Although the words reasoning or being able to reason appear 480 times in today's curriculum Lgr 11, there are no explanations and justifications why students should learn and be assessed based on the knowledge requirements in their ability to reason. This paper examines how this can be found, mainly in the syllabus in civics education for grades 4-6, and whether the relevance of reasoning has been similar in previous curricula from 1962 to the present day. With quantitative content analysis and qualitative text analysis, curricula in social studies and commentary material have been analysed.    The analyses have been made based on the curriculum philosophies progressivism, essentialism and reconstructivism, as a theoretical framework and a possible way to explain the quantitative and qualitative results, and answer the purpose of the essay how the relevance has changed. Another purpose of the essay is to investigate how the change has been justified and whether a change in perception of knowledge can explain the varied occurrence of the ability to reason, or how important one have considered the ability to be. The results of the essay shows that the quantitative results are not entirely related to the qualitative ones. Although the words occur most times in Lgr 11, I find that the greatest relevance to reasoning is given in Lgr 80. One possible reason for this may be that Lgr 80 expresses a reconstructive view of knowledge where the learning process is in focus, rather than an essentialist view of knowledge as in Lgr 11, where the subject content is the most central.

Digitaliseringen av grundskolorna öppnar för breda multimodala möjligheter. Tidigare forskning visar inte hur verksamma svensklärare hanterar multimodala texter i undervisningen för elever i årskurs 4–6. Denna studie berör hur lärare uppfattar multimodala och berättande texter och hur dessa kan vara skrivutvecklande för elever i årskurs 4–6. För att uppfylla syftet med denna studie valdes tematisk analys som metod. Det finns också ett fokus på aktiva svensklärares uppfattningar om att arbeta med multimodala och berättande texter i klassrummet. Resultatet visar att lärarnas uppfattningar är att när man skapar multimodala och berättande texter måste en interaktion ske. Genom interaktion i klassrummet kommer eleverna att utveckla skrivfärdigheter. Slutsatser som presenteras är att multimodala texter ofta erbjuds via interaktiva medier som YouTube.com. Berättande texter måste produceras med förutbestämd struktur för att kunna bedömas och oavsett vilka texter elever skapar, måste det göras i sammanhang där interaktion ges utrymme. Klassrumsdialogen främjar en berättarglädje. / Primary schools digitalization makes broad multimodal opportunities. Previous research does not illustrate how active teachers who teach the subject Swedish handle multimodal texts in teaching for pupils in grades 4–6. This study illuminates how teachers perceive multimodal and narrative texts and how these texts can develop pupils writing skills in grades 4–6. To fulfill the purpose of this study thematic analysis was chosen as the method. There is also a focus on the conceptions of teachers concerning working with multimodal and narrative texts in the classroom. The result shows that the teachers' conceptions are that when creating multimodal and narrative texts, an interaction needs to happen. Through interaction in the classroom, pupils will develop writing skills. Conclusions presented are that multimodal texts are often offered through interactive media such as YouTube.com. Narrative texts must be produced with predetermined structure to be assessable and regardless of what texts pupils create, it must be done in contexts where interaction is given space. Classroom dialogue promotes pupils to feel a joy in to tell narrative stories.

Skolan ska eftersträva att alla elever erfar daglig fysisk aktivitet under hela skoldagen, vilket ställer krav på samtliga lärare inom skolans verksamhet. Syftet med studien är därför att bidra med kunskap om vilka olika arbetssätt och uppfattningar lärare har om rörelseintegrerad undervisning i engelskämnet, samt vilka resultat de uppfattar sig uppnå med metoden. Detta avser jag uppfylla genom att intervjua fem lärare i årskurs 4–6. Följande frågeställningar har använts:  - Hur och med vilka argument beskriver lärare att de använder rörelse i kombination med språkinlärning i engelska? - På vilka sätt bidrar rörelseintegrerad engelskundervisning till elevers lärande enligt lärare? - Vilka möjligheter respektive hinder erfar lärare med att integrera rörelse i engelskundervisningen?  Föreliggande studie tar utgångspunkt i ramfaktorteorin samt kognitivismen och idén om förkroppsligat lärande. Studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med fem lärare i årskurs 4–6. Resultatet visar att lärare implementerar rörelse i engelskundervisningen genom arbetssätten drama, TPR, rörelselekar och rörelsesånger, i syfte att utveckla elevers vokabulär, hörförståelse och kommunikation i tal. Enligt lärarnas uppfattningar hjälper dessa rörelseintegrerade arbetssätt elever att befästa ord och begrepp samt förstå en kontext, på grund av kopplingen mellan rörelsen och det språkliga innehållet. Möjligheterna som lärarna ser med att integrera rörelse är att det skapar delaktighet och variation i engelskundervisningen. Hinder som lärarna uppfattar är att externa faktorer, såsom små lokaler, kan påverka hur den rörelseintegrerade undervisningen gestaltar sig. / The school should strive towards all students encountering daily physical activity throughout the school day, which puts demand on the entirety of teachers within the school’s operation. The purpose of the study is therefore to contribute with knowledge about what different working methods and perceptions teachers have about movement-based teaching in the English subject, along with what results they perceive to achieve with the method. I intend to fulfill this by interviewing five teachers in grades 4-6. The following questions have been used:  - How and with what arguments do the teachers describe their use of movement in combination with language learning in English? - In what ways does movement-based English teaching contribute to students’ learning according to teachers? - What opportunities and/or obstacles do the teachers experience when integrating movement in their English teaching?  The present study stems from the frame factor theory, along with the cognitive theory and the idea of embodied learning. The study was carried out through semi-structured interviews with five teachers in grades 4-6. The result shows that the teachers implement movement in their English teaching through drama, TPR, movement games and movement songs with the purpose to develop students’ vocabulary, listening comprehension and communication through speech. According to the teachers’ perceptions this movement-based way of teaching helps students consolidate words and expressions, and it also helps them understand a context, due to the connection between the movement and linguistic content. The opportunities that the teachers see with integrating movement is that it encourages participation and creates variety in the English teaching. Obstacles that the teachers experience are that external factors, such as small premises, can affect how the movement-based teaching takes shape.

