Les champignons ectomycorhiziens forment des symbioses racinaires avec des arbres des forêts boréales. Malgré leur importance dans cet écosystème, leurs exigences en matière d’habitat demeurent mal connues. Deux champignons comestibles, une chanterelle (Cantharellus cibarius var. roseocanus Redhead, Norvell & Danell) et la dermatose des russules (Hypomyces lactifluorum (Schwein.) Tul. & C.Tul. / Russula brevipes Peck.), ont été étudiés dans cette thèse. Trois expériences ont été menées en peuplements aménagés et non aménagés de pin gris (Pinus banksiana Lamb.). Cette étude visait à caractériser les paramètres environnementaux qui influencent la production de carpophores chez ces champignons, à déterminer l’impact d’une peturbation forestière sur ces derniers et à préciser l’importance de la phénologie du pin gris pour la fructification de C. cibarius var. roseocanus. Les résultats relient la distribution (présence/absence des carpophores) et la productivité (biomasse fraîche et densité des carpophores) de ces champignons à des paramètres du sol, du peuplement, de la végétation et du climat. L’aménagement de sentiers n’a pas augmenté la production de carpophores de dermatose des russules, mais l’a maintenu durant les périodes de faibles précipitations. La productivité de ce champignon présente des corrélations positives avec l’abondance de plantes intolérantes à l’ombre et l’ammonium extractible et négatives avec le pH du sol. La productivité de C. cibarius var. roseocanus s’équivaut entre le peuplement aménagé et non aménagé malgré l’absence de carpophores dans les sentiers du peuplement aménagé. L’association végétale Solidago puberula – Comptonia peregrina – Pinus banksiana et la présence de mousses représente un habitat propice à la fructification de cette chanterelle, alors que la présence de plantes éricacées la défavoriserait. Les précipitations et la température de l’air ont aussi un impact sur la quantité de carpophores. Le pic de fructification de C. cibarius var. roseocanus suit la transition du bois juvénile vers le bois mature. Durant la saison de croissance, la respiration du carpophore est synchronisée avec la respiration totale du sol et ces deux respirations sont corrélées avec les variations de températures du sol. Les résultats permettront de mieux prédire la distribution et la productivité de ces espèces en peuplements de pin gris. Ces connaissances contribueront au développement et à l’exploitation durable de cette ressource. / Ectomycorrhizal fungi form root symbioses with boreal tree species. Despite their importance in that ecosystem, their requirements in term of habitat remain unknown. Two edible mushrooms, a chanterelle (Cantharellus cibarius var. roseocanus Redhead, Norvell & Danell) and the lobster mushroom (Hypomyces lactifluorum (Schwein.) Tul. & C.Tul. / Russula brevipes Peck.) were studied in this thesis. Three experiments were conducted in managed and unmanaged jack pine (Pinus banksiana Lamb.) stands. This research aimed to characterize the ecological parameters related to the production of sporocarps of these fungi, to determine the impact of a specific forest disturbance on the latter and to specify the importance of jack pine phenology on the pattern of C. cibarius var. roseocanus carpophore production. Results allowed us to link the mushroom distribution (sporocarp presence/absence) and the productivity (fresh sporocarp biomass and sporocarp density) to specific soil, stand, plant and meteorological parameters. Trail management did not increase lobster mushroom carpophore production but maintained it during periods of reduced precipitation. Productivity of this fungus was positively related to the abundance of shade-intolerant plant species and to extractable ammonium concentration, and negatively related to soil pH. C. cibarius var. roseocanus sporocarp productivity was similar for the managed and the unmanaged stands despite the absence of carpophore on trails of the managed stand. The Solidago puberula – Comptonia peregrina– Pinus banksiana association and mosses presence indicated high-quality environments for chanterelle fructification, whereas ericaceous species presence restricted it. Rainfall and air temperature also had an impact on the carpophore productivity. The C. cibarius var. roseocanus fructification peak followed the earlywood–latewood transition within days. Over the growing season the carpophore respiration was in synchrony with the total soil respiration and these respirations were correlated to the soil temperature patterns. Results will enable the prediction of the distribution and the productivity of these species in jack pine stands. This knowledge will contribute to the sustainable development and use of this natural resource.

