digitalisering@umu

Uppsatsen undersöker hur abortfrågan diskuterades på lokal nivå i Gävle i två kvinnoorganisationer av motsatt politisk ståndpunkt och drar paralleller till hur frågan diskuterades på nationell nivå under 1930-talet. Genom att studera källmaterialet mot bakgrund av ett teoretiskt ramverk förs även en diskussion om den moraliska synen på kvinnlig sexualitet och ogifta mödrar under den studerade perioden.

Denna uppsats undersöker ett filmmaterial med ett okänt ursprung, där det enda som går att klarlägga är att den är ett kompilat av filmer inspelade under åtminstone ett decennium, under 1930-talet. Utgångspunkten är att två av Sveriges ledande psykiatriker under denna tid, Bror Gadelius och Viktor Wigert, medverkade i skapandet av en del av detta kompilat på det tidigare mentalsjukhuset Konradsberg. Genom en undersökning av sjukhusets direktionsprotokoll och årsberättelser visar författaren att det kan ha presenterats i utbildande syfte. Detta material producerades då filmmediet fortfarande var förhållandevis nytt, i en tid då svensk psykiatri stod inför utmaningar att tydligt urskilja psykiska sjukdomars symtom. Det tillsammans med dess okända ursprung gör det således till ett unikt historiskt källmaterial. Författaren har utifrån ”Useful cinema”-perspektivet analyserat filmmaterialet och jämfört det med två verk av svensk psykiatris tidigare ledande gestalter. Författaren argumenterar för att det filmmaterialet vill framställa är patienternas reaktioner, vilket innebar att associationen mellan en patients reaktion och dennes psykiska symtom tydliggjordes. Därigenom uppnåddes en specificering av mentalsjukdom. Det innebär enligt författaren att ett nytt sätt att utnyttja mediet film etablerades under 1930-talet.

Tuberculosis was at the start of the 20th century one of the greatest diseases that afflicted the population in Sweden, as well as the rest of Europe. The industrial revolution had created a ripe breeding ground for the disease to spread as people moved from the countryside to the city. Most ended up living in poor, cramped, and unsanitary conditions. At the same time, Sweden was entering an era of social reform under a socialist government. The old and dirty was to be replaced with a new and clean modern society – a “people’s home” for every citizen. This essay explores how this new mentality, that highly valued cleanliness and health of both mind and body, affected those that were ill with tuberculosis and living at a sanatorium in southern Sweden. The source material used is a patients’ magazine from Fur sanatorium, that was published between 1932 and 1944. After selecting articles and poems published by patients and doctors in these magazines, a close reading allowed conclusions to be drawn regarding what the patients thought and felt about the ongoing social changes. Based on these results, it is apparent that the new, hyper-hygienic social norms put further pressure on the patients to conform in any way they could. They did not have a healthy body, so it was important that they had a heathy mind instead.

Syftet med denna undersökning var att få en inblick på hur vilka åtgärder Västra Frölundas nykterhetsnämnd tog för att motarbeta alkoholism, hur dess verksamhet bedrevs samt hur alkoholismens utveckling inom Västra Frölundas kom såg ut mellan 1928–1944. Arbetet skulle genomföras med hjälp av en kvalitativ studie som redogjorde de åtgärder nämnden gjorde och hur verksamheten fungerade, och en kvantitativ studie gjordes för att ge en bild på hur alkoholismens utveckling i Västra Frölunda mellan 1928–1944 såg ut. Materialet var i huvudsak bestående av nämndens protokollshandlingar. Vad undersökningen visade var att nämnden vidtog särskilda åtgärder beroende på omständigheterna nämnden vad ställd inför. Från tilldelandet av varningar till beslutandet av att internera alkoholmissbrukare på alkoholistanstalt, mängden av åtgärder som nämnden vidtog för att motarbeta alkoholismen avgjordes beroende på vad nämnden ansåg vara nödvändigt. Vad utvecklingen mellan 1928–1944 visade så förbättrades nämndens verksamhet när det kom till deras kapital, organisation och personal. Alkoholismens utveckling i Västra Frölunda visar på att det inte finns en tydlig trend för hela perioden 1928–1944, utan trenden skiftar mellan åren. Vad som noterades var det låga antalet av fyllerifall för åren mellan 1928–1931 och det höga antalet fyllerifall för 1932 och framåt.

