The purpose of this Master’s thesis is to investigate how academic librarians experience reference work aimed at international students. International students are a growing usergroup in Swedish academic libraries. The study’s main research question is:- How do academic librarians experience reference work aimed at international students?The study was performed with a phenomenographic methodological approach where seven qualitative interviews with academic librarians were conducted. These interviews were transcripted in their entirety and analysed using three key concepts based on the study’s research questions that formed the different experiences that created the study’s outcome space. The results show three major viewpoints on reference work aimed at international students. These viewpoints are based foremost on variations on how the barriers that international students meet in their library use are experienced. Within experience category A barriers are perceived as a hindrance for effective reference service. Barriers are acknowledged within experience category B but are seen as possible to overcome. Within experience category C barriers are overlooked, international students are here perceived as user group in no more need than other user groups. Two of the experience categories also represent different views on the relationship between the library system and the user. Experience category A is characterised by a user perspective whilst perception category B has a system oriented view of the interaction. / Uppsatsnivå: D

Sammanfattning: De flesta företag sätter idag större värde på lärande och hög utbildning. Dagens konkurrenskraftiga marknad kräver ett livslångt lärande där individen själv bär ansvar för sin anställning genom att hela tiden utvecklas och lära sig mera för att vara anställningsbar. Kraven som ställs på individen inom EU är att denna ska vara anpassningsbar, flexibel, leva upp till arbetsgivarnas ökande krav samt uppdatera sin kompetens och sina färdigheter. Tidigare forskning visar att individer idag vill vara attraktiva och anställningsbara för nuvarande och framtida arbetsgivare. Ansvaret för karriärutveckling har gått från organisationen till att numera ligga på individen själv. Resultatet av vår undersökning stämmer väl överens med denna diskurs då studenterna oavsett ålder, civilstånd och hemmaboende barn har ambitionen att disciplinera sig i stor utsträckning till anställningsbarhetsdiskursen.Bakgrund: Gradvis har ansvaret för individens anställning flyttas från stat till individ. Förändringen har gått från rätten till anställning till skyldigheten att vara anställningsbar. Dagens konkurrenskraftiga marknad kräver ett livslångt lärande där individen själv bär ansvaret för sin anställning, detta genom att hela tiden utvecklas och lära sig mer för att vara anställningsbar. Många företag sätter stort värde på lärande och hög utbildning. Numera är det upp till individen själv att oavsett ålder vara flexibel och anpassningsbar och på så vis ansvara för sin egen anställningsbarhet och skapa sina egna förutsättningar.Syfte: Vårt syfte är att mäta i vilken utsträckning studenterna, som går på högskolan i Borås på ett nystartat personalvetarprogram, har ambitionen att hålla sig anställningsbara under och efter utbildningen. Vidare vill vi undersöka vilken betydelse ålder, civilstånd och hemmaboende barn har för studenternas flexibilitet,anpassningsbarhet samt erfarenheter och hur de på så vis disciplinerar sig själva utefter anställningsbarhetsdiskursen.Metod: Kvantitativ enkätundersökningResultat: Vårt resultat visar att studenterna oavsett ålder, civilstånd och hemmaboende barn har ambitionen att disciplinera sig i stor utsträckning till anställningsbarhetsdiskursen. Över lag strävar studenterna efter både utbildningserfarenhet och praktisk erfarenhet för att stärka sin position på arbetsmarknaden, detta oberoende av ålder, civilstånd och hemmaboende barn. Majoriteten av studenterna anser sig också vara flexibla och anpassningsbara i enlighet med diskursen.

With the volume and availability of information increasing as fast as technological development in society a phenomenon called information overload has emerged. The purpose of our thesis was to investigate how university students experience this increase in volume and ease in access to information. In our study we concentrated our focus on the student’s use of electronic resources. So as not to prejudice our study group our questions focused on different aspects of searching for information. To obtain essential data we interviewed six students and applied a phenomenographic approach in our analysis of the material. Two variations of a students experience emerged from our results, A information overload was positive or B the experience was not positive. The main conclusion of our study was that the phenomenon information overload can be experienced in two qualitative different ways. We hoped that our study could provide a deeper understanding for information overload and how we search for information.

