No description available.

Disa Kalin: Den sanna människans ruin – samvetets sekularisering i sekelskiftets Sverige. Uppsala universitet: Inst. För idé- och lärdomshistoria, C-uppsats, vårtermin, 2021 Abstract Denna uppsats hanterar moralfilosofi under slutet av 1800-hundratalet och början av 1900-talet, med fokus lagt på samvetet och aktuella föreställningar däromkring. Syftet ligger i att genom en kontextualisering av Axel Hägerströms moralfilosofi och samvetsföreställningar kunna visa hur han aktivt radikaliserade och sekulariserade sin tids moralfilosofiska föreställningar. Detta görs genom en rekonstruering av samtida tankemönster inom moralfilosofin och samvetsföreställningar, ett introducerande av sekulariseringstänket, och Hägerströms förhållande jämte dessa. Samtiden präglades av en djupt teologisk insikt gällande samvetets funktion hos människan, gud hade en central roll och det etiska idealet efter vilket människan ansågs sträva såg sin grund inom kristendomens etik. Hägerströms idéer antog en värdenihilistisk utgångspunkt, vilket innebär att han totalt skiljer sig från den teologiskt grundade etik vilken höll prevalens. I och med detta skiljesätt betonas Hägerströms radikalitet, även om hans teorier idag är av mer vedertagen sort. Frågan om sekularisering, och huruvida Hägerström, genom sin text, tog aktiv del i den svenska sekulariseringen behandlas genom att jämföra Hägerströms idéer med definitioner av sekulariseringens utveckling i västvärlden. Denna behandling visar tydliga tecken på Hägerströms text som sekulariserad sådan, och ett tidigt svenskt inslag i västvärldens uppfattade sekularisering. Nyckelord: Samvetet, moralfilosofi, sekularisering, moralteologi, 1800-tal, 1900-tal, sekelskifte

Genom männens historiska överrepresentation av våldsbrott har den kvinnliga brottsligheten ofta kommit i skuggan inom den historiska forskningen, barnamord och häxprocesserna undan-tagna. Giftmord var i fråga om kvinnor, i jämförelse med andra kvinnliga våldsbrott, ett vanligt förekommande brott under 1800-talet. Syftet med denna uppsats är att studera kvinnor åtalade för giftmord vid Svea hovrätt, åren 1870–1890. Genom att studera Svea hovrätts domböcker har 32 åtalade kvinnor för giftmord identifierats under åren 1870–1890. Uppsatsen undersöker hur vanligt förekommande brottet giftmord var i relation till andra våldsbrott med dödlig utgång begångna av kvinnor under denna period. Vidare undersöks vilka som föll offer för detta brott och om tillvägagångssättet skiljde sig åt beroende på vem offret var, samt hur vanligt förekom-mande det var att de anklagade dömdes för brottet i Svea hovrätt. Resultaten visar på att gift-mord tillsammans med mord på barn var de vanligast förekommande våldsbrotten med dödlig utgång, begångna under perioden. De vanligaste offren för kvinnliga giftmord var barn, följt av make, förälder och slutligen övriga offer. Kvinnorna som begick brotten var i hög grad från en enkel social bakgrund, boende på landsbygden. Arsenik var det gift som användes i en majoritet av fallen, men även fosfor, salpetersyra och opiumbaserade läkemedel förekom. Graden av fri-kännande bland de kvinnliga giftmörderskorna var hög med en frikännandegrad på 47%.

Det material som analyseras i uppsatsen består av utvalda skillingtryck från 1870- till 1880-talet. Sammanlagt så analyseras 46 olika skillingtrycksvisor som samtliga finns att läsa viaKungliga biblioteket och Litteraturbanken. Uppsatsen syfte är att identifiera hur män ochkvinnor framställs i de nämnda visorna. De teoretiska perspektiv som använts i analysen utgårsåledes från olika genusteorier men använder sig även av litteratursociologiska teorier.Metoden som används är av kvalitativ karaktär och använder sig av miljö-, handlings- ochattributbeskrivningar för att synliggöra framställningarna. Analysen visar att manliga ochkvinnliga framställningar har vissa skillnader men även många likheter. Generellt går detfastställa att båda parternas framställningar går att koppla till försörjning och partnerskap.Studiens material och resultat diskuteras slutligen i en didaktisk kontext.

No description available.

La contemplación es un tema central en la filosofía desde sus orígenes. El objetivo central de la presente tesis es determinar cuál es sentido del concepto de contemplación en la mística de Antonio Ruiz de Montoya. Existen tres diferentes niveles del concepto de contemplación que son la contemplación activa, la contemplación pasiva y la contemplación activa-pasiva. El primero de esos niveles de contemplación se relaciona con los tratados de oración; el segundo de esos niveles se relaciona con los tratados de mística; mientras que el tercero -que es la novedad del Sílex Antonio Ruiz de Montoya- es lo propio de los jesuitas. Esto tercer nivel es la superación, en sentido hegeliano, de los dos anteriores, debido a su carácter práctico-teórico, en ese orden, pues los jesuitas consideran que la contemplación se origina en la actividad misional, a partir de allí esta persona puede llegar a contemplar lo divino. En este sentido, la contemplación es para todos sin distinción. De esta manera para Ruiz de Montoya en el Sílex, la contemplación es una sincera vista de Dios y de las cosas divinas. Esta obra de Ruiz de Montoya sería una obra propiamente jesuita, ni sería una obra propiamente de oración, ni una obra propiamente mística, sino ambas a la vez. El Sílex expresa una síntesis de ambos tipos de tratados clásicos. / Tesis

Denna uppsats analyserar Jane Austens roman Mansfield Park samt Elizabeth Gaskells roman Wives and Daughters för att utröna likheter och skillnader. Uppsatsen utgår ifrån en komparativ metod för att se hur romanerna närmar sig den romantiska konflikt som uppstår, samt karakteriseringar och värderingar. Syftet är att se hur romanerna är en del av/upprätthåller en motivtradition. Uppsatsen visar att romanerna i hög grad liknar varandra gällande intrig och motiv, och att de på så vis är en del av den romantiska motivtraditionen.

