Syftet med studien är att utifrån Maria Nikolajevas feministiska narratologi uppmärksamma och undersöka stereotypa könsroller i serien 13 Reasons Why. Dessa stereotypa könsroller analyseras med hjälp av en genusteori kring det sociala könet som socialt konstruerat som feminina och maskulina karaktärsdrag. Undersökningen bygger på en narratologisk analys som utgår ifrån fokalisering (synvinkel) och genuslekt (studier i språket relaterat till kön) och studerar därmed hur kön presenteras genom olika berättarperspektiv och språkmönster. Materialet som ligger till grund för undersökningen är serien 13 Reasons Why, som visualiserar könsstereotypa situationer som ligger till grund för undersökningens analys. Analysen visar att serien är starkt influerad av feminina och maskulina karaktärsdrag och att språket i serien innehåller stora könsskillnader. Vidare styrker studien tidigare forskning om kvinnan som objekt, eftersom det genom tv-seriens val av fokalisering är tydligt att flickorna är de som är betraktade i samtligt analyserade scener. Detta är problematiskt eftersom det frångår skolans mål om att elever ska uppmuntras att finna sin unika egenart utan fördomar om kvinnligt och manligt och påverkar deras bild av hur flickor och pojkar bör vara.

No description available.

Le passage à l’âge adulte, à partir de la seconde modernité qui commence dans les années 1960, voit émerger toutes sortes de nouvelles pratiques par lesquelles les adolescents accèdent à la vie adulte. Par contre, les jeunes ne se sont jamais sentis aussi seuls, délaissés et abandonnés par leurs aînés. Ils doivent dorénavant prendre l’initiative, lorsque le temps est venu, de découvrir toutes les grandes questions de l’existence humaine. Ce mémoire porte sur la série jeune 13 Reasons Why réalisé par Brian Yorkey en 2017. Nous avons choisi cette série parce qu’elle aborde un nombre incroyable de thèmes initiatiques propres à la culture jeune. Ce sont des thèmes très importants dans le processus de passage à l’âge adulte des jeunes d’aujourd’hui. Les thèmes initiatiques présents dans cette série leur permettent d’approfondir leur compréhension des rapports qu’ils ont avec eux-mêmes, autrui et le monde. Nous avons utilisé une approche socio-anthropologique pour analyser la série jeune 13 Reasons Why. Cette approche nous a fourni des concepts clés pour mettre en lumière la richesse des thèmes initiatiques de cette série. Ceux-ci pourront être utilisés pour l’enseignement de cours pour le niveau secondaire du Programme Éthique et culture religieuse (ÉCR).