Tableau d’honneur de la Faculté des études supérieures et postdoctorales, 2010-2011 / Jusqu'à ce jour, les spécialistes qui se sont prononcés sur l'oeuvre de Rampa s'entendent unanimement pour la décrire comme une imposture, un tissu de mensonges et de semi-vérités. Leur jugement s'appuie généralement sur des considérations propres au domaine de la tibétologie. Est-il possible de poser un regard différent sur cet auteur controversé, un regard qui ne soit pas celui de la tibétologie, mais celui des sciences des religions en général et de la mythologie en particulier? De ce nouveau point de vue, en dépassant les condamnations à l'emporte-pièce, l'oeuvre de Rampa ne témoigne-t-elle pas de mythes annonciateurs d'une nouvelle spiritualité?

Il existe un grand nombre de composés naturels très actifs biologiquement qui possèdent une partie 3-alkyl-2(5H)-furanone. Dans le but de préparer aisément quelques-uns de ces composés, des conditions douces de couplage ont été élaborées. Dans un premier temps, un protocole efficace et rapide pour effectuer un couplage croisé C(sp²)-C(sp) de Sonogashira à partir du 5-alkyl-3-bromo-2(5H)-furanone a été développé. Par la suite, son application a été présentée lors des synthèses de l'isofugomycine 1, de la (S)-désoxyfugomycine 19 et de la fugomycine 23. Dans le cadre d'une étude préliminaire sur la lithiation latérale, la première synthèse du diméthylfuranolate 32 a été réalisée. Celle-ci nous a amené à déterminer que la lithiation latérale n'est pas possible chez les furanolates. Dans le cadre d'une étude préliminaire sur la biomimétique des γ-pyrone, la synthèse du (E)-diol 36 a été réalisée. Celui-ci a été époxydé dans des conditions douces pour ensuite subir une oxydation où des traces de γ-pyrone ont été observées par RMN ¹H. Ainsi, des résultats prometteurs ont été obtenus et des études plus poussées sont à prévoir.

Memoria (licenciado en ciencias jurídicas y sociales) / No autorizada por el autor para ser publicada a texto completo / A lo largo de la historia humana, el fenómeno de la guerra siempre ha estado presente, constituyendo un elemento determinante en el accionar del hombre. Las causales que la originan pueden ser múltiples. Sin embargo, cualquiera sea su causa, el desencadenamiento, desarrollo y conclusión de toda guerra está regulada por un marco jurídico específico: el Derecho de Guerra. El Derecho, como elemento esencialmente regulador de la paz y estabilidad social se ha constituido como un instrumento fundamental en cuanto a la forma de conducción de los conflictos armados En la presente memoria, estudiaré los aspectos históricos y la evolución jurídica de la institución de la neutralidad y su contrapartida, la beligerancia, de cara a los conflictos armados al interior del territorio de un Estado como forma de hacer la guerra que ha proliferado en la época contemporánea y, particularmente, en dos casos recientes de guerras internas, como lo son la situación de Libia y Siria. Adicionalmente me referiré al papel central que juega la Organización de Naciones Unidas, y específicamente el Consejo de Seguridad, uno de sus principales órganos, cuya competencia fundamental es el mantenimiento de la paz y seguridad internacionales, y como este rol aparentemente modificaría tanto el Derecho de Guerra en su integridad, como el lugar que clásicamente le ha correspondido a la neutralidad como institución de Derecho Internacional.

<p>Denna uppsats behandlar den nya prototypen för radiosystem som tagits fram inom projektet GTRS. Systemet jämförs med det äldre taktiska radiosystemet Radio 180 för att få fram vad som egentligen skiljer mellan dessa. Därefter behandlas Nordic Battlegroup 2011, där det utreds vilka uppgifter förbandet skall klara av och några typfall baserat på uppgifterna. Uppbyggnad och funktion för förbandets sambandssystem beskrivs också där själva kommunikationsnätet från Sverige till missionsområde avhandlas. Även de olika radioapparaterna som nyttjas och deras användningsområde behandlas. Detta används senare i en analys där först radioapparaternas skillnader utreds, därefter analyseras vad införandet av detta nya radiosystem skulle innebära för förbandet Nordic Battlegroup 2011. Uppsatsen kommer fram till att även om GTRS erbjuder ett merflexibelt nät med högre dataöverföringskapacitet än Ra 180 så finns det fortfarande utvecklingspotential innan det når full duglighet. Detta beror på att övriga delar som skulle kunna dra nytta av den högre dataöverföringshastigheten ännu inte är anpassade till detta. Därför är Ra 180 med sin DART och längre räckvidd fortfarande ett gångbart system, även om GTRS möjligheter kommeratt öka i takt med att ny kringutrustning införs.</p> / <p>This essay discusses the new prototype radio system developed by the project GTRS. This system is compared to the older tactical radiosystem Radio 180 to research what differences there are between the two. The Nordic Battlegroup 2011 is also presented, mainly which tasks the unit is supposed to beable to handle and some likely scenarios based on these tasks. The communications systems in the unit, from headquarters in Sweden and down to soldier level are presented complete with different radios used and what their capabilities are. After that, an analysis of the differences between the two radios is made which is followed by an analysis of what the introduction of GTRS could mean for the Nordic Battlegroup 2011. This analysis looks at both the technical and the tactical implications. The essay concludes that even though GTRS provides a more flexible net with higher bandwidth than Radio 180 there still is room for improvement before it can reach full usability. This is mainly because other parts of the system that could make use of the higher bandwidth are not yet adapted to this. That is why Radio 180 with the DART and its longer range of transmission still is capable system with the exception that the possibilities of GTRS will expand when new compatible peripherals.</p>

