<p>Syfte och frågeställningar:</p><p>Studiens övergripande syfte var att undersöka hälsan hos musikstuderande. Ytterligare ett syfte var att jämföra musik- med idrottsstuderandes hälsa. Fokus var att undersöka och jämföra hälsan med avseende på upplevd hälsa och fysiska aktivitetsvanor.</p><p>För att kunna undersöka och beskriva KMH studenternas hälsa ställdes följande frågeställningar:</p><p> Hur ser musikstudenternas upplevda hälsa ut?</p><p> Hur ser musikstudenternas fysiska aktivitetsvanor ut?</p><p>För att uppnå studiens jämförande syfte ställdes följande frågeställningar:</p><p> Föreligger det någon eller några skillnader mellan grupperna gällande upplevd hälsa?</p><p> Föreligger det någon eller några skillnader mellan grupperna gällande fysiska aktivitetsvanor?</p><p>Metod:</p><p>För att uppnå syftet genomfördes en kvantitativ undersökning. Studien var avgränsad till att innefatta studenter från Kungliga Musikhögskolan (KMH) och Gymnastik och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm. Dessutom var studiens mätinstrument avgränsat till att gälla GIH:s hälsotests frågeformulär. Frågeformuläret delades ut i fem klasser på KTH varav 96 st. enkäter samlades in. Information från GIH-studenterna fanns tillgänglig sedan en tidigare studie genomförts, då hälsan hos 145st studenter undersöktes.</p><p>Resultat:</p><p>KMH-Studenternas upplevda kroppsliga och själsliga hälsa ligger över svarsalternativet ganska tillfredställande. Resultaten visar att KMH-studenterna är personer som rör sig en hel del och blir svettiga och andfådda någon gång ibland. De är fysiskt aktiva 2-3 dagar/vecka då gränsen för fysisk aktivitet sätts till 30 minuter sammanlagd tid under ett dygn. De signifikanta skillnader som framkom är att GIH-studenterna skattar sin fysiska hälsa, psykiska hälsa på privatliv och tid man kopplar av, högre än vad KMH-studenterna gör. Det föreligger även signifikanta skillnader på fyra av frågorna gällande studentgruppernas fysiska aktivitetsvanor, där GIH-studenterna är de som är mest fysiskt aktiva.</p><p>Slutsats:</p><p>KMH-studenterna upplever ganska ofta hopp, glädje, meningsfullhet etc. i sitt privat- och arbetsliv. De når inte upp till de rekommenderade nivåerna för fysisk aktivitet, varför inaktivitet är en riskfaktor för deras hälsa. Jämförelsen mellan grupperna visade att GIH-studenterna och KMH-studenterna skattar sin psykiska hälsa lika högt. När det gäller deras fysiska aktivitetsvanor så är GIH-studenterna mer aktiva.</p>

No description available.

Syftet med undersökningen var att mäta hur studenter vid Stockholms universitets allmänna socionomlinje själva skattar sin självkännedom. En jämförelse gjordes mellan termin ett och sex för att se om den självskattade självkännedomen utvecklats under utbildningens gång. Jag gjorde en enkätundersökning där studenterna fick ta ställning till olika påståenden samt svara på i vilken utsträckning olika faktorer inverkat. Resultaten presenterades som en jämförelse mellan terminerna, men vissa resultat avseende hela undersökningsgruppen presenterades också. Studien visar att samtliga respondenter upplevde sig ha en god självkännedom. Man kan avläsa en tendens till att sjätteterminsstudenterna i något högre utsträckning anser sig ha en mycket god självkännedom samt att de upplever att självkännedomen har utvecklats under studietiden. Detta anser de inte vara enbart utbildningens förtjänst utan faktorer såsom ålder, yrkeserfarenhet, relationer samt kriser har också i stor utsträckning bidragit till utvecklingen av självkännedomen. Bland de moment under utbildningen som man anser bidragit mest toppar praktikterminerna. Studien gjordes utifrån ett psykodynamiskt perspektiv.

