This paper discusses the development of an energy systems model for the southern countries of Europe. More precisely, for three main actors of the South of the European Union: Spain, Italy and Portugal. The three of them are currently facing economic difficulties due to the world financial crisis. To satisfy their energy demand at the less cost-effective price and following the EU policies in terms of greenhouse emissions requires a deep analysis of the current situation and an accurate forecast for the upcoming years. There are several EU (EU 20/20/20, treaty of Lisbon and EU ETS) and UN (Kyoto Protocol) policies that are taken into account in the model to build the most realistic scenarios that can happen in the three countries in the following years. This paper is based on the electricity consumption coming from the residential, industrial and commercial sectors. The model is developed in the open source program OSINDA (OSeMOSYS with INterface and DAtabase). It considers different possible scenarios for the three countries from 2010 to 2050 and asses the paths to follow in terms of infrastructure investments for the upcoming years. The baseline scenario takes into account the current taxes in CO2 emissions, the current capital, fixed and variable costs and the prices of the imports of fossil fuels. Then, there are plausible futures that analyze different possible scenarios (with the normal uncertainty of the future). The source code and modelling data is publicly available under the intellectual protection of Creative Commons®.

The Oklahoma State Legislature and the Oklahoma State Regents for Higher Education have partnered to put forth an initiative to strengthen the state's intellectual power in hopes of preparing its citizens to compete in the global, knowledge-based economy of the 21st Century. As a starting point for the Oklahoma Learning Site Initiative, the Oklahoma State Regents set forth two goals: (a) to improve the quality of life of the citizens of Oklahoma and (b) to improve Oklahoma's rankings on national economic indicators to achieve a condition in which Oklahoma's growth rate on national economic indicators is consistently above the national average (National Center for Higher Education, 1998). This descriptive study examined the barriers to implementation of the Oklahoma Learning Site Initiative and provided research data concerning the learning sites and the response to the Oklahoma State Regents for Higher Education Policy. Questions were addressed through focus group interviews with students, faculty, and administrative staff as well as indepth interviews with 14 chief academic officers of the state institutions in the state of Oklahoma. Policies and procedures were examined and participants were asked to respond as to how they functioned and took responsibility for ascertaining and aggressively meeting the educational needs in their respective communities. In serving those needs, these institutions were examined concerning use of the programmatic and course expertise of sister institutions. Four barriers were identified from the collection and analysis of the data: communication, faculty buy-in, money, and technology. Evident in each barrier was a sense of collaborative effort on the part of students, faculty, administrative staff, and chief academic officers. The initiative represented a collaborative effort on the part of all institutions involved in the study. It appeared that implementation of the Oklahoma Learning Site Initiative was well underway.

Denna studie är en nulägesbeskrivning och belyser specialpedagogens roll utifrån det främjande arbetet i dagens gymnasieskola. Fyra specialpedagoger som börjat arbeta runt 2010 då den nya skollagen infördes har i enskilda intervjuer resonerat kring begreppet främjande arbete kopplat till specialpedagogrollen. Studien är en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Metoden är inspirerad av diskursanalys och fenomenologi och begreppet främjande arbete belyses ur språkbruket. Teori och bakgrundsbeskrivningen ramar tillsammans in studiens utgångspunkter. Studien utgår från forskning och teorier om specialpedagogik, socialantropologi och yrkesspråkets betydelse. Bakgrunden beskriver nuläget med fokus på Elevhälsans nya uppdrag att stötta elevernas utveckling mot utbildningens mål. Intervjuerna är utformade utifrån att undersöka vilka konkreta exempel på främjande arbete som specialpedagogerna väljer att prata om. Resultatet visar att samtalsinnehållet snarare handlar om hinder och svårigheter med det främjande arbetet än det faktiska främjande arbetet. Resultatet visar vidare att specialpedagogerna inte förhåller sig till ett enhetligt språk utan att yrkepsspråket snarare färgas av den organisation man är verksam inom. Specialpedagogerna berättar om insatser kopplat till det främjande arbetet på individ-grupp och organisationsnivå. Resultatet sätts i relation till skollagen från 2010 och hur den till viss del omformulerar lärares och specialpedagogers uppdrag.

