This study aims to view an extended family locally connected to the Swedish city of Kalmar. The purpose is to analyse whether the extended Kreuger-family could be considered an upcoming elite, in spite of their foothold in trade, commerce and manufacturing. While these concepts would traditionally be associated with the bourgeois; the evolving times of primarily the nineteenth century creates a platform for social mobility and change that might have affected the Kreuger-family in ways that created a role for them in society that was no longer middle class, but instead a local form of an elite. The study analyses lifestyle and inventory of the estates of five generations of Kreugers, alongside marital alliances with members of the upper class within six generations of the extended family. Lastly the source material is viewed didactically for a teaching scenario. The source material include inventory of estates, personal letters and biographical material from the public archive of Kalmar Läns Museum. The result shows that the Kreuger-family could be considered as a rising elite in some respects. Advantageous marriages to members of the upper class increased from the first generation to the sixth culminating in six noble marriages in total. While income seemed to fluctuate, symbolic capital remained intact. Profession evolved from trade to commerce and manufacturing, resulting in a majority of success. The result shows a middling class family steadily rising higher on the social ladder, due to economical success. The extended Kreuger-family can be categorized as a new and modern elite, steadily rising from the year 1710 and onwards.

No description available.

No description available.

No description available.

<p>This is a study that will focus on the possibility to learn information about a town and its inhabitants of the 18^th century by analyzing individual titles in the church records. The records that are used in this study are marriage registration administrated by the local church of the town of Uddevalla. The records are very detailed and each individual registered have a title, such as “tradesman” or “maiden”. Since the source are a registration of all the weddings that took place during the period of 1700 to 1749, the source gives very broad and valid information about the inhabitants of the town. By inspecting the titles of the individuals listed in the source, we learn that the town of Uddevalla had a lot of craftsmen, dragoons and public servants for the era. During the early years in the source the largest groups were farmers and farm-helpers as well as a large group of “young men”, lacking a title connected to a profession.  The variety of craftsmen increases steadily throughout the time period being studied, meaning that there were a lot more specialization among the craftsmen, as well as an increase in the total number of craftsmen in the wedding registry. The women’s titles are also studied in detail and absolute majority of the women had the title maid. Those women that were not maids possessed the titles of “jungfru”, meaning something similar to maiden. “Jungfru” were commonly married to men with a higher status kind of title, thus implying that these titles were of a high status themselves.</p>

<p>Examensarbete 15 hp, lärarexamen</p>

No description available.

I den traditionella bilden av hur Sverige som land och kultur utforskades börjar resan under 1800-talets senare hälft med Artur Hazelius och Bror Emil Hildebrand, som representerar två olika ben i den svenska kulturarvsforskningens historia. Hazelius, Nordiska Museets skapare, står i den traditionen för folklivsforskningens framväxt och Hildebrand, som representerade Statens historiska museum, för den vetenskapliga arkeologisk-historiska forskningens framväxt. Detta är i någon mån sant, men lika sant är att det finns en intressant förhistoria till 1800-talets forskningar. Det fanns en mångfald personer som särskilt under1700-talets andra hälft intresserade sig för folklig kultur och traditioner, och som skrev ned sina tolkningar i så kallade ortsbeskrivningar. Dessa beskrivningar var oftast avgränsade till kulturyttringar i en stad, socken, ett län eller landskap. Det handlade i hög grad om ekonomiska förhållanden – egendom och arbete– men också om fornminnen, dialekter, klädedräkt, byggnadstradition och märkvärdiga händelser. Drygt 300 av dessa beskrivningar trycktes också och spreds under 1700-talet, en rörelse som jag kartlagt och beskrivit i min avhandling Fäderneslandets rätta beskrivning från 2004. Ytterligare ett omfattande men inte närmare känt antal beskrivningar trycktes aldrig men har bevarats i offentliga arkiv och samlingar. 1700-talets beskrivningsprojekt förebådade det följande seklets mer systematiska utforskningar av svensk folkkultur, men det är fortfarande dåligt känt även bland personal på museer, bibliotek och arkiv med ansvar för bevarande av regionaltkulturarv. Den här skriften är ett försök att belysa de ideologiska sammanhang som litteraturen tillkom i. Särskilt det sista kapitlet, där jag för in kulturgeografisk och konstvetenskapligteori i tolkningarna, har tillkommit efter avhandlingen men även delar av kapitlet om Hülphers som författare och en del nya exempel på vad som behandlades i ortsbeskrivningarna (se första kapitlet). Boken är upplagd så att först kommer ett inledande kort kapitel där den tidigare forskningen belyses, och där jag också ger två exempel på hur den ortsbeskrivande litteraturen såg ut. I det andra kapitlet beskrivs den så kallade hushållningsideologin som färgade många ortsbeskrivningar. Författarna drevs av en vilja att förbättra den lokala ekonomin, och i förlängningen även den nationella, på olika sätt. Det tredje kapitlet är en studie av 1700-talets mest tongivande topografiska författare Abraham Abrahamsson Hülphers. Där skildras hur han som ung företog en omfattande resa genom Dalarna som sedan blev grunden för en mycket detaljerad skildring av landskapet.

Syftet med uppsatsen är att analysera hur olika näringsområden i Nås socken, under perioden 1744-1764, skapade olika mönster i föräktenskaplig sexualitet och sedlighet. Materialet som undersökningen grundar sig på är domstolsprotokoll, lysnings- och vigselböcker och födelse- och dopböcker, för Nås socken och Säfsnäs församling. De undersökta områdena är Nås finnmark, vilken befolkades vid en senare tid än det andra undersökningsområdet, Nås svenskbygd, som bestod av självägande små¬bönder vilka varit boende i området under en mycket längre tid än finnmarkens in¬vånare. Resultatet uppvisar en högre frekvens av sedlighetsbrott i finnmarksområdet. Kvinnorna på finnmarken hade även oftare haft föräktenskapliga förbindelser, vilket har visat sig genom att de oftare hade ett utomäktenskapligt barn vid giftermålet. Föräktenskapliga relationer förekom inom båda områdena, vilket undersökningen om kvinnorna var gravida vid vigseln visar. De föräktenskapliga förbindelserna synes dock inte ha varit någon ka¬tastrof så till vida kvinnan och mannen gifte sig. Analysen visar att olikheterna i sexu¬ell aktivitet och sedlighet mellan de båda områdena har sina förklaringar i sociala och ekonomiska aspekter, och kan även ses som kulturellt och etniskt betingade.

Avhandling--Uppsala, 2002. / Résumé en anglais. Bibliogr. p. 299-314. Index.