Syftet med studien var att undersöka om studenter tror att deras fysiska aktivitetsnivå idag påverkats av ett medlemskap i en idrottsförening som barn, samt ta reda på deras egen upplevda aktivitetsnivå idag. Det är en kvalitativ deskriptiv undersökning och därför var intervjuer den mest lämpliga metoden att använda. Individuella intervjuer gjordes med tretton studenter på en högskola. Det framkom i resultatet att deltagarna hade inställningen att den fysiska aktivitetsnivån som äldre, kunde ha påverkats av ett medlemskap i en idrottsförening som barn och unga. Detta troddes bero på bland annat den positiva känsla som idrottande gav och som gjorde att fysisk aktivitet upplevdes som något bra och roligt. Även andra saker spelade in som sammanhållningen som fanns vid idrottande. Detta var i sin tur en orsak till att en positiv känslan för fysisk aktivitet infann sig. Det gick även att urskilja ett mönster mellan tidigare idrotter och hur deltagarna motionerade idag. De som till exempel spelat fotboll som yngre, använde det som en motionsform även idag, detta skedde både på eget organiserade träffar med vänner men också som träffar som var organiserade av utomstående. / The purpose of this study was to examine whether students' memberships in sports clubs has affected their attitudes towards physical activity and physical activity level. It was a qualitative descriptive survey based on individual interviews. Results showed that there was a pattern between the former sports membership and current patterns of physical activity.  For instance, those who liked playing football at a young age, continue to adopt the same type of exercise today. This pattern applies to other types of physical activity, with or without club membership. In addition, many respondents thought that a club membership at a young age could have an impact on their physical activity as adults. This was mainly due to the positive feeling that sportsmen perception, that physical activity was something good and fun. Social cohesion in sport was the one thing that many of those interviewed believed was a major reason why sports, was perceived as positive.

I och med en ökad konkurrens på den globala marknaden blir företagande allt viktigare för länders ekonomiska situation. Så är fallet även i Sverige där entreprenörskapet är bekymrande lågt trots goda förutsättningar. Följaktligen har entreprenörskapet blivit ett omdiskuterat ämne bland forskare såväl som politiker vilka nu strävar efter att stimulera nyföretagande och stödjer hjälpande entreprenörsorganisationer samt andra insatser. Utifrån detta vänder sig uppsatsen mot personer som varit på vägledning hos en av dessa organisationer; Drivhuset i Uppsala. Studiens målsättning har varit att skapa en förståelse för studenters perspektiv på entreprenörskap med fokus på deras uppfattning om drivkrafter samt hinder mot entreprenörskap. Studiens tvåfaldiga syfte är således att undersöka om de drivkrafter och hinder, som unga entreprenörer förväntar sig att påverkas av, motsvarar de senare faktiskt upplevda. Därtill ämnar studien ta reda på huruvida drivkrafter och förväntade hinder skiljer sig åt mellan entreprenörer och entreprenörsaspiranter. Detta görs genom att genomföra telefonintervjuer med 40 personer, varvid hälften har fullföljt den entreprenöriella processen medan resterande stannat i dess början. Genom en sammanställning samt jämförelse av svaren mellan de båda urvalsgrupperna har försök gjorts att utläsa eventuella mellan dessa.Resultaten tyder på att respondenternas primära drivkrafter för entreprenörskap är självförverkligande, självständighet samt möjlighet till ekonomisk ersättning. De huvudsakliga hinder som upplevs av respondenterna är rädsla för att erfarenheten av marknadssituationen är alltför begränsad, byråkratiska svårigheter samt finansiella risker. Dock kan en diskrepans urskiljas mellan entreprenörernas förväntningar och deras upplevda erfarenheter efter företagsstarten. Resultaten indikerar att vare sig byråkratin eller marknadserfarenheten utgjorde ett så stort problem som väntat.I och med en ökad konkurrens på den globala marknaden blir företagande allt viktigare för länders ekonomiska situation. Så är fallet även i Sverige där entreprenörskapet är bekymrande lågt trots goda förutsättningar. Följaktligen har entreprenörskapet blivit ett omdiskuterat ämne bland forskare såväl som politiker vilka nu strävar efter att stimulera nyföretagande och stödjer hjälpande entreprenörsorganisationer samt andra insatser. Utifrån detta vänder sig uppsatsen mot personer som varit på vägledning hos en av dessa organisationer; Drivhuset i Uppsala. Studiens målsättning har varit att skapa en förståelse för studenters perspektiv på entreprenörskap med fokus på deras uppfattning om drivkrafter samt hinder mot entreprenörskap. Studiens tvåfaldiga syfte är således att undersöka om de drivkrafter och hinder, som unga entreprenörer förväntar sig att påverkas av, motsvarar de senare faktiskt upplevda. Därtill ämnar studien ta reda på huruvida drivkrafter och förväntade hinder skiljer sig åt mellan entreprenörer och entreprenörsaspiranter. Detta görs genom att genomföra telefonintervjuer med 40 personer, varvid hälften har fullföljt den entreprenöriella processen medan resterande stannat i dess början. Genom en sammanställning samt jämförelse av svaren mellan de båda urvalsgrupperna har försök gjorts att utläsa eventuella mellan dessa.Resultaten tyder på att respondenternas primära drivkrafter för entreprenörskap är självförverkligande, självständighet samt möjlighet till ekonomisk ersättning. De huvudsakliga hinder som upplevs av respondenterna är rädsla för att erfarenheten av marknadssituationen är alltför begränsad, byråkratiska svårigheter samt finansiella risker. Dock kan en diskrepans urskiljas mellan entreprenörernas förväntningar och deras upplevda erfarenheter efter företagsstarten. Resultaten indikerar att vare sig byråkratin eller marknadserfarenheten utgjorde ett så stort problem som väntat.

