Purpose: Low productivity, poor quality and rising costs are some of the problems within the building industry. These problems can be attributed to the complexity of the building industry, low digitisation and outdated ways to manage building projects. Virtual Design and Construction (VDC) is a way of working which can reduce these problems and lead to improvements and higher efficiency.  VDC is used by several actors in the building industry, mainly during the design process but not so much during construction even though it would render an even bigger effect if used then as well. The aim of this study is therefore to investigate difficulties and incentives regarding implementation of VDC in construction. Method: This qualitative study is based on a literature study and a case study which provides good validity and reliability. The case study includes observations and interviews with personnel at two different building projects as well as a design process manager. Findings: Difficulties found in this study are the building industry´s high level of institutionalization, lack of information concerning the meaning of VDC and poor communication of the educations, guidelines and management documents that exists regarding the use of VDC. Further difficulties are the low level of VDC knowledge within the construction teams and compatibility issues and costs that may arise when introducing new technology. Among the incentives found are the way VDC contributes to a greater product through more thought-through solutions, increased understanding and increased involvement of all concerned. Using VDC leads to clearer communication, easier management and a better overview of projects and safer workplaces as risks are more easily detected. Another important incentive found is the positive attitude among the construction team members towards the use of VDC. Implications: The result of the study provides a basis for successful implementation of VDC in production. To overcome the difficulties noted, clear communication about what VDC is and how it is used is recommended, as well as designing management documents and developing and communicating VDC education to construction team members. It is also important to involve the staff in changes of work procedures, take notice of their opinions and to take advantage of their experience. Limitations: The result ought to be applicable to companies where VDC is used in the design process and that has similar ambitions as the company this study was carried out in cooperation with. Keywords: Virtual Design and Construction, building virtually, 3D-models, construction management, change in work-processes. / Syfte: Byggbranschen har problem med bland annat låg produktivitet, bristande kvalitet och stigande byggkostnader. Många av dessa problem kan härledas till branschens komplexitet, låga digitalisering och omoderna sätt att styra projekten.  Virtual Design and Construction (VDC) är ett arbetssätt som kan minska dessa problem och leda till förbättringar och effektiviseringar. VDC används av flertalet aktörer i branschen men då till största delen under projekteringsfasen av ett projekt trots att det skulle ge ännu större effekt om det även användes under produktionen. Målet med detta arbete är därför att undersöka hinder och drivkrafter gällande införande av VDC i produktionen. Metod: Arbetet är en kvalitativ studie och bygger på en litteraturstudie och en fallstudie vilket ger god validitet och reliabilitet. Under fallstudien har observationer gjorts och semistrukturerade intervjuer har genomförts med personal från två olika projekt samt med en projekteringsledare. Resultat: Arbetet visar på hinder som byggbranschens höga grad av institutionalisering, bristande information om innebörden av VDC samt bristande kommunikation om de utbildningar, riktlinjer och styrdokument som finns kring VDC-användning i projekt. Andra hinder är den bristande kunskapen hos produktionspersonalen och de kompabilitetsproblem och kostnader som kan uppstå vid införandet av ny teknik. Drivkrafter som arbetet belyser är bland annat att VDC bidrar till en bättre slutprodukt genom mer genomtänkta lösningar, ökad förståelse och ökat engagemang av samtliga berörda. Att använda VDC leder till bättre och tydligare kommunikation, enklare styrning och bättre översikt av projekten och säkrare arbetsplatser då risker lättare upptäcks. En annan viktig drivkraft är de anställdas positiva attityd till VDC. Konsekvenser: Arbetets resultat ger förutsättningar för en lyckad implementering av VDC i produktionen. För att övervinna de hinder som uppmärksammats rekommenderas en tydlig kommunikation om vad VDC är och hur det ska användas, att styrdokument utformas och att VDC-utbildningar till produktionspersonalen vidareutvecklas och förmedlas. Det är även viktigt att involvera personalen i förändringsarbetet, ta hänsyn till deras åsikter och dra nytta av deras erfarenhet. Begränsningar: Resultatet bör vara tillämpbart på företag där VDC används i projekteringen och har liknande ambition som företaget arbetet utförts i samarbete med. Nyckelord: Virtual Design and Construction, virtuellt byggande, 3D-modeller, produktionsplanering, förändringsarbete.