Begreppet historiemedvetande återfinns i den inledande syftestexten för ämnet historia i grundskolan. Begreppet beskrivs vara inflätat i elevens förståelse för hur det förflutna samspelar med det nutida och ska ge eleven perspektiv på framtiden. Historiemedvetande är ett nyckelbegrepp i historiedidaktiken och har en roll i syftet med ämnet.  Varierande benämningar på begreppet historiemedvetande enligt tidigare forskning och sökandet på hur undervisningen ska planeras för att främja utvecklingen av elevernas historiemedvetande föranleder syftet med föreliggande studie. För att uppnå studiens syfte där frågeställningar ämnar besvara hur verksamma lärare tolkar och använder begreppet historiemedvetande i mellanstadiet användes semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem lärare. Resultatet analyserades utifrån valda teman som diskuteras i förhållande till tidigare forskning och det sociokulturella perspektivet i resultats diskussionen. Resultatet till studien visar att det finns arbetssätt som gynnar elevernas historiemedvetande och att det finns utmaningar med att arbeta med begreppet. Arbetssätt som lärarna beskriver är att arbeta med närområdet, moment som innehåller diskussioner och att använda digitala verktyg. Utmaningar beskrivs vara när eleverna inte kan koppla sitt eget liv till svensk historia och att läromedel inte alltid tillgodoser möjligheten att utveckla elevernas historiemedvetande. / The concept of historical consciousness is found in the introductory aim text for the subject history in middle school. The concept is described as intertwined in the pupil's understanding of how the past interacts with the present and should give the pupil a perspective on the future. Historical consciousness is a key concept in history didactics and has a role in the purpose of the subject.  Varying names for the concept of historical consciousness according to previous research and the search for how teaching should be planned to promote the development of pupil's historical consciousness give rise to the purpose of the present study. To achieve the purpose of the study, where questions intend to answer how active teachers interpret and use the concept of historical consciousness in middle school, semi-structured qualitative interviews with five teachers were used. The results were analysed based on selected themes that are discussed in relation to previous research and the socio-cultural perspective in the results discussion. The results of the study show that there are working methods that benefit pupil´s consciousness of history and that there are challenges in working with the concept. The working methods that the teachers describe are to work with the local area, elements that contain discussions and to use digital tools. Challenges are described as being when pupil´s cannot connect their own lives to Swedish history and that teaching materials do not always satisfy the opportunity to develop historical consciousness.

Det finns mycket forskning om skönlitteratur i undervisningen och vilka fördelar det ger att använda barn- och ungdomslitteratur i undervisningen av engelska som andraspråk. Däremot verkar barn- och ungdomslitteratur användas i engelskundervisningen i begränsad omfattning och de aktiva lärare jag mött under min lärarutbildning använder främst läromedel. Denna studie syftar därför till att genom intervjuer undersöka lärares arbete med barn- och ungdomslitteratur inom ämnet engelska i grundskolans årskurs 4–6, vilken typ av litteratur de använder och hur de arbetar med barn- och ungdomslitteratur i engelskundervisningen. Dessutom undersöker studien vilka effekter användning av barn- och ungdomslitteratur kan ha för elevers språkutveckling. Datainsamling gjordes i form av fyra intervjuer med engelsklärare för årskurs 4–6. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och materialet har analyserats utifrån en fenomenografisk ansats. Där studiens mål var att undersöka lärares förhållningssätt och uppfattningar om barn- och ungdomslitteratur i undervisning och nå en fördjupad förståelse för ämnesområdet. Resultatet visar att alla respondenter till viss mån använder sig av barn- och ungdomslitteratur i engelskundervisningen för elever i årskurs 4–6 och att de ser flera fördelar med det, så som variation i engelskundervisningen och ökad läsmotivation. Resultatet visar även en enighet om att läsning av skönlitteratur och arbete med barn- och ungdomslitteratur har effekter för elevernas språkutveckling och att de utvecklar olika förmågor och kompentenser. Studien strävar efter att uppmuntra och inspirera såväl blivande som yrkesverksamma grundskollärare i engelska till att våga använda barn- och ungdomslitteratur i sin engelskundervisning.

