Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa i årskurs 4-6 arbetar för att gestalta kursplanens syfte, centrala innehåll och kunskapskrav – det vill säga de didaktiska frågorna vad, hur och varför – i undervisningen. Vår litteraturgenomgång visar att det undervisningsinnehåll som lärare i idrott och hälsa ofta använder sig av, domineras av bollekar och bollspel. Detta lyfts fram i litteraturen som problematiskt, eftersom annat viktigt undervisningsinnehåll, i och med detta, missgynnas och får för liten plats i undervisningen. Den forskning som vi har funnit behandlar denna problematik med utgångspunkt i vad Lpo 94 med tillhörande kursplan i ämnet idrott och hälsa framhåller. Vi har utifrån vår litteraturgranskning förstått det som att det ännu inte finns forskning gjord på hur lärare i idrott och hälsa gestaltar den nya läroplanen – Lgr 11 – i sin undervisning och därför har vårt intresse väckts för att undersöka detta. Genom halvstrukturerade intervjuer med sju lärare i ämnet idrott och hälsa har vi fått kunskap om dessa lärares didaktiska val, då de planerar och genomför sin undervisning. Resultatet visar att lärarna utgår ifrån kursplanen i idrott och hälsa (Lgr 11) när de planerar sin undervisning och därigenom väljer innehåll samt aktiviteter. Något som samtliga lärare framhåller är att olika lekar är den mest återkommande aktiviteten i undervisningen. Det finns både likheter och skillnader mellan lärarnas tankar om hur de ser på ämnet, vad de har för mål med undervisningen, hur de planerar undervisningen samt hur de ser på kursplanen i idrott och hälsa. Exempel på dessa likheter är bland annat att lärarna vill att eleverna ska tycka att ämnet är roligt samt att de lyfter ämnets betydelse för folkhälsan. En av de skillnader som vi har uppmärksammat i resultatet är hur lärarna planerar sin undervisning, vissa av dem använder sig av pedagogiska planeringar – där syfte, innehåll och kunskapskrav uttrycks tydligt – medan de andra använder sig av mer knapphändigt beskrivna planeringar.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka uppfattningar och erfarenheter lärare har av tystaelever, vilka tankar de har kring hur dessa kan stödjas och hjälpas och hur de faktiskt arbetar meddetta. Med en tyst elev menas de som sällan, eller inte alls, deltar i den muntliga delen avundervisningen i klassen. Fyra lärare intervjuades och observerades i sina klassrum. Resultatetvisar att lärare menar att tysta elever är de som sällan eller aldrig vill tala i klassrummet, som interäcker upp handen eller vill läsa högt. Lärarna kategoriserar också gruppen tysta elever och angerolika elever som tysta. Lärarna försöker i sitt arbete att hjälpa eleverna genom öppna frågor,grupparbeten och genom att låta dem skriva. Vidare är lärarna väl medvetna om risken att tystaelever riskerar att inte nå kursplanernas kunskapskrav. I klassrumssituationen tvingas lärareprioritera mellan utagerande och tysta elever, vilket leder till att de riskerar att bli bortglömda ochövergivna.

Syftet med denna uppsats var dels att ta reda på hur elever uttrycker geometriska begrepp med hjälp av bilder, dels att försöka finna fler uttryckssätt för begrepp inom geometrin. Frågeställningarna var: Vilken betydelse har bilden som uttrycksform enligt olika teorier för lärande? Hur uttrycker elever sina bilder av de grundläggande geometriska formerna? Hur kan matematiklärare använda sig av bilder i sin geometriundervisning? För att söka svar på frågeställningarna valde jag att använda mig av litteraturstudie och empirisk studie. Den empiriska studien baserades på kvalitativ metod, där intervjuerna bestod av en blandning av semistrukturerad och ostrukturerad intervjuform. Litteraturstudien behandlar olika teorier om betydelsen av att skapa bilder för lärande, vilket ingår i Bruners representationsteori. Det är även denna teori som ligger till grund för uppsatsen. I den empiriska studien ingår resultatet från 32 elevintervjuer samt en undersökning av bilder i läromedlen: Alma, Räkneresan, Talriket och Mattestegen. Med litteraturstudien som bakgrund undersökte jag vilka bilder elever i år 4 och år 6 har av de grundläggande geometriska formerna. Slutligen tas några konkreta exempel upp på lärares arbete med bild/matematik. I resultatet framkommer bland annat att eleverna känner till de geometriska grundformerna samt att de har någon slags förståelse för dem. Eleverna kanske inte alltid har en fullständig förståelse, men de kan använda sig av de geometriska formerna när de exempelvis ska beskriva olika bilder. I resultatet av intervjuerna kunde jag även urskilja vilka av van Hieles inlärningsnivåer eleverna befann sig på.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka om det är läromedlet som styr matematikundervisningen. Mina frågeställningar har varit: Hur påverkar läromedel matematikundervisningen? Hur använder olika lärare samma läromedel? För att söka svar på dessa frågor valde jag att genomföra litteraturstudier, genomgång av läromedlet Mattestegen samt observationer och intervjuer med fem olika lärare som alla jobbar med Mattestegen i åldersintegrerad verksamhet, år 4-6. Uppsatsen bygger på en litteraturstudie, som visar på tidigare forskning om matematikundervisning och lärarens roll i matematikundervisningen. Uppsatsen bygger även på en empirisk del där läromedlet Mattestegen presenteras, observations- och intervjuresultaten redovisas, samt en analys av dessa. Resultatet av min undersökning visar att lärarna uppfattar sig vara mycket styrda av läromedlet i sin undervisning. Det går att se en viss skillnad mellan de lärare som varit verksamma i några år, de vågar släppa läroboken och använda annat material, jämförelsevis med de lärare som är relativt nyexaminerade, de använder i stort sett inget annat än läromedlet i sin undervisning. Alla lärare i undersökningen har visioner om att de ska bli bättre på att använda annat material. Lärarna tror och litar på att läromedlet överensstämmer med kunskapsmålen, att läromedelsförfattaren har byggt upp boken på så sätt att eleverna klarar de nationella proven.

