Spelling suggestions: "subject:"11. september"" "subject:"11. deptember""
1 |
Media crisis decision making : a case study of SR (Swedish Radio), SVT (Swedish Television) and TV4 /Olsson, Eva-Karin, January 2008 (has links)
Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2008. / Härtill 4 uppsatser.
|
2 |
Muslimer i media : En innehållsanalys av DN Debatts framställning av muslimer ett år före och ett år efter 9/11 2001.Fornander, Kristoffer January 2016 (has links)
The purpose of this thesis is to examine whether or not there has been a change in the way DN Debatt has been depicting muslims. This study process the time between 11 September 2000 and 11 September 2002. To reach my result I am using a content analysis, this because I found it the most useful to my material. The result I got with this thesis was that it wasn’t that big of a difference in the picture that the writers wanted to show. The biggest difference was the linguistic, the words used in the articles changed from quite positive to become rather negative. For example before 11 September 2001 the word terrorism was not to be seen in a article about Muslims, but after the same date every article used in this study has the word terrorist in some way. In my thesis I used a hypothesis, the hypothesis was that the reporting about Muslims was going to be radically changed and become hostile towards Muslims. This was not the case and my hypothesis was in one way contradicted.
|
3 |
Terrorism : En jämförelse av gestaltningen av terroristdåd på två olika kontinenter i Dagens NyheterKihlstenius, Therese January 2009 (has links)
<p> </p><p>Denna uppsats är en jämförelse av hur terroristdåden den 11 september 2001 i USA och den 11 mars 2004 i Spanien framställdes i Dagens Nyheter. Syftet med uppsatsen är att åskådliggöra hur terroristdåd utförda av Al Qaeda framställs i Dagens Nyheter på två olika kontinenter. Uppsatsen bygger på material från litteratur om terrorism som begrepp och dess gestaltning i media, samt tidningsartiklar om dåden från Dagens Nyheter. En diskursanalys har vidare genomförts på tidningsartiklarna för att kunna se likheter och skillnader i framställningen av text kring dessa dåd. Kodningen och jämförelsen har skett genom en dimensionering av olika företeelser som återfunnits i artiklarna. På detta vis framkom en skillnad i framställningen på dessa olika kontinenter i media. Dådet den 11 september erhåller ett större utrymme i Dagens Nyheter och framställs genom en krigsdiskurs som angår alla demokratiska länder i världen. Amerikanerna framställs i sammanhanget som ett folk som aldrig tidigare upplevt terrorism. Detta medan den 11 mars framställs genom en nedtonad terroristdiskurs som gör händelsen beskedlig och till något alldagligt och en närmare beskrivning av händelseförloppet uteblir. Dådet på denna kontinent angår endast Europa och européerna framställs som ett folk med stor erfarenhet av terrorism och våld. I båda dåden förekommer en vi-och-dem-diskurs, men inriktad på olika företeelser. I dådet den 11 september gestaltas detta genom en motsättning mellan den demokratiska västvärlden och de islamistiska länderna. Detta medan dådet den 11 mars påvisar en motsättning mellan europeiska medborgare och de säkerhetstjänster som fått i uppgift att lösa problemet med terrorism, men som i sammanhanget framställs som opålitliga hemlighetsmakare.</p>
|
4 |
HOTETS MAKT : -En kritisk diskursanalys av medierapportering om svenska insatser i AfghanistanHeder, Tove, Megahid, Shahira January 2010 (has links)
<p>Studiens utgångspunkt var den makt som medier besitter i framställningen av nyheter, det vill säga den symboliska makt som förmedlas genom språket, bildar opinion, samt påverkar hur dess läsare uppfattar och formar sina bilder av verkligheten samt attityder gentemot den. Det övergripande syftet var att kritiskt granska medierapporteringen av svenska insatser i Afghanistan genom att söka svara på följande frågor; Hur behovet av svenska insatser i Afghanistan framställdes?, vilka diskurser som dominerade framställningarna, definitionerna och beskrivningarna av Sverige/Svenskar och Afghanistan/Afghaner, samt vilka konsekvenser definitionerna får för människors attityder, förhållningssätt och sociala relationer. Uppsatsens teoretiska ram utgjordes av ett postkolonialt perspektiv samt medieteorier, och den metodologiska ansatsen av kritisk diskursanalys, vilken bidrog med verktyg som hjälpt oss att se bakom nyhetstexternas