No description available.

2020 mit 3 Heften vollständig

No description available.

This thesis focuses on the topic of the 360-Degree Feedback with the emphasis on the application of this technique. In the theoretical part of the thesis is described the process of the 360-Degree Feedback with the accent on implementation of this tool to the company. The thesis also contains short description of the design of the 360- Degree Feedback questionnaire; and presentation how the data can be collected. Last but not least it is mentioned, how the final output of this method can be used. The application of the tool is described in the complexity of different personal activities and processes, with the combination of other personal tools (such as Assessment centers or Employee Surveys). The empirical part contains a description of the implementation of the 360- Degree Feedback into a personal and counseling company. The appropriate implementation is here taken like an important part of effective use of this tool. The data of the empirical study were collected by attempted observation.

Studien handlar om hur tittare och producenter upplever intervjusekvenser i 360°-video i en VR-miljö och syftet är att synliggöra tittares upplevelser av produktion för att skapa bättre förutsättningar för journalistiska 360°- produktioner. Studien fokuserar på tittarens upplevelser av 360°-video i olikheter i gestaltningsval, utifrån gestaltningskomponenterna: point-of-view, distans till intervjupersonen, intervjupersonens blickriktning och hur reporter används i 360°-video, samt på vilka olika sätt man som producent kan gestalta intervjusekvenser i journalistisk 360°-video och hur det skiljer sig cinematografiskt och berättartekniskt från traditionell videoproduktion. Studien har utgått från ett egenproducerat testmaterial bestående av sex olika 360°-videor. Detta material har använts i en tittarstudie där testpersonerna har tittat på materialet i VR-headset, tänkt högt enligt thinking aloud-metoden och medverkat i en simulated recall-intervju med kortsortering. För att få ett producentperspektiv har även yrkesverksamma 360°-producenter intervjuats. Testpersonernas upplevelser har analyserats utifrån hur vi traditionellt gestaltar intervjuer i rörliga medier. Studien visar hur individuellt tittare upplever grundläggande parametrar i gestaltningsval i intervjusekvenserna, att tittarna vill känna sig delaktiga och uppleva ett förstahandsperspektiv med stabilitet och kameran placerad i ett för dem normalt perspektiv i höjdled, vara nära intervjusituationen men inte för nära och känna sig bekräftade av blickar från samtliga medverkande. Samtidigt påverkar närhet till intervjuperson och dennes blickriktning hur villig tittaren är att utforska miljön. En synlig reporter kan upplevas som en konkurrent om uppmärksamheten eller fungera som en bra guide. Studien visar också hur all 360°-produktion i möjligaste mån bör efterlikna verkligheten och hur en intervjusituation också bör efterlikna en verklig situation där tittaren upplever illusionen av att vara delaktig. Intervjusituationen i 360°- video konkurrerar många gånger om tittarens uppmärksamhet med den rena miljöupplevelsen och intervjupersoner blir väldigt utlämnade i 360°-formatet. Det är därför av stor vikt att man har en överenskommelse om produktionens stil innan inspelningen.