Sammanfattning   Syftet med denna intervjustudie var att undersöka huvudhandledares och kliniskt utbildningsansvarigas uppfattning om undervisnings- och handledningssituationen på en anestesiklinik. Totalt intervjuades 6 huvudhandledare och 5 kliniskt utbildningsansvariga. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån en fenomenografisk ansats enligt Starrin &amp; Svenssons (2007) analysmetod. Huvudhandledaruppdraget uppfattades som att befinna sig i en oförutsägbar situation och en svårbedömd undervisningsmiljö, vilket ställde krav på noggrann planering och tydlig kommunikation, samt lösningar genom kompromisser. Huvudhandledarna uppfattade även att de hade en övergripande stödjande funktion gentemot överbelastade handledare, utsatta studenter och nyanställd personal. Utmärkande var den utpräglade ansvarskänsla för sitt huvudhandledaruppdrag som de gav uttryck för. Genom att ha en fungerande relation till handledare, studenter och universitet, kunde huvudhandledarna organisera undervisning och handledning så att även kravet på genomförda operationer kunde förenas med målsättningen att studenterna skulle uppnå målen för utbildningen. En viktig stimulans och drivkraft i arbetet fann huvudhandledare och kliniskt utbildningsansvariga i att utveckla undervisning och handledning. Främst gav de dock uttryck för den glädje som fanns i att vara anestesisjuksköterska, och stolthet i att inneha huvudhandledaruppdraget som gav dem möjlighet att introducera kommande kollegor i ett viktigt och ansvarsfyllt arbete. Slutsats: Huvudhandledare och kliniskt utbildningsansvariga på anestesiklinik ställs i sitt arbete inför oförutsägbara situationer i en undervisningsmiljö som många gånger är svårbedömd.  Bra möjligheter för planering och en god kommunikation med studenter och företrädare för klinisk verksamhet och universitet är betydelsefullt för att kunna uppnå dels undervisningsmålen dels verksamhetens mål samt organisera en fungerande undervisnings- och handledningsmiljö. / Abstract The purpose of this interview was to explore the head tutor’s and clinical education manager's perception of the teaching and tutoring situation at an anaesthesia clinic. A total of six head tutors and five clinical education managers were interviewed. The interviews were transcribed and analysed based on a phenomenographic approach according to Starrin &amp; Svenssons (2007) analysing method. The head tutor assignment was perceived as being in an unpredictable situation and in an uncertain education environment, and it required careful planning and clear communication, and solutions through compromise. The head tutors also perceived that they had an overall supportive role in relation to overloaded tutors, vulnerable students and new staff. The main characteristic, which they expressed, was the distinct sense of responsibility for the head tutor assignment. By having a working relationship with tutors, students and universities, the head tutors were able to organise education and guidance so that the requirement for completed operations could be united with the objective that the students would achieve the goals of the education. An important incentive and motivation, the head tutors and clinical education managers found in the work of developing teaching and tutoring. Mostly, however, they expressed the joy of being a nurse anaesthetist, and the pride in the possession of the assignment of head tutor, which gave them the opportunity to introduce future colleagues to an important and responsible occupation. Conclusion: In their work the head tutors and clinical education managers in the anaesthesia clinic confronts with unpredictable situations in a learning environment that often is uncertain. Good opportunities for planning and good communication with students and representatives of the clinical work and universities is important for the achievement of both educational goals and operational objectives, and organising an effective teaching and tutoring environment.