Denna uppsats behandlar den nya prototypen för radiosystem som tagits fram inom projektet GTRS. Systemet jämförs med det äldre taktiska radiosystemet Radio 180 för att få fram vad som egentligen skiljer mellan dessa. Därefter behandlas Nordic Battlegroup 2011, där det utreds vilka uppgifter förbandet skall klara av och några typfall baserat på uppgifterna. Uppbyggnad och funktion för förbandets sambandssystem beskrivs också där själva kommunikationsnätet från Sverige till missionsområde avhandlas. Även de olika radioapparaterna som nyttjas och deras användningsområde behandlas. Detta används senare i en analys där först radioapparaternas skillnader utreds, därefter analyseras vad införandet av detta nya radiosystem skulle innebära för förbandet Nordic Battlegroup 2011. Uppsatsen kommer fram till att även om GTRS erbjuder ett merflexibelt nät med högre dataöverföringskapacitet än Ra 180 så finns det fortfarande utvecklingspotential innan det når full duglighet. Detta beror på att övriga delar som skulle kunna dra nytta av den högre dataöverföringshastigheten ännu inte är anpassade till detta. Därför är Ra 180 med sin DART och längre räckvidd fortfarande ett gångbart system, även om GTRS möjligheter kommeratt öka i takt med att ny kringutrustning införs. / This essay discusses the new prototype radio system developed by the project GTRS. This system is compared to the older tactical radiosystem Radio 180 to research what differences there are between the two. The Nordic Battlegroup 2011 is also presented, mainly which tasks the unit is supposed to beable to handle and some likely scenarios based on these tasks. The communications systems in the unit, from headquarters in Sweden and down to soldier level are presented complete with different radios used and what their capabilities are. After that, an analysis of the differences between the two radios is made which is followed by an analysis of what the introduction of GTRS could mean for the Nordic Battlegroup 2011. This analysis looks at both the technical and the tactical implications. The essay concludes that even though GTRS provides a more flexible net with higher bandwidth than Radio 180 there still is room for improvement before it can reach full usability. This is mainly because other parts of the system that could make use of the higher bandwidth are not yet adapted to this. That is why Radio 180 with the DART and its longer range of transmission still is capable system with the exception that the possibilities of GTRS will expand when new compatible peripherals.

Der Klimawandel birgt globale Risiken. Dies ist weithin anerkannt. Umstritten ist die Frage, wie diesen Gefahren zu begegnen ist. 14 Jahre nach Kyoto ist klar: Klimapolitik ist Interessenpolitik. Das zeigte zuletzt die UN-Klimakonferenz 2011 in Durban mit ihren unverbindlichen Ergebnissen. In diesem Sammelband analysieren Experten Ursachen für das Scheitern der vergangenen Klima-Konferenzen und Konsequenzen für die künftige Klimapolitik. Insbesondere geht es um die Politik der Akteure China und Indien, um die Rolle der NGOs und die Klimafrage in der Entwicklungspolitik. Zugleich wird die deutsche Klimapolitik diskutiert und die Politik Brandenburgs von der verantwortlichen Ministerin vorgestellt.