The purpose of this thesis is to show students’ information behaviour in everyday life and towards the Student Union of Borås. Methods of active information seeking and more random information encountering as well as information ignorance are of interest. The study focused on three issues; the first was to examine what information behaviour the students presented while acquiring information in their everyday life. The second was to find out what information behaviour the students had to acquire information from the Student Union of Borås. The third was what barriers prevented information from the Student Union of Borås from reaching the students and how the students would prefer to get information. The theoretical framework was a combination of Tom Wilson’s theories of Information Behaviour, Carol C. Kuhlthau’s model of the Information Search Process, Sanda Erdelez’s concept Information Encountering, Donald O. Case’s study of the concept information avoidance, ignorance and filtering and Michael Buckland’s list of information barriers. With a combination of methods, a questionnaire and qualitative interviews with 8 respondents the study was carried through. The analysis of the empirical material was conducted by comparing the respondents’ statements with the combined theoretical framework. The result of the study shows that the students combined methods of active information seeking, random information encountering and information ignorance in their everyday life as well as towards the Student Union of Borås. The study also shows that the most important part in removing information barriers between the Student Union and the students were to make the Student Union an interesting source of information, and that the students wanted the information in the easiest way possible, on their terms. A well functioning and updated webpage was one of the top priorities identified in this study.

Fantasy literature has a rather strong position in countries with an English-speaking population but not in Sweden. The supply of fantasy in Sweden is much smaller than that in for example United Kingdom. Does this affect the Swedish readers of this genre? If it does, how does it affect them? The aim of this thesis is to find out how a few fantasy-reading students at the Swedish School of Library and Information Science get hold of the fiction they want to read and who and/or what influence their decision of which book to read. In order to avoid confusion we are also going to try to find out how they define fantasy since it varies from person to person what is included in the genre. To get a result we interviewed eight students using the method of qualitative interviews. Then we analyzed the result using George Kingsley Zipf’s principle of least effort, the theory of the economic man and Patrick Wilson’s cognitive authority. The result show that almost all of the students have the same definition of fantasy and uses different ways to get hold of fantasy compared to how they get hold of other kinds of fiction. It also shows that most of them have different influences when choosing a book in the genre of fantasy and when choosing a book from a different genre. / Uppsatsnivå: D

The purpose of this Master’s thesis is to investigate a few economy students’ perceptions of user education connected to essay work, focusing on aspects of information literacy of importance to the studies and the role of the user education in this context. The study was conducted with a qualitative approach. Five economy students were interviewed regarding their experiences of working with information, their perceptions of user education and its impact on their essay work. The interviews were transcribed and analysed with Bruce’s (1997) relational model of information literacy. The results show that the user education focused mainly on presenting various electronic databases and how to use them effectively. This is consistent with the first two of Bruce’s conceptions of information literacy. The areas in which the students experienced difficulties during the process of seeking and using information were in part corresponding to the user education and the students generally found the education to be helpful to their studies. However, within some areas of difficulty the students received no instruction, neither through the user education nor through the teachers in their subject field. These areas concern strategies for performing critical analysis of sources and enhancing the essays reliability, and are consistent with the third and the fifth conceptions of information literacy, concerning the information process and knowledge construction. To increase the awareness of information literacy as a complex concept and facilitate the students’ work, it should be included in the main education to a greater extent, and not be limited to the library’s courses. / Uppsatsnivå: D