ord och dess innebörd. Diskurserna som framträdde i analysen var; militär/säkerhetspolitisk, antiislamistisk/rasistisk, nationalistisk och globaliseringsdiskurser. Den militära/säkerhetspolitiska diskursen var dominerande och använde sig av övriga diskurser för att legitimera militär närvaro och förstärka Afghanistans behov av fortsatta interventioner, där hot och säkerhet utgjorde de främsta argumenten. Slutsatsen blev således att den militära/säkerhetspolitiska diskursen reglerade behoven, samt med hjälp av övriga diskurser definierade Svenskar/Sverige och Afghaner/Afghanistan, där skillnader drogs mellan ”vi svenskar” och ”dom andra afghanerna” vilka tillskrevs olika mycket värde. Analysmaterialet reproducerade därmed ojämlika bilder av makt- och levnadsförhållanden vilket diskuterats i förhållande till socialt arbete, där ett kritiskt förhållningssätt till mediers rapportering ansågs som fundamentalt för ett framtida solidariskt socialt arbete.</p>
|
5 |
FN och terrorism : En studie av världssamfundets policy sedan kalla krigets slut / The UN and Terrorism : A Study of the International Community’s Policy After the Cold WarAspengren, Veronika January 2003 (has links)
<p>The United Nations has a responsibility to combat acts of international terrorism, as they constitute a threat to international peace and security. In spite of this, there exists no generally accepted definition of the phenomenom within the UN. By examining resolutions on terrorism, this thesis aims to evaluate the UN’s policy on terrorism since the end of the cold war until 2003. The results show that the UN’s attitude towards terrorism eversince the end of the cold war has been condemning, but that the the events of September 11th 2001 has contributed to an even more firm approach to the problem. Furthermore, it can be established that before September 11th 2001, the UN acted in response to states being responsible for acts of terror. After that date the UN has had to deal with terrorism committed by unknown actors that don’t have any governmental connection.</p>
|
6 |
Åtta gymnasielärares didaktiska tankar om samhälls- och historieundervisning och en nutidshistorisk händelseBodell, Malin, Norell, Merja January 2008 (has links)
<p>Bodell, Malin & Norell, Merja (2008): Åtta gymnasielärares didaktiska tankar om samhälls- och historieundervisning och en nutidshistorisk händelse. Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle. 2008. Sammanfattning Undersökningens syfte har varit att undersöka gymnasielärares didaktiska tankar angående historieämnet genom en nutidshistorisk händelse som bombattentaten mot World Trade Center i New York den 11 september 2001. Behandlas den och i så fall hur? Detta tar vi reda på genom intervjuer. Studiens underlag är baserat på semi-strukturerade intervjuer. Sammanlagt intervjuades åtta gymnasielärare, tre kvinnliga och fem manliga lärare, på en skola. Studiens teoretiska utgångspunkter är baserade på forskning kring didaktik och ämnesdidaktik. Studiens resultat påvisar att nutidshistoria är ett ämne som får en undanskymd plats i undervisningen. Dock ansåg lärarna att nutidshistoria var en viktig del i undervisningen. Huruvida 11 september var en viktig del av undervisningen fanns det olika synpunkter på. Tänkbara orsaker till att inte ta upp en nutidshistorisk händelse är tidsbrist, såväl elevernas som lärarnas bristande intresse samt elevernas bristande förkunskaper. Man kan även se att lärarna tycker att eleverna hindrar dem i deras vilja att utveckla kurserna. Lärarna ansåg att historia och samhällskunskap inte kan skiljas åt, dessa ämnen går in i varandra för mycket. 11 september tyckte de lärare som var verksamma i båda ämnena hörde hemma i samhällskunskapen. Lärarna ansåg att historieämnet borde förändras på ett eller annat sätt. Några slutsatser man kan dra av detta arbete är att man som lärare måste distansera sig och fråga sig varför man gör de val man gör. Som lärare måste man utveckla och använda sig av sin didaktiska kompetens. Att använda sig av rutinisering i undervisningen kan ha både sina fördelar och nackdelar, bara man är klar över vilket syfte och vilket mål man har med undervisningen kan det vara till en stor hjälp. Nyckelord: nutidshistoria, 11 september 2001, didaktik, didaktisk kompetens, gymnasielärare, historia</p>
|
7 |
Unbiased news ? : news from the BBC and CNN on September 11, 2001Berg, Ann-Christin January 2003 (has links)
No description available.