Ziel der vorliegenden Erkundungsstudie war es, auf Persönlichkeits- und prozessanalytischer Ebene abbruchbegünstigende Faktoren anhand einer aggressiv-auffälligen Schülerstichprobe (N=63) zu identifizieren, die am sozialpädagogischen Training ‚Denkzeit für Schüler‘ teilgenommen und dieses abgebrochen haben (N=23). Ausgangspunkt war die Frage, ob die subjektive Wahrnehmung und Bewertung der Sitzungen durch die Trainer und die Schüler mit einem Abbruch in Zusammenhang gebracht werden können. Weiterhin wurde geprüft, ob bestimmte Persönlichkeitsmerkmale und soziodemografische Variablen der Schüler einen Trainingsabbruch beeinflussen. Um diese Fragestellung zu beantworten, wurden die Sitzungsbewertungen mit einem eigens entwickelten Kurzfragebogen erfasst. Zusätzlich fand bei den Schülern eine umfangreiche Fragebogenbatterie Anwendung. Es konnte nachgewiesen werden, dass die Abbrecher im Vergleich zu den Beendern signifikant jünger sind. Darüber hinaus zeigten sich keine weiteren systematischen Unterschiede im Bereich der soziodemografischen Variablen und Persönlichkeitseigenschaften. Differenzielle Effekte lassen sich anhand der Sitzungsbewertungen schlussfolgern. Die Bewertungen der Schüler zeigten sowohl zu Trainingsbeginn als auch während des Verlaufes systematische Unterschiede. Die (potenziellen) Abbrecher kommen schon mit einer größeren Skepsis in das Training und bewerten die Sitzungen von Beginn an negativer. Die Abbrecher scheinen über sich und die Sitzungsinhalte weniger intensiv nachzudenken. Dieser Umstand kann von den Trainern nicht wahrgenommen werden. Die Ergebnisse bieten einen ersten Überblick über einen noch unzureichend erforschten Bereich, wobei aufgrund der geringen Stichprobengröße die eingeschränkte Generalisierbarkeit der Ergebnisse berücksichtigt werden muss. / In pedagogical settings aiming to prevent aggressive behavior problems quantitative analysis of dropout has been a widely neglected topic. The goal of this dissertation was to identify factors which lead to the drop out of conductive disordered pupils who were taking part in a social prevention program. In this exploration study, a total of 63 pupils took part in the denkzeit-training of which 23 dropped out. Written reports about each training session - both from the trainer and the pupils - were analyzed with regard to critical factors allowing for the prediction of the success (or failure) of the training. Additionally personality traits and sociodemographic factors were taken into account. In the present sample the dropout rate of younger pupils was significantly higher than the rate of completers. Besides this, there were no significant other predictors in sociodemographic variables and personality traits. The session evaluation of participants showed systematic differences both at the start of the training, and during the course. From the outset of the training the drop-out’s assessment of each training session was less positive (or more negative) than the reports of the completers. At the beginning of the training the educators seemed to respond to all participants with a similar favorable approach. During the course of the denkzeit-training, the educators were able to recognize a less favorable trainingprocess. The dropout-group reflected less intensively on the session’s contents than the completers, a fact that was apparently not recognized by the trainers. The results serve as a first clarification and differentiation of problem areas and provide an overview of an insufficiently researched area. Limitation of the study is the small sample size. Due to the small number of drop outs taken into consideration in the present sample, the limited generalizability of the results has to be taken into account.

Im Mittelpunkt dieser Arbeit steht die Frage, inwieweit in der Bundesrepublik Deutschland mit den Mitteln des Strafrechts auf rechtsextremistisch / fremdenfeindlich motivierte Gewalttaten reagiert werden sollte. Dabei geht es insbesondere um die Untersuchung, ob es einer Neuregelung im Strafrecht bedarf. Nach der Darstellung der kriminalpolitischen Lage wird zunächst ein Blick zurück auf den Umgang der deutschen Justiz mit Gesinnungstätern in der Vergangenheit seit 1945 gerichtet. Im Ergebnis wird festgestellt, dass sich die Justiz nicht zur Bekämpfung politischer Einstellungen oder gesellschaftlicher Skandale eignet. Die Untersuchung der Rechtsprechung bezogen auf fremdenfeindlich / rechtsextremistisch motivierte Gewalttaten seit 1990 bis heute zeigt, dass eine entsprechende Motivation in besonderer Weise, meist strafverschärfend berücksichtigt wird. Das bestehende Strafrecht erfasst diese Taten und bedroht sie mit angemessenen Strafen. Daraus ergibt sich die Frage, ob dennoch aus symbolischen Gründen eine neue strafrechtliche Regelung notwendig ist. In diesem Zusammenhang werden die "hate crime"-Regelungen der USA und einiger ausgewählter europäischer Staaten dargestellt. Diese sind entweder eigenständige Straftatbestände oder - überwiegend - Strafzumessungsregeln. Im Ergebnis wird für das deutsche Strafrecht eine Neuregelung, die einzig im Bereich der Strafzumessung realisierbar wäre, abgelehnt. / This work is focussed on the issue to what extend the penal law should be used against rightwing extremistic and xenophobic motivated crimes in the Federal Republic of Germany. It is investigated, whether a new legal regulation is necessary or not. First the current political situation regarding that crimes is discussed. Afterwards it is shown how certain political convictions have been taken into consideration by judicature in Germany from 1945 to the present. As a result it is found, that judicature is not a proper way to deal with political convictions or social scandals. Investigating the dispensation regarding rightwing extremistic and xenophobic motivated crimes since 1990 one finds that such a motivation leads to a more severe sentencing. Crimes likes that are already covered by the existing penal law and there are reasonable penalties for it. The resulting question is, whether a new regulation in penal law might be necessary for symbolic reasons. The hate crime concepts of the United States of America and some selected european countries are investigated in this context. Either these are separate penal laws or mostly sentencing regulations. It is shown, that only a sentencing regulation might be considered for the german penal law. As the final result, this is refused by the author.