In 1941/42, Sune Lindqvist published his seminal work on the Gotlandic picture stones (Gotlands Bildsteine I & II) in which he included a category of stones that he interpreted as kerbstones. However, Lindqvist’s kerbstones have not received further examination or contextualization to determine the validity of his categorization. In my analysis, I take a hermeneutic approach that incorporates theories of agency, materiality, and phenomenology to contextualize the so-called kerbstones within not only the picture stone tradition but also the broader Gotlandic tradition of marking graves and memorials. Utilizing 3D visual reconstructions, I have confirmed that some of Lindqvist’s kerbstones could have been part of a circular edge chain and can be connected to the picture stone tradition. However, there are additional types of picture stones within Lindqvist’s kerbstone category which cannot be categorized as kerbstones and that likely represent additional types of picture stone monuments. / 1941/42 publicerade Sune Lindqvist sitt framstående arbete om de gotländska bildstenarna (Gotlands Bildsteine I & II) där han inkluderade en kategori av stenar som han tolkade som kantstenar. Lindqvists kantstenar har dock inte fått någon närmare granskning eller kontextualisering för att fastställa giltigheten av hans kategorisering. I min analys tar jag ett hermeneutiskt grepp som införlivar teorier om agency, materialitet och fenomenologi för att kontextualisera de så kallade kantstenarna inom inte bara bildstenstraditionen utan även den bredare gotländska traditionen att markera gravar och minnesmärken. Med hjälp av visuella 3D-rekonstruktioner har jag bekräftat att några av Lindqvists kantstenar kunde ha ingått i en cirkulär kantkedja och kan kopplas till bildstenstraditionen. Det finns dock ytterligare typer av bildstenar inom Lindqvists kantstenskategori som inte kan kategoriseras som kantsten och som sannolikt representerar ytterligare typer av bildstensmonument.

Bakgrund: I dagens samhälle går den digitala utvecklingen ständigt framåt inom flera olika områden. Inom byggbranschen blir projekten allt mer komplexa och installationstekniskt avancerade. Samtidigt haltar arbetsmetoderna inom byggproduktionen efter och kan i vissa fall upplevas som föråldrade. För att hänga med övriga branscher både när det kommer till teknik och metoder behöver byggföretag satsa på frågor som rör användandet av digitala verktyg inom byggproduktionen. Syfte: Forskningen visar på en vinst för byggprojekt inom både tids- och kostnadseffektivisering vid användning av BIM och digitala verktyg i byggprojekt. Med denna utgångspunkt kommer examensarbetet rikta in sig på att undersöka orsaken till den begränsade användningen av digitala verktyg i produktionen. Rapporten vill också belysa svårigheterna i användning av digitala verktyg där extra fokus kommer att ligga på 3D-modeller och arbetet med tidsplaneringen i produktionen. Metod: Teori inom ämnet har inhämtats dels genom litteratur men också i form av tidigare studier. Genom kvalitativa intervjuer och en större kvantitativ enkätundersökning önskade författarna att kunna besvara rapportens frågeställningar. Båda metoderna jämfördes för att undersöka om svårigheterna med användning av digitala verktyg delades av centrala resurser på Skanskas huvudkontor och ute hos medarbetarna i produktionen och hur utbrett problematiken var på Skanskas olika projekt. Resultat: Viljan att börja arbeta mer digitalt finns redan hos medarbetarna. Okunskap och brist på erfarenhet leder till att digitala verktygen upplevs som besvärliga istället för något som hjälper medarbetaren i dess vardag. Med rätt resurser och utbildningen kommer ett ökat användande av digitala verktyg inte vara en omöjlighet för byggbranschen inom en snar framtid. Konsekvenser: En ökad användning av digitala verktyg genom hela byggprocessen har flera fördelar. Företaget kommer klara av allt mer komplexa projekten och få en ökad operativ effektivitet som i sin tur leder till nöjdare kunder, medarbetare och en högre kvalité på slutprodukten. En ökad digitalisering kommer med stor sannolikhet göra företaget mer attraktivt på arbetsmarknaden. Avgränsningar: Rapporten är avgränsad mot byggproduktionens användning av digitala verktyg, med ett extra fokus på 3D-modeller och tidsplanering. Dessutom har författarna valt att även avgränsa rapporten till Skanska Sverige AB:s arbete med ett utökat användande av digitala verktyg. / Background: In today's society, the digital development is constantly advancing in several different areas. In the construction industry, the projects are getting more complex and installations more advanced. At the same time, working methods in the construction industry get behind other industries and may in some cases be perceived as outdated. In order to keep up with other industries when it comes to technology and methods, construction companies need to focus on issues related to the implementation of digital tools in construction phase. Purpose: Research shows a profit for construction projects in both time and cost efficiency when using BIM and digital tools in construction projects. With this starting point, the bachelor thesis will focus on investigating the reason for the limited use of digital tools in production. The report also wants to highlight the difficulties in using digital tools with extra focus on 3D-models and the work on scheduling in production. Method: Theory of the subject has been obtained partly through literature but also in form of previous studies. Through qualitative interviews and a larger quantitative questionnaire survey, the authors wanted to be able to answer the report's questions. Both methods were compared to investigate whether the difficulties with using digital tools were shared by the central resources at Skanska's headquarters and the coworkers in the production and how widely the problem was on Skanska's various projects. Result: The willingness to start working more digital already exists among coworkers. Lack of knowledge and experience leads to that digital tools are experienced as difficult instead of something that will helps employee in the everyday work. With the right resources and education, increased use of digital tools will not be an impossibility for the construction industry in the near future. Consequences: I ncreased use of digital tools throughout the construction process has several advantages. The company will be able to handle more complex projects and increase their operational efficiency which in turn leads to satisfied customers, coworkers and a higher quality on the final product. Increased digitization will most likely make the company more attractive in the labor market. Restrictions: The report is limited to the construction phase use of digital tools with an additional focus on 3D-models and scheduling. In addition, the authors have chosen to delimit the report to Skanska Sweden AB's work on increasing the use of digital tools.