Syftet med studien var att undersöka och bidra med kunskap om hur lärande påverkas och skiljer sig vid grupp och individuellt arbete och vilken arbetsform som av lärare anses påverka studenterna till ett bra lärande. Det är en kvalitativ studie där sex lärare inom högre utbildning har intervjuats. Resultatet visade att grupparbete i en liten grupp där studenterna arbetar med främmande personer som de inte känner påverkar lärandet mest. Grupparbetet anses ge inspiration till nya tankar och idéer och anses därmed vara den bästa arbetsformen för ett bra lärande. Respondenterna ansåg att inte alla passar för att arbeta i grupp eller individuellt. Därför framkom det att individanpassad undervisning var något som respondenterna trodde skulle kunna hjälpa vissa studenter som har det svårt i skolan, så att de själva fick välja om de ville arbeta i grupp eller individuellt. Men detta är en resursfråga för lärarna som inte har resurser för att rätta alla studenternas arbeten varje gång det är examination. Alla lär heller inte lika bra i grupp enligt resultatet. Men respondenterna trodde att en grupp där det finns en vilja att lära och som fungerar kunde hjälpa dem som har svårigheter i studierna. Samhället är enligt respondenterna konstruerat för att arbeta i grupp, därför är det viktigt att lära studenterna det samtidigt som respondenterna var medvetna om att vissa arbetar hårdare i ett grupparbete än andra. Detta försvårade ett rättvist betygssättande, och därför ansågs det individuella arbetet vara bra när det gällde att pröva studentens kunskaper och för att se om hon/han förstått rätt. Enligt respondenterna måste man växla mellan individuella och grupparbeten för att ge ett bra lärande till studenterna eftersom man lär sig på olika sätt individuellt och i grupp. Det anses även vara mer krav på individen nu, studenten har ett eget ansvar för att inhämta kunskap. Gymnasiet ansågs inte heller förbereda studenterna inför högskolan på ett bra sätt eftersom vissa blivande studenter inte hade baskunskaperna när de kom till högskolan. Eftersom studenterna hade olika kunskaper och erfarenheter var det även svårt att sätta en rimlig nivå på uppgifterna, det får inte vara för svårt men heller inte för lätt.

Medan cigarettrökning och bruk av rökfri tobak under flera decennier har varit föremål för studier som visat att tobak är skadligt för hälsan, är vattenpiperökning är ännu ett outforskat område. Det har sedan 1990-talet blivit allt mer populärt att röka vattenpipa men kunskaper om dess utbredning, skadlighet och vilka risker som finns förknippade med användning är ännu bristande. Den forskning som finns tyder på liknande hälsoeffekter som vid cigarettrökning vilket skapar oro för att vattenpiperökning kan vara ett hot mot folkhälsan. Syftet med denna studie var att kartlägga förekomst, vanor, köns- och åldersskillnader gällande vattenpiperökning bland studenter på lärarprogrammet, samt redogöra för deras uppfattningar kring riskerna med vattenpiperökning. En enkät med 14 frågor delades ut till totalt 90 studenter vid lärarprogrammet på ett svenskt universitet. Av dessa svarade 52 att de provat att röka vattenpipa och 38 att de inte provat. Undersökningen visade även att vattenpipa inte röks ofta och inte heller på regelbunden basis. Endast lärarstudenter ingick i urvalet och inga slutsatser kan dras om andra studentgrupper. För att utöka kunskaperna om vattenpiperökning bland studenter behövs mer forskning och framtida i studier bör mer varierade studentgrupper studeras. / While the harm caused by cigarettes and smokeless tobacco has been confirmed in many studies during the past decades, waterpipe use is still a field that needs more research. Since the 1990’s waterpipe smoking has increased and more knowledge is needed to examine how widespread the use is and to examine health risks that can be associated with waterpipe smoking. Research suggests that the health effects might be similar to cigarette smoking, which leads to concern that waterpipe smoking may be a public health issue. The purpose of this study was to account for prevalence, habits, gender and age differences in waterpipe smoking among students in the teacher program and account for their perceptions about risks with smoking waterpipe. A questionnaire consisting of 14 questions was collected from 90 students at a Swedish university. Of these students 52 had tried smoking waterpipe at least once and 38 had not tried. Waterpipe was not smoked often or on a regular basis. One factor that might have affected the results was primarily the sample, since only students in the teacher program were included in the population. For further knowledge about water pipe use among Swedish students more research is needed, more studies should be performed and with a wider range of students.