Studien undersöker hur tonårsserien 13 Reasons Why framställer sina karaktärer genom representationer av kön, sexuell läggning och etnicitet. Urvalet består av seriens fjärde säsong och elva karaktärer analyseras. Målet med studien är att bidra med kunskap om hur en populär tonårsserie stärker eller går emot rådande stereotyper kring kön, sexuell läggning och etnicitet. Det teoretiska ramverket består av feministisk teori, intersektionalitet, genusteori, representation, stereotyper och icke-stereotyper. Metoden är en semiotisk textanalys och för att analysera resultatet har denotation och konnotation använts med stöd från analysverktygen ikon, index och symbol. Genom att titta på variabler som scen, utseende, beteende, språk/tal, ljud och kroppsspråk har slutsatser om serien framställningar kunnat dras. Resultatet av studien visar på att serien 13 Reasons Why representerar kvinnor som starka och självständiga, men att kvinnor fortsatt är underrepresenterade i tv-serier. Männen framställs som både stereotypiskt manliga men även som icke-stereotypiska genom en framställning av mer känsliga män. Serien visar på en bred framställning av olika etniciteter med både stereotypiska och icke-stereotypiska framställningar. Framställningen av sexuell läggning visar på nya perspektiv och även om vissa stereotypiska representationer förekommer har serien öppnat nya vägar för representationen av bisexualitet och homosexualitet. / The study examines how the teen series 13 Reasons Why portrays its characters through representation of gender, sexual orientation and ethnicity. The selection consists of the series’ fourth season and eleven characters are analyzed. The aim of the study is to contribute with knowledge of how a popular teen series reinforces or goes against prevailing stereotypes about gender, sexual orientation and ethnicity. The theoretical framework consists of feminist theory, intersectionality, gender theory, representation, stereotypes and counter-stereotypes. The method is a semiotic text analysis and to analyze the result, denotation and connotation has been used with support from the analytical tools icon, index and symbol. By looking at variables such as scene, appearance, behavior, language/speech, sound and body language, conclusions about the series representations have been drawn. The results of the study show that the series 13 Reasons Why represent women as strong and independent, but that women are still underrepresented in tv-series. Men are portrayed as both stereotypically manly but also as counter-stereotypical through the portrayal of more sensitive men. The series shows a broad representation of different ethnicities with both stereotypical and counter-stereotypical representations. The presentation of sexual orientation shows new perspectives and although some stereotypical representations occur, the series has opened new avenues for representation of bisexuality and homosexuality.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Tv-serier representerar våldtäkter och dess efterföljande trauma utifrån tanken att Tv formar tittares föreställningar om den verkliga världen. Empiriskt material i form av utvalda scener ur ungdomsserierna 13 Reasons Why och Björnstad har analyserats utifrån filmanalysteori för att undersöka hur scenerna är uppbyggda och har sedan analyserats utifrån teorier kring våldtäktskultur, våldtäktsmyter, intersektionalitet och genusordning. Resultatet visar att serierna använder sig utav många filmtekniker för att frambringa en stor reaktion hos tittaren. Serierna både problematiserar samt förstärker de våldtäktsmyter som upprätthåller våldtäktskulturen i de scener som behandlar misstro, efterföljande trauma samt själva våldtäktsscenerna. Serierna visar två skilda följder för våldtäktsoffer där den ena slutar i självmord och den andra i hämnd. Resultatet visar även utifrån ett intersektionellt perspektiv att kön räknas högre än klass i fråga om trovärdighet i Björnstad samt visar att social status är viktigt i fråga om trovärdighet och stöd. Båda serier har sitt fokus på offret och inte på förövaren i våldtäktsscenerna för att framkalla medkänsla hos tittaren och inte avsmak. Serierna framställer dock förövarna som personer vars handlingar kan ursäktas då båda visas ha en svår relation till sina föräldrar.

Ce mémoire porte sur la production des significations par les adolescentes du contenu d’une série de fiction sur le suicide, dans un contexte de panique morale. Plus particulièrement, je traite du cas de la série 13 Reasons Why, diffusée en ligne sur Netflix. Ma recherche s’inscrit dans les études sur les filles, fondées sur l’écoute des voix des jeunes femmes. La méthodologie adoptée est qualitative et inductive. J’ai procédé à une analyse thématique des commentaires publiés par des adolescentes sur la page Facebook de la série, en vue de répondre à des questions portant sur quatre dimensions de la réception : l’expérience d’écoute, l’appropriation des contenus au quotidien, l’intervention du contexte de panique morale dans la production du sens et les transformations des significations. L’analyse a permis d’en savoir plus sur l’expérience de l’écoute en rafale. Pour ce qui est de l’appropriation des contenus, on a vu émerger des opinions variées et parfois contradictoires, surtout en ce qui concerne la représentation du suicide et de la violence sexuelle. La douleur exprimée à la vue des scènes difficiles va à l’encontre de l’avis des autorités interviewées dans les médias, selon lequel le suicide dans la série semble facile et indolore. Les commentaires des adolescentes laissent transparaître un esprit plus critique vis-à-vis du contenu de la série que le laissent croire ces autorités. Des formes d’appropriation typiques de l’éthique de la sollicitude ont aussi émergé des textes étudiés : énoncés sur l’importance de la gentillesse, offres de soutien moral et pistes de résolution de problèmes personnels. Peu d’adolescentes s’expriment sur le contexte de panique morale. Celles qui en traitent semblent accorder plus de crédibilité aux spécialistes qu’aux autorités scolaires. J’ai finalement noté que l’ouverture des adolescentes à la discussion ouvre la voie à la négociation et à la transformation des significations.