As the usage of both BIM (Building Information Modelling) and 3D-GIS (Three-Dimensional Geographic Information Systems) has increased within the field of urban development and construction, so has the interest in connecting these two tools.  One possibility of integration is the potential of visualising BIM models together with other spatial data in 3D. Another is to be able to perform spatial 3D analyses on the models. Both of these can be achieved through use of GIS software. This study explores how integration of BIM and GIS could look. The goal was to perform typical GIS analyses in 3D on BIM models. Previous research points towards some success within the field through use of the indicated standard format for each tool – IFC (Industry Foundation Classes) for BIM and CityGML (City Geographic Markup Language) for GIS. Transformation between the formats took place through use of the BIM software Revit, the transformation tool FME and the GIS software ArcGIS. A couple of reviewed applications of GIS analyses were chosen for testing on the converted models – indoor network analysis, visibility analysis and spatial analysis for 3D buildings. The input data in the study was several BIM models, both models created for real-life usage and others that only function as sample data within the different software. From the results of the practical work it can be concluded that a simple, automated and full-scale integration does not seem to be within reach quite yet. Most transformations between IFC and CityGML failed to some extent, especially the more detailed and complex ones. In some test cases, the file could not be imported into ArcGIS and in others geometries were missing or existing even though they should not. There were also examples where geometries had been moved during the process. As a consequence of these problems, most analyses failed or did not give meaningful results. A few of the original analyses did give positive results. Combining (flawed) CityGML models with other spatial data for visualisation purposes worked rather well. Both the shadow volume and sightline analyses did also get reasonable results which indicates that there might be a future for those applications. The obstacles for a full-scale integration identified during the work were divided into four different categories. The first is BIM usage and routines where created models need to be of high quality if the final results are to be correct. The second are problems concerning the level of detail, especially the lack of common definitions for the amount of details and information. The third category concerns the connection between local and global coordinate systems where a solution in form of updates to IFC might already be in place. The fourth, and largest, category contains those surrounding the different formats and software used. Here, focus should lie on the transformation between IFC and CityGML. There are plenty of possible, future, work concerning these different problems. There is also potential in developing own tools for integration or performing different analyses than those chosen for this thesis. / I takt med den ökade användningen av både BIM och 3D-GIS inom samhällsbyggnadsprocessen har även intresset för att sammanföra de två verktygen blivit större. En möjlighet med integration är potentialen att visualisera BIM-modeller tillsammans med andra geografiska data i 3D. En annan är att kunna genomföra rumsliga 3D-analyser på modellerna. Båda dessa går att utföra med hjälp av GIS-programvara. Denna studie utforskar hur en integration mellan BIM och GIS kan se ut. Målet är att genomföra typiska GIS-analyser i 3D på BIM-modeller. Tidigare forskning pekar mot vissa framgångar inom området genom att arbeta med det utpekade standardformatet för respektive verktyg – IFC för BIM och CityGML för GIS. Transformation mellan formaten skedde med hjälp av programvarorna Revit, FME och ArcGIS. Ett par framhållna tillämpningar av GIS-analyser valdes ut för tester på de konverterade modellerna – nätverksanalyser inomhus, siktanalyser och rumsliga analyser för 3D-byggnader. Som indata användes flera olika BIM-modeller, både sådana som tillverkats för faktisk användning och modeller som skapats för att användas som exempeldata inom programvarorna. Utifrån resultaten från det praktiska arbetet kan konstateras att en enkel, automatiserad och fullskalig integration mellan verktygen verkar ligga en bit in i framtiden. De flesta transformationerna mellan IFC och CityGML misslyckades i någon aspekt, speciellt de mer detaljerade och komplexa. I vissa testfall kunde filen inte importeras i ArcGIS, i andra saknas eller existerar oväntade geometrier även om importen lyckats. Det finns också exempel där geometrier förflyttats. Som en konsekvens av dessa problem kunde de flesta 3D-analyser inte genomföras alls eller lyckades inte ge betydelsefulla resultat. Ett fåtal av de ursprungliga analyserna gav dock positiv utdelning. Att kombinera (felaktiga) CityGML-modeller med annan rumslig data fungerade förhållandevis väl ur ett visualiseringssyfte. Både skuggvolymsanalysen och framtagandet av siktlinjer från byggnaderna gav någorlunda korrekta resultat vilket indikerar att det kan finnas en framtid gällande de tillämpningarna. Hindren för en fullskalig integration som identifierades genom arbetet delades upp i fyra olika kategorier. Den första är BIM-användning där hög kvalitet på de skapade modellerna är viktigt för korrekta slutresultat. Den andra är detaljeringsgraden där avsaknaden av gemensamma definitioner för detaljeringsgraderna ställer till problem. Den tredje kategorin är koordinat- och referenssystem där en lösning på kopplingen mellan lokala och globala system redan kan finnas på plats i en av de senare utgåvorna av IFC-formatet. Den sista och största kategorin är problematiken kring just format och programvaror där mer arbete på översättningen mellan IFC och CityGML kommer att krävas. I framtiden finns det gott om arbete att göra med dessa olika problem. Det finns också potential att utveckla egna verktyg för integrationen eller att ägna sig åt att göra andra analyser än de som valdes ut i den här studien.