Syfte och frågeställningar: Studiens övergripande syfte var att undersöka hälsan hos musikstuderande. Ytterligare ett syfte var att jämföra musik- med idrottsstuderandes hälsa. Fokus var att undersöka och jämföra hälsan med avseende på upplevd hälsa och fysiska aktivitetsvanor. För att kunna undersöka och beskriva KMH studenternas hälsa ställdes följande frågeställningar:  Hur ser musikstudenternas upplevda hälsa ut?  Hur ser musikstudenternas fysiska aktivitetsvanor ut? För att uppnå studiens jämförande syfte ställdes följande frågeställningar:  Föreligger det någon eller några skillnader mellan grupperna gällande upplevd hälsa?  Föreligger det någon eller några skillnader mellan grupperna gällande fysiska aktivitetsvanor? Metod: För att uppnå syftet genomfördes en kvantitativ undersökning. Studien var avgränsad till att innefatta studenter från Kungliga Musikhögskolan (KMH) och Gymnastik och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm. Dessutom var studiens mätinstrument avgränsat till att gälla GIH:s hälsotests frågeformulär. Frågeformuläret delades ut i fem klasser på KTH varav 96 st. enkäter samlades in. Information från GIH-studenterna fanns tillgänglig sedan en tidigare studie genomförts, då hälsan hos 145st studenter undersöktes. Resultat: KMH-Studenternas upplevda kroppsliga och själsliga hälsa ligger över svarsalternativet ganska tillfredställande. Resultaten visar att KMH-studenterna är personer som rör sig en hel del och blir svettiga och andfådda någon gång ibland. De är fysiskt aktiva 2-3 dagar/vecka då gränsen för fysisk aktivitet sätts till 30 minuter sammanlagd tid under ett dygn. De signifikanta skillnader som framkom är att GIH-studenterna skattar sin fysiska hälsa, psykiska hälsa på privatliv och tid man kopplar av, högre än vad KMH-studenterna gör. Det föreligger även signifikanta skillnader på fyra av frågorna gällande studentgruppernas fysiska aktivitetsvanor, där GIH-studenterna är de som är mest fysiskt aktiva. Slutsats: KMH-studenterna upplever ganska ofta hopp, glädje, meningsfullhet etc. i sitt privat- och arbetsliv. De når inte upp till de rekommenderade nivåerna för fysisk aktivitet, varför inaktivitet är en riskfaktor för deras hälsa. Jämförelsen mellan grupperna visade att GIH-studenterna och KMH-studenterna skattar sin psykiska hälsa lika högt. När det gäller deras fysiska aktivitetsvanor så är GIH-studenterna mer aktiva.

Problem I vilken utsträckning motsvarar ekonomerna från Mälardalens högskola de krav som arbetsgivarna i Västerås och Eskilstuna med omnejd ställer på nyutexaminerade ekonomer? SyfteGenom att kartlägga och analysera eventuella brister som förekommer hos utexaminerade ekonomer från Mälardalens högskola utifrån ett arbetsgivarperspektiv, är huvudsyftet med denna uppsats att komma med förslag till hur ekonomutbildningen kan kompletteras för att bättre motsvara arbetsgivarnas krav. MetodFör att uppnå studiens syfte har intervjuer gjorts med tio företag i regionen där representanter fått svara på frågor om brister och förtjänster hos ekonomer från Mälardalens högskola, samt vilka krav som ställs på nyutexaminerade ekonomer. Uppsatsens referensram bygger på sekundärdata från väsentliga webbplatser och böcker om ämnet högskolestudier och rekrytering. SlutsatsResultatet av denna studie är huvudsakligen att vi funnit att ekonomerna från Mälardalens högskola i hög utsträckning motsvarar de krav som arbetsgivarna i regionen ställer på sina nyanställda. De utvecklingsområden hos högskolan som framkommit är främst att kontakten med lokala arbetsgivare kan bli bättre genom exempelvis praktik eller fler gästföreläsare och att kurserna i högre grad kan knytas till verkligheten. Det har även visat sig att många företag ser det som positivt om studenterna breddar sina kunskaper inom bland annat engelska, andra språk, IT och teknikförståelse.