During the eighteenth century England underwent vast changes in her methods of production. As a consequence the factory posed a new experience for the workers. Although conditions and hours of work were better in textile factories than in most contemporary occupations, worker discontent was great because of the stricter regimen which the factory imposed. Conditions for children, generally the same as for the adults were no worse than they had always been. Although none of the early factory legislation was enforced, the Factory Act of 1833 and those that fol1owed are differentiated from previous efforts by their organized support, among which was that given by a group of Tory evangelicals. The evangelicals intended to limit hours to ten for all factory workers by restricting to that limit hours for persons up to eighteen years. The work of children and adults was so interrelated as to require them to work together. Legislation was introduced into commons in 1832 by Michael Sadler and in 1833 by Lord Ashley. Sadler's bill never got out of committee but the committee’s report served as a valuable source of propaganda. Ashley's bill was sent to a royal commission controlled by Benthamites who so altered the bill’s form as to cause Ashley to give it up. Acceptable to parliament in its new form, the bill clearly differentiated between child labor, which hours it limited to eight, and adult labor, which was left to protect itself. The Benthamite bill also required the manufacturers to provide education for their children; and inspectors were to attempt enforcement of regulations. Although parliamentary reform and an election had occurred in 1832, this revolution had no effect on the 1833 bill's passage. Factory legislation was the product of public demand and organized support rather than political upheaval. Furthermore, this was not a contest between Tories and Whigs, Establishment and evangelicals, or middle class and aristocracy. The simple motivation behind the bill was Christian humanitarianism. The debate arguments, themselves, fell into several categories and were repeated in volume and embellishment according to assumed value. The proponents of legislation emphasized the deleterious effect of the long hours; the inequities of the existing employment problem; and “the system” of competition and machinery which produced such conditions. The opponents threatened that family income would necessarily be reduced; that there would be massive unemployment due to collapse of the industry; and that such legislation would be contrary to natural laws of economics demanding free enterprise. Of course each side offered rebuttal to the other; conditions were really quite good; mortality rates were lower in the cities than elsewhere; the natural laws of economy would have to suffer rather than the children; there was no foreign competition, only British; and so forth. The Benthamite Factory Act was a disappointment to Ashley and his colleagues. They had failed in their effort to achieve a ten hour work-day. The effect was to spur them on to greater efforts. Ashley spent a successful lifetime in developing reform legislation. As with earlier legislation, this Act was poorly enforced: manufacturers and parents conspired to keep children at the mills; the education provisions were evaded or poorly employed. Of great value for the future, however, were the reports compiled by the parliamentary committee, the royal commission and the factory inspectors. These reports aided the reform effort later in the century.

Denna kvantitativa studie undersöker barnadödlighet i Döderhults socken och Oskarshamns stad under perioden 1856-1876. Studien syftar först till att undersöka det totala antalet barn som avled mellan åldrarna 0-12 år och vilka dödsorsaker som var dominerande bland barnen utifrån källmaterialet död- och begravningsböcker från Döderhults och Oskarshamns kyrkoarkiv. Studien undersöker även skillnader i dödsorsaker komparativt mellan Döderhults socken och Oskarshamns stad, samt även förekommande mönster i barnadödligheten i relation till perspektiven kön och ålder. Studien visar att det totala antalet barn som avled i Döderhults socken och Oskarshamns stad utifrån materialet är 1639 barn. Av det totala antalet avlidna barn  dominerade dödsorsakerna barnsjukdomar, slag, mag- och tarmsjukdomar och luftvägsinfektioner, och barnadödligheten var högst i barnsjukdomar. Skillnader i dödsorsaker mellan socknen och staden fanns inom dödsorsakerna slag och mag- och tarmsjukdomar. Studien visar även att barnadödligheten var högre bland pojkarna än flickorna och flest barn dog i spädbarnsåldern en dag-12 månader.

This study is based on twelve children born in the late 1700´s and early 1800´s in the city of Västervik. During 1807 and 1809 they received child support due to their poor upbringing. This essey will study how their life unfold after they got child support, will the children remain poor or will they have a chance to develop a new life. This study will also look on the structure of child support in the early nineteenth century in Sweden. This study has used an a collective biography method and class perspective. The study´s source material has been accesed through ArkivDigital search service. The conclusion is that many of the children did not receive education beacuse they were poor or sick. Which made them take works that didn´t required any form of education, the children had therefore no chance to change their life and stayed poor for the rest of their lives. Child support in the early nineteenth century was structured to give money to parents of poor and sick children. The idea behind child support was just to make the children survive, so they later become workers in society.