The purpose of this study was to gain insights of which design guidelines are vital for developing anavigation solution with Augmented Reality from a usability perspective. We wanted to raise awarenessof how the technology could be used to enable both indoor and outdoor navigation.Design Science Research (DSR) was applied as the research methodology, and created prerequisites toidentify problems connected to Luleå University of Technology’s existing map. The study applied the 7steps of the design thinking process, which made it possible to identify the problems. Through surveysand qualitative interviews in combination with observations, it was possible to create an overall picture ofthe problems to understand the users needs. Based on the feedback from the user tests, the prototype couldbe developed and improved.In the second step, 4 themes were set up based on the empirical data collected, which were Navigation,Augmented Reality, General design and Feedback. These themes followed as a common threadthroughout the study and were used to structure the design guidelines and to develop the prototype. Ourstudy shows the importance of throughout the process carry out a consistent design when designing digitalservices. Through this the user can see connections and understand how the application is structured. Toestablish user participation is important at an early stage of the design process, because it contributes togaining insights into deficiency and positive aspects of the prototype, which in turn contributes to meetingthe user needs. One difficulty identified in the empirical data was problems in distinguishing differentfloors in already existing navigation solutions. In order to solve this problem we found it important tocomplement the 2D view in the solution. In the study, this was supplemented by a parallel AR view and atext showing the number of the floor in the 2D view.Keywords: / Denna studie syftade till att skapa förståelse kring vilka designprinciper som utifrån ettanvändbarhetsperspektiv är avgörande när det kommer till utvecklandet av en navigationslösning medAR-funktionalitet. Studien riktade sig mot att öka medvetenhet kring hur tekniken skulle kunna användasför att agera som hjälpmedel i inom-och utomhusnavigation.Med Design Science Research (DSR) som forskningsmetod, skapades förutsättningar för att kunnaidentifiera problematik med Luleå tekniska universitets befintliga karta. I studien tillämpadesdesigntänkande-processens 7 steg, vilket möjliggjorde för att kunna identifiera dessa problem. Genomenkäter och kvalitativa intervjuer i kombination med observationer gick det att skapa en bild överproblematiken kopplat till Luleå tekniska universitets befintliga karta. Utifrån enkäterna skapades även enförståelse över vilka behov som finns utifrån användarnas perspektiv och genom användartester kundeprototypen utvecklas och förbättras.I det andra steget av designtänkande-processen sattes 4 teman upp utifrån studiens empiri, närmarebestämt Navigation, Augmented Reality, Allmän design samt Feedback. Dessa teman följde som en rödtråd genom studien och användes för att strukturera designprinciperna och utforma prototypen. Vår studievisar på vikten av att genomgående genomföra en konsekvent design vid utformandet av digitala tjänster.Genom detta kan användaren se samband och förstå hur applikationen är uppbyggd. Det gick även attkonstatera att användarmedverkan i ett tidigt skede av designprocessen bidrar till att få insikter i bristeroch positiva aspekter av prototypen som i sin tur leder till att kunna uppfylla användarnas behov. Ettproblem som identifierades var svårigheter att urskilja våningsplan i befintliga navigationslösningar. Föratt kunna urskilja våningsplan fann studien det avgörande att hitta ett komplement till 2D-vyn i ennavigationslösning. Inom prototypen kompletterades detta genom en parallell AR-vy samt text i 2D-vyn.