Syftet med utvecklingsarbetet var att skapa ett genusneutralt läromedeli ämnet kemi om atomen för årskurserna 4-6. Nuvarande läromedelupplevs som för svåra och irrelevanta för eleverna som i stor gradtappar intresset i elvaårsåldern. Framför allt flickor upplever att ämnetinte är riktat till dem. Därför skapade jag ett material utan traditionelltmanliga inslag, för att inkludera alla elever. Fakta förenklades ochkonkretiserades så att den blev relevant och begriplig för eleverna.Produkten syftade till att vara åldersanpassad och kreativtstimulerande, då barns kunskaper gynnas av lekfullt lärande. Materialetbestod av texter och övningar med tillhörande praktiskt material.Produkten testades av åtta flickor och sju pojkar i årskurs fem. Åsikteroch synpunkter om produkten samlades in via en enkät. Enligtenkäterna skapade mitt material nyfikenhet för ämnet, både blandflickor och pojkar. De upplevde att de tittade och läste i boken för att detvar underhållande, inte för att de skulle lära sig något som står ikursplanen. Metoden att skapa ett annorlunda läromedel är ett enkeltknep för att tillvarata det naturliga intresset eleverna har.

Syftet med denna rapport var att undersöka om det bedrivs undervisning kringmedia inom årskurserna 4 till 6. Undersökningen som jag bedrivet är en kvalitativundersökning kring ämnet. Jag har intervjuat fem stycken lärare inom dessaårskurser. Intervjuerna tog upp frågor som undersökte om lärarna använder olikamedieverktyg i sin undervisning, samt om det sker en viss form avmedieundervisning i deras klasser. Resultatet jag fick från dessa intervjuer varväldigt intressanta. Det visar sig att det sker medieundervisning i klasserna samtanvändning av media som verktyg i undervisningen. Resultatet visar också på attlärare och elever använder gärna bild när de kommunicera samt bildanalys. Iundersökningen kommer även lärarnas tankar kring media och om de tror attmedia påverkar barn idag. Det visar sig genom resultatet att alla lärarna anser attså är fallet. Denna undersökning kommer fram till att ett samtal kring bilder är enbra start för elevernas kritiska tänkande och reflekterande inom olika medier. / Examensarbete

Denna studie syftar till att undersöka tidigare forsknings syn på lärande i autentiska situationerinom undervisning i naturvetenskap för årskurs 4-6. Detta syfte besvaras genom att undersökavilka möjligheter och utmaningar som finns med lärande i autentiska situationer enligt tidigareforskningsstudier. Studien har en kvalitativ ansats med systematisk litteraturstudie som metod.Samtlig inkluderad litteratur är vetenskapliga artiklar som genomgått peer review och harinkluderats efter sökningar i databaserna Summon samt Eric (Ebsco). Dessa har kritiskt granskatsutifrån uppsatta kriterier och resultatet har analyserats, sammanställts och diskuterats. Studienvisar att undervisning inom de naturorienterande ämnena som bygger på lärande i autentiskasituationer bland annat kan bidra till att undervisningen kopplas till elevernas vardag och denkomplexa verklighet som skolan ska förbereda dem för. Dessutom beskrivs en positiv effekt påelevernas motivation för att lära naturvetenskap och ökad effektivitet i elevernaskunskapsinhämtning i naturvetenskapsundervisningen. Därutöver visar studien att det skapadesett större elevinflytande och ökat egenansvar i undervisningen. Studien visar att anledningar till attundervisning i autentiska situationer kan upplevas som problematisk är bristande resurser ochverktyg, en ökad arbetsbelastning och svårigheter att välja lämpliga lärandesituationer samt att detkrockar med den skolkultur som råder.