Uppsatsen belyser förändring av arbetslöshetspolitiken och de konfliktytor som denna resulterade i mellan 1928 och 1932 i Växjö stad, samt på vilket sätt detta speglar den rikspolitiska utvecklingen. Detta har genomförts genom analys av pro-tokoll från Växjö stads stadsfullmäktige, samfällda drätselkammaren, arbetslöshets- och hjälpkommittén, samt Växjö socialdemokratiska arbetarkommun och två fack-förbund.Studien visar på att det skedde en förändring i vilka arbetsmarknadsåtgärder som genomfördes i staden samt att konfliktnivån ökade mellan företrädarna för de olika politiska partierna.Arbetsmarknadsåtgärderna gick från att förespråka både en understöds- och arbets-linje bestående av nödhjälpsarbeten och kommunala reservarbeten, till att slopa un-derstödslinjen helt; inom politiken och kommunorganen gick utvecklingen från en relativ samsyn till mer och mer polarisering.

In the Nordic countries a new and liberal view on marriages came in the mid-1910s. In Sweden a new divorce law, with a no-fault ground proceeded a new marital law in 1920. In the new law both parents had equal rights to the custody of the children. Before this the father automatically got the custody of the children if he wasn’t unfit. From the late 19th century it became more common that the mother got the custody.  In this study I have gone through the testimonies in a divorce process, from 1929 to 1932, where the father, the doctor in Strängnäs, had asked for a divorce an also the custody of the two underage children. In this process both parent mobilize their social network and through the study of their testimony we get a picture of a well-educated middle class family’s life and how the contemporary society’s view on the qualities a good mother and father would have. Also if the testimonies had an impact on the decision of the courts. In Strängnäs the Municipal Court, Rådhusrätten, first ruled in favor for the mother and then granted both parents the custody of one child each, a boy and a girl, based on the children’s gender. Both parents appealed to a higher court, Svea hovrätt, which ruled in favor of the mother based on the children’s age and well-being.

<p>This essay is about the Swedish working woman in the early 1930s. The empirical data consists mainly of Arbetarkvinnornas Tidning (AKT), a Swedish Communist magazine which was launched in December 1929. A qualitative discourse method has been used. Texts, articles, letters to the editor and reports about social conditions in Sweden and Soviet during the years 1929-1932 has been examined. Soviet women models and ideal types are compared with the image of the Swedish working woman. How was the Swedish working woman and her everyday life presented out of a Communist perspective? How was the Soviet woman ideal imaged? Was the Soviet ideal determinative for the Swedish communism?</p> / <p>Denna uppsats handlar om den svenska arbetarkvinnan under det tidiga 1930-talet. Empiriska materialet består huvudsakligen av Arbetarkvinnornas Tidning (AKT), en svensk kommunistisk tidskrift som startades i december 1929. En kvalitativ diskursiv metod har använts. Texter, artiklar, insändare och reportage som handlar om svenska och sovjetiska förhållanden under åren 1929-1932 har undersökts. Kvinnliga sovjetiska förebilder och idealtyper jämförs med bilden av den svenska arbetarkvinnan. Hur framställdes den svenska arbetarkvinnan och hur såg hennes vardagsliv ut ur ett kommunistiskt perspektiv? Hur såg den kvinnliga sovjetiska idealbilden ut? Var de sovjetiska idealen styrande för den svenska kommunismen?</p>

This essay is about the Swedish working woman in the early 1930s. The empirical data consists mainly of Arbetarkvinnornas Tidning (AKT), a Swedish Communist magazine which was launched in December 1929. A qualitative discourse method has been used. Texts, articles, letters to the editor and reports about social conditions in Sweden and Soviet during the years 1929-1932 has been examined. Soviet women models and ideal types are compared with the image of the Swedish working woman. How was the Swedish working woman and her everyday life presented out of a Communist perspective? How was the Soviet woman ideal imaged? Was the Soviet ideal determinative for the Swedish communism? / Denna uppsats handlar om den svenska arbetarkvinnan under det tidiga 1930-talet. Empiriska materialet består huvudsakligen av Arbetarkvinnornas Tidning (AKT), en svensk kommunistisk tidskrift som startades i december 1929. En kvalitativ diskursiv metod har använts. Texter, artiklar, insändare och reportage som handlar om svenska och sovjetiska förhållanden under åren 1929-1932 har undersökts. Kvinnliga sovjetiska förebilder och idealtyper jämförs med bilden av den svenska arbetarkvinnan. Hur framställdes den svenska arbetarkvinnan och hur såg hennes vardagsliv ut ur ett kommunistiskt perspektiv? Hur såg den kvinnliga sovjetiska idealbilden ut? Var de sovjetiska idealen styrande för den svenska kommunismen?

Diss. Uppsala : Univ., 2001.