Purpose This thesis investigates if leaders’ self-perception and the employees’ perceptions of their leadership are aligned. Background To know whether leaders use a preferred leadership style one could ask their employees. The followers are considered a suitable benchmark for a leader to gain insight into his or her style of leadership. It is therefore of interest to research if the leaders’ self-perception of their leadership is aligned with the perception of their employees. This study will investigate three different managers and their employees in three Team Sportia stores on their view of leadership and leadership perception. Method In order to answer the purpose, the authors conducted an embedded case study including three different Team Sportia Stores. The investigation emphasized the holistic view of the researched environment and both managers and employees were included. Qualitative data was gathered from managers through in depth semi-constructed interviews while quantitative data was gathered through surveying of employees. The briefly described method of measuring exercised and perceived leadership is referred to as conducting 360-degree feedback. The information collected enabled the authors to create a meta-inference of the leadership at each Team Sportia Store researched. Conclusion The three investigated managers differ in their view of leadership, however they all emphases result-orientation. The alignment in perception between the leaders and their employees differ across the three research units. The manager in Stockholm has a more accurate self-perception, than his colleagues in Mariestad and Jönköping. / Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka om ledares självuppfattning och anställdas uppfattning av deras ledarskap stämmer överens med varandra. Bakgrund Ett sätt för ledare att ta reda på om man använder sig av en uppskattad ledarskapsstil är att fråga de anställda. Anställda kan ses som en passande utgångspunkt för en ledare när man vill skaffa sig insikt om sitt eget ledarskap. Av denna anledning är det intressant att undersöka om ledares uppfattning stämmer överens med uppfattningen bland de anställda. Denna studie undersöker tre olika ledare, samt deras anställda, i tre Team Sportia-butiker för att kartlägga om deras uppfattningar stämmer överens. Metod För att uppfylla syftet med denna rapport har författarna inkluderat både ledare och anställda och fokuserat på att skapa en helhetsbild av den undersöka miljön. Kvalitativ data har samlats in genom semi strukturerade intervjuer med de tre olika ledarna, och kvantitativ data samlades in genom en enkätundersökning band de anställda. Den ovan nämnda metoden att samla in data från både ledare och anställda kallas för 360-degree feedback och gör det möjligt att skapa övergripande bild av ledarskapet i varje Team Sportia-butik. Slutsats Synen på ledarskap skiljer sig mellan de tre ledarna i denna studie, däremot delar de uppfattningen angående vikten av fokus på resultat. Studien visar på skillnader i uppfattningen av ledarskapet i de tre undersökta butikerna. Ledaren i Stockholm har en bättre självbild av sitt ledarskap, än sina två kollegor i Mariestad och Jönköping.