Fallstudien syftar till att studera relationen mellan kompetensutveckling och undervisning i ämnet teknik för årskurs 4-6. Metoden som används är stimulated recall, vilket i detta fall innebar en videoinspelning av ett undervisningstillfälle som forskaren tillsammans med intervjupersonen tittade genom. Fyra verksamma lärare utbildade för årskurs 4-6 deltog i studien. Med utgångspunkt i videoinspelningen fördes en samtalsliknande intervju där forskaren ställde frågor relaterade till videon och studiens syfte. Datamaterialet analyserades sedan med forskningsmetoden innehållsanalys. Studiens resultat visar på hur erfarenheter från kompetensutveckling tar sig uttryck i undervisningssammanhang. De kategorier som framträtt benämns Lärare kopierar, Lärare testar och utvecklar konkreta idéer, Lärare tar till sig och reflekterar och Inga tydliga avtryck i undervisningen. Resultatet på studiens andra forskningsfråga, som svarar på vad lärare anser vara det i kompetensutvecklingen som lett till förändring, kategoriseras även de i fyra kategorier. Dessa kategorier benämns Kollegialt lärande, Konkreta idéer och arbetsmetoder, Nya kunskaper och Inspiration. Den slutsats som går att dra utifrån resultatet är betydelsen av nya forum för kompetensutveckling för lärare, både vad sådana betyder för lärarna själva men också hur de påverkar och förändrar undervisningen. Ett betydande nätverk som framträtt tydligt i denna studie är grupper för lärare på Facebook.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka möjligheter och begränsningardet finns för lärare att undervisa i samhällskunskapsämnet i årskurserna 4-­‐‑6.Uppsatsens inriktning har även varit att analysera vilka kännetecken och funktionersamhällskunskapsämnet har och hur de framträder isamhällskunskapsundervisningen. Metoden som har använts är att studien hargenomförts i form av en kvalitativ studie. Undersökningen baseras på sexobservationer och sex intervjuer som genomfördes med sex lärare i årskurserna 4-­‐‑6 påtre olika skolor. Resultatet visade i huvudsak att de begränsningar som fanns med attundervisa i samhällskunskap utgjordes av inre och yttre faktorer som läraresförståelse av ämnet, deras klass-­‐‑ och socioekonomiska bakgrund och läraresindividuella ansvar att uppdatera sig om nyheter och aktuella händelser. Vidarevisade resultatet att samhällskunskapsämnet är ett elevnära ämne med möjlighet tillelevnära exempel som bidrar till elevernas kunskapsutveckling. Slutsatsen är att deutmaningar som finns för lärare att undervisa i samhällskunskapsämnet är dels attförhålla sig till ämnets föränderlighet dels att vara uppdaterad om samhälletsaktualiteter. I och med detta kan jag konstatera att den största utmaningen för lärarnaär att förhålla sig till ämnets komplexitet. / <p>Godkännande datum: 2018-05-31</p>

Denna studie har syftat till att undersöka hur lärare i årskurs 4–6 arbetar med undersökande arbetssätt i NO-undervisningen för att uppfylla sina mål, samt undersöka hur lärarna använder elevers dokumentation som ett verktyg i arbetssättet för att stödja elevernas lärande i naturvetenskap. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där fem naturvetenskapslärare i årskurs 4–6 medverkade. I resultatet av det analyserade materialet visade det sig att lärarnas mål med det undersökande arbetssättet var att det skulle främja intresse och nyfikenhet hos eleverna, samt stödja förståelsen för naturvetenskapliga begrepp, modeller och teorier. Ett annat framträdande mål var att eleverna skulle utveckla sin färdighet att planera och genomföra undersökningar, samt utveckla ett kritiskt, systematiskt och vetenskapligt förhållningssätt. Flera lärare beskrev också att de hade som ett mål att eleverna skulle ta ett med tiden gradvis ökat eget ansvar i att planera och göra val i genomförandet av undersökningar. Elevernas vana och förtrogenhet med arbetssättet i förhållande till lärarens förmåga att stötta och vara tillgänglig beskrevs som förutsättningar för att elevernas skulle kunna arbeta mer självständigt med planering och genomförande. Elevernas dokumentation beskrevs också som ett viktigt verktyg eller komplement för att stötta elevernas lärande och måluppfyllelsen i det undersökande arbetssättet. Samtidigt beskrevs vikten av att lärare synliggör och diskuterar dokumentationens syfte och utformning för att uppnå uppsatta mål med undersökande arbetssätt i NO-undervisningen.