.

In 2020, The Swedish government agency SCB presented a report that examined the educational and social background of admitted students at university level arts- and culture programmes in Sweden. Results showed that 79 percent of those admitted during the period 2015-2019 had parents with post-secondary backgrounds. The figures show that the middle class is overrepresented at the institutions that teach arts at higher levels of education and indicate a broader issue of homogeneity in social backgrounds within the cultural field.  This study is interested in how power is being constituted in modern arts journalism and how certain personal skills and traits create a hierarchy of power within the cultural field. By examining this we want to contribute a critical examination of a journalistic genre that we feel is overlooked in media studies of hegemony.  Arts journalism remains a significant compartment in commercial mass media. There are still writers and news agencies working in traditional media that remain popular, credible and powerful in the eyes of the public when it comes to representing the arts and cultural debates. In Sweden Dagens Nyheter (DN) is a daily newspaper that is highly considered when it comes to arts journalism and long format texts. To be featured in DN Kultur is therefore an extra vital token of confirmation for creators of art in Sweden. But what does it take for a creator to be represented in DN Kultur? This essay examines a selection of 13 profile texts from 2021 published in DN kultur. Each text is about a performer acting through a certain art form. With a theoretical framework including Pierre Bourdieu's field theory as well as semiotic analysis – this study explores how myths and capital create a hierarchy that is constituted through DN. The results show that the symbolic capital that DN recognizes in the cultural field is found in experience. The actors who have the most power are the ones who can prove themselves to be learned. They do so by referencing high-cultural upbringings, being alumni of respectable schools of art, or recognition by dominant parts of their artistic field. Furthermore, the study finds that artists who receive the most power through ongoing myths about arts and labor, are the ones that embodies a dualism between conservatism versus progressivism, freedom versus responsibility, and authenticity versus commercial recognition.

Under åren 1976, 1986, 1996 och 2006 gjorde ungdomar i Mönsterås kommun val till gymnasieskolan, har jag gjort kvalitativa intervjuer med tre stycken från varje år. För att undersöka vilka faktorer som har spelat roll i deras val av gymnasier linje/program. Har skolan och samhället haft någon betydelse för ungdomarna då de gjorde sina val, eller finns det andra faktorer som påverkat deras val. I arbetet kan jag se att den sociala bakgrunden haft en stor betydelse för eleverna, och att föräldrar som kulturbärare haft en inverkan på eleverna då de gjorde sina val till gymnasieskolan. Resultatet i helhet visar även att fast skolan och samhället har förändrats under dessa år, så är den sociala reproduktionen fortfarande svår att bryta.

The purpose of the study is to get an insight of how social ability has been affected amongst people with crime history. Social ability is a collection concept for language, social network, employability and economy.In this study, the prime problem is that 41% of convicted criminals relapse into crime and the main cause is lack of employment. Our chosen respondents are from an organization named Krami, which is a cooperation between the Swedish labor office, correctional and the current municipality. The questions at issue are:• How has the target group’s social ability been affected after participating in the Krami programme?• How does the target group of former criminals relate to the activities at Krami?
Moreover, the study contains theoretical concepts from Bourdieu theory, such as crystal habit, social field/social room and capital. Thus a qualitative method was used, which means that the questions at issue have been conducted by interviews with former criminals.Finally, the result of the study is on one hand that the social ability has been affected after the participation in Krami and on the other that the target group has related positively to the activities at the programme. Furthermore, the social ability was improved and the respondents decreased their chances of relapsing into crime. Four main factors contributed to this improvement; language, social network, employability and economy.

Vi har i denna uppsats undersökt läxhjälp för mellanstadieelever i två skånska kommuner. Vårt syfte var att undersöka var det fanns läxhjälp och hur den utformades samt vilka uppfattningar pedagogerna hade kring vilka elever som kom på läxhjälpen. Vi ville se om läxhjälpen fanns som kompensation för de elever som inte har hemförhållanden som gynnar deras skolgång eller där de inte kan få stöd med sina läxor. Till hjälp för att analysera elevers bakgrund så har vi använt oss av sociologen Pierre Bourdieus teoretiska begrepp, symboliska kapital och habitus. Vi använde tre olika undersökningsmetoder; surveyundersökning, intervju och observation då vi samlade in vår empiri. Vi undersökte två olika kommuner och fann i vårempiriska undersökning att läxhjälp inte finns på alla skolor. Vi har besökt endast de skolor som erbjuder läxhjälp. På de skolorna organiseras läxhjälpen på olika sätt. Vi fann också att läxhjälparnas uppfattning inte handlar om att kompensera för de elever som har olika typer av svårigheter, oavsett om svårigheterna var avgränsade till skolgången eller inte. Alla läxhjälparna som vi intervjuat ansåg att läxhjälpen var öppen för alla elever.

BakgrundForskningen har visat att elevernas förmåga och resultat hänger ihop med elevernassocioekonomiska bakgrund. Skolverket har i flera rapporter hänvisat till att elever somkommer från ett hem med en lägre utbildningsnivå, har svårare att lyckas i skolan. BådeBourdieu och Bernstein kopplar ihop detta med att elevernas språkliga förmåga skiljer sigmellan de olika samhällsklasserna.SyfteMed bakgrund i både forskning och teori som visat att det finns ett samband mellansocioekonomi och elevers förmåga att nå upp till skolans krav, är syftet med undersökningenatt ta reda på om det finns något samband mellan socioekonomi och skolors behov av stödutifrån. Detta genom frågeställningarna: hur skiljer sig omfattningen av ansökningarna tillSPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten) mellan olika socioekonomiska områden, hurskiljer sig behoven som ligger bakom ansökningarna till SPSM mellan olika socioekonomiskaområden och vilka anledningar, med hänvisning till olika socioekonomiska områden, liggerbakom att skolor inte ansöker om stöd hos SPSM?MetodAnsatsen och databearbetningen är kvantitativ med syftet att genom enkäter besvarafrågeställningar och syfte. Enkäter har delats ut till specialpedagoger inom tvåsocioekonomiskt olika områden och har totalt besvarats av 43 respondenter. Datan hardärefter analyserats i SPSS.ResultatSlutsatsen är att det inte finns något samband mellan socioekonomi och skolors behov av stödutifrån. Samtidigt finns det olika påverkansfaktorer som det inte tagits hänsyn till iundersökningen och resultatet skulle därför kunnat ha blivit ett annat. Samtidigt kan resultatetantyda att specialpedagogen i till exempel kontakt med föräldrar, bör ta hänsyn till att språketmellan olika socioekonomiska grupper kan skilja sig åt och att föräldrars möjlighet attpåverka sina barns skolgång och rätt till stöd kan skilja sig mellan olika socioekonomiskagrupper. Specialpedagogen skall dock inte stirra sig blind på socioekonomiska skillnader,utan bör också ta hänsyn till andra faktorer som kan påverka elevers lärande. Såsomklassrumsklimat, relationer och lärares undervisningsmetoder.