<p><strong>Purpose</strong> This thesis investigates if leaders’ self-perception and the employees’ perceptions of their leadership are aligned.</p><p><strong>Background</strong> To know whether leaders use a preferred leadership style one could ask their employees. The followers are considered a suitable benchmark for a leader to gain insight into his or her style of leadership. It is therefore of interest to research if the leaders’ self-perception of their leadership is aligned with the perception of their employees. This study will investigate three different managers and their employees in three Team Sportia stores on their view of leadership and leadership perception.</p><p><strong>Method</strong> In order to answer the purpose, the authors conducted an embedded case study including three different Team Sportia Stores. The investigation emphasized the holistic view of the researched environment and both managers and employees were included. Qualitative data was gathered from managers through in depth semi-constructed interviews while quantitative data was gathered through surveying of employees. The briefly described method of measuring exercised and perceived leadership is referred to as conducting 360-degree feedback. The information collected enabled the authors to create a meta-inference of the leadership at each Team Sportia Store researched.</p><p><strong>Conclusion</strong> The three investigated managers differ in their view of leadership, however they all emphases result-orientation. The alignment in perception between the leaders and their employees differ across the three research units. The manager in Stockholm has a more accurate self-perception, than his colleagues in Mariestad and Jönköping.</p> / <p><strong>Syfte</strong> Syftet med denna uppsats är att undersöka om ledares självuppfattning och anställdas uppfattning av deras ledarskap stämmer överens med varandra.</p><p><strong>Bakgrund</strong> Ett sätt för ledare att ta reda på om man använder sig av en uppskattad ledarskapsstil är att fråga de anställda. Anställda kan ses som en passande utgångspunkt för en ledare när man vill skaffa sig insikt om sitt eget ledarskap. Av denna anledning är det intressant att undersöka om ledares uppfattning stämmer överens med uppfattningen bland de anställda. Denna studie undersöker tre olika ledare, samt deras anställda, i tre Team Sportia-butiker för att kartlägga om deras uppfattningar stämmer överens.</p><p><strong>Metod</strong> För att uppfylla syftet med denna rapport har författarna inkluderat både ledare och anställda och fokuserat på att skapa en helhetsbild av den undersöka miljön. Kvalitativ data har samlats in genom semi strukturerade intervjuer med de tre olika ledarna, och kvantitativ data samlades in genom en enkätundersökning band de anställda. Den ovan nämnda metoden att samla in data från både ledare och anställda kallas för 360-degree feedback och gör det möjligt att skapa övergripande bild av ledarskapet i varje Team Sportia-butik.</p><p><strong>Slutsats</strong> Synen på ledarskap skiljer sig mellan de tre ledarna i denna studie, däremot delar de uppfattningen angående vikten av fokus på resultat. Studien visar på skillnader i uppfattningen av ledarskapet i de tre undersökta butikerna. Ledaren i Stockholm har en bättre självbild av sitt ledarskap, än sina två kollegor i Mariestad och Jönköping.</p>

Cette thèse porte sur l’évaluation du leadership par une approche multi-évaluateurs (dite à 360 degrés). Tout d'abord les différents modèles du leadership, allant d'une conception unitaire, à une conception interractionniste puis à une définition en termes d'effet, sont détaillés. Puis en étudiant la question de la mesure, on met en évidence qu'avec la popularité croissante de leurs modèles, certains outils d'évaluation sont devenus des questionnaires psychométriques à part entière. Pourtant, du fait des limites de l’auto-évaluation, une nouvelle approche du leadership à vu le jour: l'évaluation à 360°. Elle évalue les qualités d'un manager en interrogeant les personnes travaillant avec lui (subordonnés, collègues, supérieurs...) et en comparant leurs évaluations avec la propre évaluation du manager. Un des points central de notre recherche a été d’étudier les apports et les limites de cette méthode. Tout d'abord on a vérifié dans quelle mesure les caractéristiques souvent utilisées pour expliquer la variabilité entre les catégories d'observateurs permettaient réellement de comprendre les écarts observés. Ces analyses ont montré que malgré des résultats significatifs, ces variables n’expliquent que très partiellement la variance existante. De par ces conclusions l’accent a été mis, non plus sur les différences inter-groupes, mais sur l'accord et le désaccord au sein des groupes d'observateurs. Enfin, la dernière partie revient aux bases méthodologiques et théoriques de la mesure en cherchant à proposer un modèle psychométriques qui conviendrait aux résultats de questionnaires à 360°, permettant de donner un cadre conceptuel au recours à des évaluateurs multiples. / This thesis is centered on leadership assessment through multi-rater evaluation, commonly known as 360 degrees assessment. First, leadership models were presented, and then, we discussed the measurement aspects of leadership, wherein we observed that some tools became full fledged psychometric assessments owning to the growing popularity of their underlying theory. Nevertheless, the concerns over the inherent limitations of self-report measures continued to be a major challenge in leadership assessment. This led to a new assessment approach called 360 degrees in which the characteristics of leaders are assessed by people working with them (subordinates, colleagues, superiors...) and compared with the leaders' self-appraisals. The focal point of this thesis was to study the advantages as well as the limitations of this approach. The study started with examining how well the variables which are supposed to explain the inter-rater variability were actually helpful in understanding the observed variance among observers. Those analysis yielded significant results despite the fact that those variables could explain only a very limited amount of variance. Following these observations, the study switched its focus from inter-group differences to intra-group / inter-rater agreement and disagreement. Finally, the last part of this thesis gets back to methodological and theoretical basics of measurement theory and proposes a psychometric model that would suit the 360 degrees assessments followed by a conceptual framework for the studies using multi-rater techniques.