Miljöbalken är en svensk ramlag som syftar till att skydda människors hälsa och miljön på ett hållbart sätt, men i och med att balken är en ramlag kanden också ge upphov till tolkning. Förordningar och föreskrifter tillsätts för att tydliggöra miljöbalkens regler och minska detta tolkningsutrymme. Enyrkesverksam grupp som i sitt dagliga arbete kommer i kontakt med miljöbalken är miljö- och hälsoskyddsinspektörer. Denna kvalitativa intervjustudiesyftar till att undersöka hur inspektörers arbete och upplevelse av tolkningsutrymmet har förändrats sedan miljötillsynsförordning 2011:13 trädde ikraft, då förordningens syfte är att tydliggöra ansvarsfördelningen av kemikalietillsynen. Inspektörernas upplevelser av tolkningsutrymmet analyserasmed hjälp av Michael Lipskys teori om närbyråkrati. Studien visar på att majoriteten av miljö- och hälsoskyddsinspektörerna upplever ett tolkningsutrymme i miljöbalken, och att inspektörerna kandefinieras som närbyråkrater då de har ett stort inflytande på hur lagen implementeras. Resultatet visar även att det inte har skett någon förändring iinspektörernas arbete sedan miljötillsynsförordning 2011:13 trädde i kraft, vilket kan bero på en tröghet i implementeringsprocessen.

The purpose of this research is to study the new curriculum in the topic of modern languages in the upper secondary school, and compare the curriculum from year 2011 with the one from year 2000 and thus try to find differences in the content and wordng. The research also aims to investigate teachers' interpretations and understanding of the new curriculum. The study is divided into two sub‐studies and those are based on the two methods of text analysis and interview. Text analysis of policy documents is made parallell with some aspects found in the background materials of the upper secondaryschool reform, which can be summarized as precision and globalization. My results also show that the subject presentation in the new curriculum of modern languages was diminished in scope and summaized. The interview study connects to the aspects that have emerged in the text analysis. The results of the interview study is that teachers find it difficult to interpret the new curriculum in an equivalent way, and this probably has to do with the fact that they have not received a sufficient or equivalent preparation in the new policydocuments. The general opinion of the teachers is that they have noticed the attempts of  precision in the new curriculum, but they would wish even more precision. The new curriculum has mostly changed their teaching in the aspect of the new grading scale.

Syftet med studien är att genom en kvalitativ och komparativ textanalys granska kunskapsdiskurser i läroplanerna Lgy 70, Lpf 94 och Gy 2011 för att urskilja förändringar. Kunskapsdiskurserna är indelade följande: teoretisk, praktisk och ideologisk kunskap, och fokus är på läroplanernas allmänna del och kursplan för Svenska. I centrum står diskursteori, läroplansteori samt epistemologi vid tolkning av resultatet. Resultatet visar att det har skett en viss förändring av kunskapsdiskurser, främst mellan Lgy 70 och de två senare läroplanerna. Samtliga läroplaner innehåller till stor del ideologisk kunskap i allmänna delen, men Lgy 70 innehåller mer teoretisk kunskap jämfört med de andra läroplanerna. I Svenska har kursplanen gått från en teoretisk och praktisk inriktning till praktisk och ideologisk inriktning i Lpf 94 och Gy 2011. Kunskapsinnehållet har därmed även förändrats då sociala mål har blivit alltmer centrala i Lpf 94 och Gy 2011. Ytterligare ett resultat är att kunskapsbegreppet diskuteras i de två senare läroplanerna till skillnad från Lgy 70, men trots detta används inte typologin annat än i begreppsförklaring av de fyra F:n. Kunskap refereras därmed liknande i samtliga läroplaner, det vill säga genom kunskap och förmåga. Resultatet visar inte på att läroplanerna har blivit mer eller mindre kunskapsinriktade med åren utan att diskursen om vad kunskap innebär och uppfattningen om vad som är central kunskap i skolverksamheten har förändrats. / The purpose of the study is that through a qualitative and comparative textual analysis review knowledge discourses in the curricula Lgy 70, Lpf 94 and Gy 2011 to identify changes. The knowledge discourse have been divided as follows: theoretical, practical and ideological knowledge, and the focus is on the curriculum, the general part and curriculum for Swedish. In the center stands discourse theory, curriculum theory and epistemology in the interpretation of the results. The result shows that there has been a certain change of knowledge discourses, mainly between Lgy 70 and the latter two curricula. All curricula contain largely ideological knowledge in the general part, but Lgy 70 contains more theoretical knowledge compared to the other curricula. The curriculum for Swedish have shifted from a theoretical and practical approach to the practical and ideological orientation in Lpf 94 and Gy 2011. The knowledge content has consequently changed when social objectives have become increasingly central in Lpf 94 and Gy 2011. A further result is that the concept of knowledge is discussed in the latter two curricula unlike Lgy 70, but despite this is not the typology other than in conceptual explanation of the four F. Knowledge referenced thus similar in all curricula, through knowledge and ability. The results do not indicate that the curriculum has become more or less knowledge-oriented over the years but the discourse about what knowledge is and the perception of what is central knowledge in school activities has changed.