Det finns idag begränsade kunskaper om hur patienter upplever att bli vårdade av sjuk-sköterskestudenter på en utbildningsvårdavdelning, UVA, där antalet studenter är större än på en vanlig vårdavdelning. På Södra Älvsborgs sjukhus utbildningsvårdavdelningar utgår vården från ett etiskt patientperspektiv. Patientperspektivet innebär ett förhåll-ningssätt hos vårdaren som kännetecknas av integritet och värdighet. Patienten ska kän-na ett förtroende får vårdaren och vården. Utbildningsvårdavdelningarna, ”UVORNA”, skall ur detta perspektiv organisera det praktiska arbetet. Syftet med denna studie är att ge ökad förståelse över hur patienter upplever vårdandet på en UVA. För att erhålla patienters erfarenheter valdes en empirisk studie med öppna intervjuer och kvalitativ innehålls analys med induktiv ansats av intervju materialet. Resultatet visar på både livsgivande relationer med student och övriga vårdare samt relationer som leder till vårdlidande i hälsoprocessen. Livsgivande relationer var när informanten blev sedd och lyssnad på samt när informanten fick ”kroppslig omvårdnad”. Detta skapade ett förtro-ende och tillit till vårdarna. Vårdlidande uppstod när ingen uppföljning av lidandet gjor-des samt bristande integritet och kompetens. Trots att patienten beskriver problem i sin vårdprocess så tyckte ändå patienterna vården i sin helhet är god. I diskussionen förs frågan om studenternas behov av träning står över patientens önskan om att få möta en sjuksköterska. Studenterna behöver utveckla sina färdigheter i kommunikation för att möta patientens behov. Reflektion tillsammans med handledaren är nödvändig för att få ihop teoretisk kunskap med erfarenhet. Vidare diskuteras om vården alltid kan förhindra att ett vårdlidande uppstår men att det i vilket fall är viktigt att medvetenheten kring vårdlidandet ökar. / Program: Fristående kurs

Att vara student är en livsviktig period för att investera för framtida arbetsmöjligheter, men det är också relaterat till förhöjda stressnivåer och risk för ångest och depression. Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka om självkänsla har samband med studenters grad av stress, ångest och depression och detta även efter kontroll av demografiska data.Ett delsyfte är att utforska om skillnader i stress, ångest, depression och självkänsla är relaterat till olika studieinriktningar. Deltagarna bestod av universitetsstudenter (N= 514) från tre olika studieinriktningar: Data/IT, Hälso- och sjukvård och Kultur, media & design. Det användes tre validerade mätinstrument för att undersöka självkänsla (Rosenbergs Self-esteem Scale, RSES), stress (Perceived Stress Scale, PSS) ångest och depression (Hospital Anxiety and Depression Scale, HADS). Resultatet från tre multipla hierarkiska regressionsanalyser visade att lägre självkänsla hade en stark relation till högre grad av stress, ångest och depression, i hela stickprovet. Resultatet från en MANOVA visade att det fanns en statistiskt signifikant skillnad i stress och psykisk ohälsa enligt studieinriktning. Gruppen för Kultur media & design hade statistiskt signifikant högre grad av stress och ångest än grupperna för Data/IT och Hälso- och sjukvård. Gruppen för Data/IT hade statistiskt signifikant högre självkänsla än gruppen för Kultur, media & design. Det fanns ingen statistiskt signifikant skillnad i depression relaterat till de olika studieinriktningarna. Denna uppsats visar att psykisk ohälsa är vanligt förekommande hos studenter och särskilt bland studenter inom Kultur, media & design. Det är därför viktigt att verka förebyggande för psykisk ohälsa och förbättra måendet hos studenter. / Being a student is a crucial investment for future work opportunities, but it is also related to increased levels of stress with risk for anxiety and depression. The main aim of this study is to explore if self-esteem has a relation with students´ levels of stress, anxiety and depression, even after controlling for demographic data. The secondary aim is to investigate if differences in depression, anxiety, stress and self-esteem, are related to various fields of study. Participants consisted of university students (N= 514) from three different fields of study: Computer Science and Information Technology, Health care, and Culture, Media & Design. Three validated instruments were used to examine: Self-esteem (Rosenberg Self-esteem Scale, RSES), Stress, (Perceived Stress Scale, PSS) and Anxiety and Depression (Hospital Anxiety and Stress Scale, HADS). The result from three multiple hierarchical regression analyses shoved that low self-esteem had a strong relation to higher levels of anxiety, stress and depression, in the whole sample.The result from a MANOVA showed that there was a statistically significant difference in stress and mental health according to field of study. The Group of Culture, Media & Design had statistically significantly higher degrees of stress and anxiety than the groups for Computer Science and Health care. There was no statistically significant difference in depression related to field of study. The group of Computer Science had statistically significantly higher self-esteem than the group for Culture, Media & Design. This paper shows that mental illness is common among students and especially among students of Culture, Media & Design. It is therefore important to prevent mental illness and to improve the wellbeing of students.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka upplevda utmaningar, resurser, barriärer samtcoping-strategier hos svenska bordtennisspelare som kombinerar idrott och utbildning. Fem intervjuer genomfördes med bordtennis-studenter mellan 22–27 år. Intervjuerna var baserade på The Holistic Athletic Career Model och The Athletic Career Transition Model. För analys och bearbetning av insamlad data användes The Athletic Career Transition Model för att beskriva upplevda utmaningar, resurser, barriärer och coping-strategier. The Holistic Athletic Career Model användes för att beskriva olika dimensioner i livet. Resultaten visade att bordtennis-studenterna upplevde utmaningar inom olika livsområden. Den största utmaningen var att söka efter balans i sin dubbla karriär. Bordtennis-studenterna upplevde social support som den största resursen och mest barriärer inom den idrottsliga dimensionen. Den vanligaste coping-strategin var att hantera den akademiska dimensionen. / The objective of this study was to investigate perceived demands, resources, barriers andcoping strategies among Swedish table tennis players who combine sport and education. Five interviews were conducted with table tennis students between 22-27 years. The interviews were based on The Holistic Athletic Career Model and The Athletic Career Transition Model. For analysis and processing of gathering data The Athletic Career Transition Model was used to describe perceived demands, resources, barriers and coping strategies. The Holistic Athletic Career Model was used to describe different dimensions of life. The results revealed that the table tennis students perceived demands within different areas of life. The biggest demand was searching for a balance in their dual career. The table tennis students perceived social support as the biggest resource and most barriers within the athletic dimension. The most common coping strategy was coping with the academic dimension.Keywords:

Syftet med uppsatsen är att få en förståelse för hur studenter upplever och reflekterar kring lycka i förhållande till den kontext som studentlivet innebär. Frågeställningarna för uppsatsen är: Hur reflekterar studenter kring livstillfredsställelsen i relation till studentlivet? Hur reflekterar studenter kring deras subjektiva välbefinnande i relation till studentlivet?, Vad kan ha betydelse för studenternas lycka under studietiden. Lycka i uppsatsen har definierats utifrån två begrepp. Ett känslomässigt begrepp i form av subjektivt välbefinnande, och ett kognitivt begrepp i form av livstillfredställelse. Det genomfördes sex reflexiva intervjuer med studenter från olika utbildningsprogram på Umeå Universitet. Uppsatsen har en kvalitativ ansats, där analysen genomfördes enligt Graneheims och Lundmans innehållsanalys. Ur analysen framkom tre centrala teman som grundar sig på studenternas uppfattningar kring vad som har betydelse för deras lycka under studietiden. Dessa teman var personlig utveckling, trygghet och hälsa med tillhörande kategorier och underkategorier. Uppsatsen påvisar att studenter upplever en stor personlig utveckling under sina studieår, exempelvis beskrivs den i form av en mognad, att studenterna upplever att de blivit mer tillfreds med sig själva. Trygghet kommer till uttryck i form av ekonomiska förutsättningar som exempelvis CSN. Svenska studenter har minst lärarledd tid i Europa och därav ställs ett stort ansvar på studenterna att de ska disponera sin tid på ett värdefullt sätt. Sociala relationer beskrivs av studenterna som en trygghetsfaktor i form av det stöd det ger studenterna under stressfulla perioder. Under temat hälsa påvisas att studenter utsätts för olika krav som skapar en påtaglig stress i deras vardag. Studenterna betonar att den mest påtagliga stressen kommer från de inre krav som de ställer på sig själva under sin studietid