|
8 |
Åtta gymnasielärares didaktiska tankar om samhälls- och historieundervisning och en nutidshistorisk händelseBodell, Malin, Norell, Merja January 2008 (has links)
Bodell, Malin & Norell, Merja (2008): Åtta gymnasielärares didaktiska tankar om samhälls- och historieundervisning och en nutidshistorisk händelse. Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle. 2008. Sammanfattning Undersökningens syfte har varit att undersöka gymnasielärares didaktiska tankar angående historieämnet genom en nutidshistorisk händelse som bombattentaten mot World Trade Center i New York den 11 september 2001. Behandlas den och i så fall hur? Detta tar vi reda på genom intervjuer. Studiens underlag är baserat på semi-strukturerade intervjuer. Sammanlagt intervjuades åtta gymnasielärare, tre kvinnliga och fem manliga lärare, på en skola. Studiens teoretiska utgångspunkter är baserade på forskning kring didaktik och ämnesdidaktik. Studiens resultat påvisar att nutidshistoria är ett ämne som får en undanskymd plats i undervisningen. Dock ansåg lärarna att nutidshistoria var en viktig del i undervisningen. Huruvida 11 september var en viktig del av undervisningen fanns det olika synpunkter på. Tänkbara orsaker till att inte ta upp en nutidshistorisk händelse är tidsbrist, såväl elevernas som lärarnas bristande intresse samt elevernas bristande förkunskaper. Man kan även se att lärarna tycker att eleverna hindrar dem i deras vilja att utveckla kurserna. Lärarna ansåg att historia och samhällskunskap inte kan skiljas åt, dessa ämnen går in i varandra för mycket. 11 september tyckte de lärare som var verksamma i båda ämnena hörde hemma i samhällskunskapen. Lärarna ansåg att historieämnet borde förändras på ett eller annat sätt. Några slutsatser man kan dra av detta arbete är att man som lärare måste distansera sig och fråga sig varför man gör de val man gör. Som lärare måste man utveckla och använda sig av sin didaktiska kompetens. Att använda sig av rutinisering i undervisningen kan ha både sina fördelar och nackdelar, bara man är klar över vilket syfte och vilket mål man har med undervisningen kan det vara till en stor hjälp. Nyckelord: nutidshistoria, 11 september 2001, didaktik, didaktisk kompetens, gymnasielärare, historia
|
9 |
Unbiased news ? : news from the BBC and CNN on September 11, 2001Berg, Ann-Christin January 2003 (has links)
No description available.
|
10 |
USAs globalstrategi efter 11 septemberSchwartz, Patrik January 2003 (has links)
Föreliggande uppsats syftar till att analysera hur den amerikanska globalstrategin harutvecklats under tidsperioden 11 september 2001 till FN resolutionen 1441 mot Irak (8november 2002). Den politiska retoriken har analyserats i förhållande till de teoretiskaströmningarna realism och idealism respektive internationalism och isolationism. Analysenbygger på en modell presenterad av Lars Maddox, bestående av en matris där dessaströmningar ställs mot varandra. För att analysera retoriken mot andra stater har Peter ViggoJakobsens teori om tvångsdiplomati använts. I de fall då användande av tvångsdiplomati harkunnat identifieras har retoriken prövats mot det som Jakobsen benämner som idealpolitik.Analysen visar att den amerikanska globalstrategin har förändrats under den studeradetidsperioden. Från att ha varit på väg mot en mer realistisk och isolationistisk strategi, innanterrorattackerna, har strategin blivit mer internationalistisk och givits större inslag av idealism.I uppsatsen förs också en diskussion om huruvida idealism och realism står i motsats tillvarandra och således inte kan existera samtidigt. Slutsatsen av denna diskussion är attbegreppen möjligen är varandras motpoler då faktiskt handlande studeras. Analyseras däremotpolitisk retorik kan de mycket väl återfinnas såväl realistiska som idealistiska tankar och idéeri retoriken. För att tydliggöra detta introduceras ett alternativt presentationssätt i Maddoxanalysmodell. / The purpose of this essay is to analyze how the U.S. Grand strategy haschanged throughout the period beginning the 11:th of September 2001 andending with the U.N. Security Council Resolution 1441 against Iraq (8:th ofNovember, 2002.). The political rhetoric is analyzed with respect to thetheoretical influence of realism and idealism as well as internationalism andisolationism.The analysis is based upon a model presented by Lars Maddox, consistingof a matrix where these conflicting influences are compared. In order toanalyze the rhetoric against other states, a theory of Coercive Diplomacypresented by Peter Viggo Jakobsen has been used. In cases where coercivediplomacy has been identified, the rhetoric has been tried against whatJakobsen names ideal policy.The analysis indicates that the U.S. grand strategy has changed during theaforementioned time period. From that of a path towards a realistic andisolationist strategy prior to the attacks, the strategy has shifted to becomemore international with an increased degree of idealism. The essay will alsoaddress whether idealism and realism are contradictory, and, as a result,cannot coexist. The conclusion of this discussion is that these concepts maybe complete opposites when studied in practice. However, when politicalrhetoric is analyzed, both realistic and idealistic thoughts are evident. Inorder to clarify this, an alternative method for presentation is introduced intoMaddox’s model. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 01-03
|
Page generated in 0.0543 seconds