Dahlgren Karin och Nilsson Anna-Karin (2011) Dokumentation i förskolan. Lärarutbildningen Malmö Högskola.Vi har valt dokumentation i förskolan som ämne för vårt examensarbete då vi menar att det är ett bra redskap för vårt arbete i förskolan. Dokumentation kan användas för att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Ämnet har även aktualiserats i och med den reviderade läroplanen för förskolan som fastslår att ”förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras” (Lpfö 98 reviderad 2010:14) I läroplanen har också förskollärarnas ansvar för dokumentation förtydligats. Syftet med vårt arbete är att belysa hur förskollärare på fem olika förskolor arbetar med och resonerar kring dokumentation av verksamheten. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer i vår studie. Våra frågeställningar är: Hur planerar och genomför förskollärarna dokumentation av verksamheten? Hur resonerar förskollärare kring de etiska aspekterna av dokumentationsarbetet? Hur reflekterar förskollärarna kring det nya uppdraget om ”Uppföljning, utvärdering och utveckling” i läroplanen och det ansvar de fått?Vår slutsats visar att förskollärarna är positiva till dokumentation och till det nya förtydligade ansvaret. Däremot vill de ha mer tid för reflektion och mer kunskap om dokumentation. De etiska aspekterna av dokumentation diskuteras inte på de förskolor vi har undersökt.

I denna studie intervjuas människor som är verksamma inom undervisning om hållbar utveckling i Malmö. Vårt syfte med undersökningen är att studera Lärande för hållbar utveckling i Malmö Verksamhetsplan 2010. Denna plan är ett medel för hur hållbar utveckling skall eftersträvas inom både det formella men även informella verksamheten. Fördelar med Verksamhetsplan 2010 är att den skapar möjligheter att prova nya metoder och alternativ i undervisningen. Syftet är att öka elevers kunskap om hållbar utveckling samt förbättra undervisningen av den i skolan. Problematiken ligger i att planen inte når sin fulla potential. De verksamma lärarna var inte medvetna om vad denna verksamhetsplan hade för syfte, samt hur de kunde använda sig utav den i skolan. Resultatet visar att Verksamhetsplan 2010 skall fungerar som ett komplement i undervisningen för lärare i Malmö. Lärarna som vi intervjuar använder sig inte av Verksamhetsplan 2010 i den utsträckning som politikerna hade velat.

Syftet med denna studie är att ta reda på pedagogernas tankar och upplevelser av pedagogisk dokumentation, vilka hinder och svårigheter de stöter på och vad har förändrats i arbetet med dokumentation sedan läroplanen för förskolan reviderades år 2010.I undersökningen deltog fem pedagoger, varav fyra förskollärare och en barnskötare. Kvalitativa intervjuer användes som forskningsmetod. Empirin analyserades genom den sociokulturella teorin och Vygotskijs tankar om barns lärande och utveckling och även Lenz Taguchis tolkning av det konstruktionistiska perspektivet och pedagogiken inspirerad av Reggio Emilia. Resultatet visar att de flesta pedagoger har en positiv syn på dokumentation och ser dess fördelar. Majoriteten av pedagoger anser att tiden är största hindret i arbetet med dokumentation vilket ibland leder till frustration. Alla pedagoger anser att det är svårt att vara närvarande och dokumenterande pedagog samtidigt. De flesta ser en tydlig förändring i arbetet med dokumentation efter att läroplanen för förskolan reviderades år 2010.

The Tea Party Movement (TPM) has emerged as an important player in United States politics by promoting fiscal conservatism, limited government, free market economics, and Constitutionalism. Candidates championing these TPM values have had some successful campaigns, particularly in the 2010 congressional primary and general elections. In doing so, TPM candidates focused their attacks on President Obama and his supporters in Congress, drawing attention to the increase in government spending and the growing budget deficit. The niche focus of the TPM combined with the strength of the U.S. two-party system and voters' partisan loyalties may limit the long-term effectiveness of the group. An analysis of campaign rhetoric from a sample of successful TPM House candidates highlights similarities in language used by the sampled TPM candidates in conveying TPM values. The discussion of similar economic and political climates of the Progressive (Bull Moose) Party and the Tea Party Movement eras provides for a historical comparison from which to predict the future of the TPM. In sum, this thesis suggests that the Tea Party Movement will likely expire with an improved economy and the conclusion of Barack Obama's presidency. / Master of Arts

La présente étude a pour objectif d'examiner si l'attachement aux parents compense ou atténue la relation attendue entre certaines caractéristiques personnelles des jeunes (hyperactivité, dépression, compétence scolaire) et les inquiétudes liées à leur capacité de bien réussir au secondaire et d'établir des relations harmonieuses avec les enseignants et les autres élèves. 154 jeunes de sixième année (73 garçons et 81 filles) ainsi que leurs parents ont participé à cette étude. De façon générale, les résultats indiquent que les manifestations des comportements d'hyperactivité et des symptômes de dépression sont associées aux inquiétudes concernant l'éventuel passage au secondaire et que ces liens sont modulés par la sécurité d'attachement aux parents. Ces résultats seront discutés en s'appuyant sur les travaux découlant de la théorie de l'attachement.

Ce projet de recherche avait deux objectifs principaux. Le premier était de vérifier la relation existant entre les niveaux d'acides gras oméga-3 (n-3) présents dans les phospholipides (PL) du plasma, l'obésité et les facteurs de risque de maladies cardiovasculaires. Ensuite, le second objectif de recherche était de vérifier si les apports alimentaires en différents acides gras n-3 estimés à l'aide d'un questionnaire de fréquence alimentaire (FFQ) corrélaient avec les niveaux de ces mêmes acides gras dans les PL du plasma. Pour cette étude, 200 sujets obèses (indice de masse corporelle (IMC) >-30kg/m ) et non-obèses en bonne santé et âgés entre 18 et 55 ans ont été recrutés. Dans un premier temps, les niveaux des acides gras n-3 présents dans les PL du plasma ont été mis en relation avec divers facteurs de risque de maladies cardiovasculaires. L'acide alphalinolénique (ALA) a montré des résultats contradictoires pour les facteurs de risque étudiés. Aucune association significative n'a été obtenue entre l'acide éicosapentaénoïque (EPA) et les facteurs de risque étudiés. L'acide docosapentaénoïque (DPA) était associé à un profil métabolique plus détérioré tandis que l'acide docosahexaénoïque (DHA) était associé à un meilleur profil métabolique. Dans un deuxième temps, les apports alimentaires en différents n-3 ont été comparés aux niveaux d'acides gras correspondants des PL plasmatiques. Des corrélations significatives entre le questionnaire de fréquence et le biomarqueur ont été observées pour l'EPA, le DPA, le DHA et le total des n-3 chez les femmes tandis que, chez les hommes, des corrélations significatives n'ont été obtenues que pour le DHA et le total des n-3. Les résultats de cette étude montrent donc, d'une part, que le statut en n-3 a un impact sur certains facteurs de risque de maladies cardiovasculaires et, d'autre part, que le FFQ permet d'obtenir un bon portrait du statut en n-3 surtout chez les femmes.

Des travaux réalisés antérieurement ont permis de détecter la présence d'épinettes blanches Picea glauca (Moench) Voss. résistantes à la tordeuse des bourgeons de Fépinette Choristoneura fumiferana Clem (TBE). Cette découverte ouvre la voie vers l'utilisation d'arbres hôtes résistants à l'insecte dans les programmes de reboisement. Cependant, l'efficacité de cette approche est fortement dépendante de la capacité d'adaptation des populations de TBE à la résistance des plantes hôtes. Pour tester cette hypothèse et documenter le potentiel d'adaptation de la TBE aux variations de qualité du substrat alimentaire, plus de 1200 chrysalides provenant d'épinettes blanches résistantes et défoliées ont été récoltées à l'été 2007 sur le terrain de façon à étudier ces deux types de population. Par la suite, des accouplements intra-populationnels ont été effectués. Les descendants ont été élevés en laboratoire sur des sources de nourriture artificielles simulant des stress alimentaires en sucre et en azote. Dans un premier temps, l'objectif était de mesurer leurs performances biologiques (taux de mortalité, temps de développement, poids, etc.). Puis, des analyses de corrélation entre les performances biologiques des parents et de leur progéniture ont servi à déterminer le niveau d'héritabilité entre les générations. Enfin, différents indices gravimétriques ont également été calculés afin de connaître les processus physiologiques alimentaires des deux populations en situation de stress alimentaire. Les résultats démontrent que le poids des chrysalides et la fécondité réalisée des tordeuses provenant d'épinettes résistantes sont supérieurs à celles issues d'arbres non résistants. En ce qui concerne les progénitures de la génération de laboratoire, la survie des larves de stade 1 est supérieure lorsque les parents sont élevés sur une nourriture stressante de faible qualité alimentaire comparativement à ceux élevés sur une nourriture témoin de bonne qualité. En considérant les interactions entre l'origine des parents et la qualité de nourriture offerte à leur progéniture, la fécondité réalisée et la fertilité sont supérieures chez les tordeuses dont les parents proviennent d'arbres résistants et qui sont élevées sur une diète de piètre qualité. D'autre part, un effet d'héritabilité a été observé sur la variable poids entre la mère et leur progéniture. Toutefois, l'analyse des indices gravimétriques d'utilisation de la nourriture par la TBE révèle que les insectes issus des deux populations sources ont des niveaux d'assimilation de la nourriture équivalents.