Syftet med denna enkätstudie är att undersöka hur mellanstadielärare upplever användningen av formativa bedömningsmetoder av elevers skrivande, men även att undersöka vilka för- och nackdelar som dessa metoder kan medföra. Lärarnas svar tyder på att det finns en varierad tillämpning av lärarrespons, kamratbedömning och självbedömning där fördelarna med respektive metod kan leda till att lärandet exempelvis blir tydligt och synligt samtidigt som eleverna blir aktiva och får möjlighet till att träna ansvar i sitt lärande. Däremot framförs även nackdelar som visar på formativ bedömning inte alltid har den avsedda effekten. Slutsatsen blir därför att det bör ske en reflektion över betydelsen av de didaktiska frågorna när, hur och varför bedömningsmetoderna tillämpas i undervisningen då lärarnas svar tyder på att eleverna inte alltid förstår bedömningen och därför inte kan använda den för att utveckla sitt skrivande.

No description available.

De samhällsorienterande ämnena ligger till stor del i grund för att skapa ansvarstagande medborgare i dagens samhälle. Elever inom autismspektrumet har generellt svårt med sociala interaktioner och kunskapskraven för de samhällsorienterande ämnena i grundskolan årkurs 4-6 kräver att man ska diskutera, resonera, jämföra och analysera. Hur hjälper och motiverar verksamma lärare dessa elever att bli ansvarstagande medborgare genom att nå upp till kunskapskraven i de samhällsorienterande ämnena? Hur ser problematiken ut för elever inom autismspektrumet och hur upplever lärare den problematiken? Syftet med studien är att ta reda på hur verksamma lärare anpassar sin undervisning för att motivera elever inom autismspektrumet att nå upp till kunskapskraven inom de samhällsorienterande ämnena i grundskolan årskurs 4-6. Studien vilar på ett sociokulturellt perspektiv och kvalitativa intervjuer används som metod. Resultatet visar att anpassningar som lärare använder för att motivera elever inom autismspektrumet att nå upp till kunskapskraven i de samhällsorienterande ämnena stämmer överens med det tidigare forskning visar.

Tillgången till studiehandledning på elevers modersmål är begränsad i skolans verksamhet,vilket ställer krav på lärares undervisning av flerspråkiga elever att tillgodose deras förutsättningar och behov för att utvecklas. I denna kvalitativa intervjustudie är syftet att undersöka svensklärares beskrivningar av sin skrivundervisning för flerspråkiga elever i årskurs 4–6. I studien undersöks vilka arbetssätt och aktiviteter svensklärare beskriver att de använder sig av i sin skrivundervisning samt vilken roll flerspråkiga elevers förstaspråk spelar i skrivundervisningen. Fem verksamma lärare i årskurs 4–6 har intervjuats för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Intervjuerna har genomförts i form av semistrukturerade intervjuer. Studiens teoretiska utgångspunkt grundar sig på det sociokulturella perspektivet där språkutveckling i samband med stöttning på olika nivåer är centralt i undervisningen för att utveckla flerspråkiga elevers lärande. Genom det sociokulturella perspektivet på lärande tydliggörs vikten av stöttning och modellering vilket även är centralt i respondenternas beskrivningar av sin skrivundervisning. Resultatet visar även att användningen av flerspråkiga elevers förstaspråk är begränsat till när elever är nyanlända eller i början av sin andraspråksutveckling. Användningen av flerspråkiga elevers förstaspråk i skrivundervisning kräver, enligt studiens resultat, att eleverna har goda kunskaper i sitt förstaspråk för att lärare sedan ska kunna implementera språket i sin skrivundervisning för eleverna.

Att elever kan läsa och förstå innehåll i texter är avgörande för att elever ska vara en del av samhället. I skolan och i vardagen möts elever av olika texttyper vilket medför att det ställs krav på elever att kunna läsa och förstå texter. Det ställs därför krav på lärare att ge elever strategier att använda sig av vid sitt läsande och vid arbete med olika texter för att bidra till att elever utvecklar läsförståelse. Syftet med föreliggande studie är att bidra med ökad kunskap om lärares beskrivningar om hur de hjälper elever att utveckla sin läsförståelse. Det sociokulturella perspektivet ligger till grund för studien då läsförståelseutveckling kan förklaras genom att mening skapas i en social kontext. Den metod som studien grundas på är kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem legitimerade lärare som arbetar i årskurs 4-6. Studiens resultat visar att olika strategier för att elever ska utveckla sin ordförståelse utgör en central del i lärarnas läsförståelseundervisning. Att tillsammans samtala om texter på olika sätt är även ett vanligt förekommande element i lärarnas undervisning. Lärarna beskriver att de på olika sätt arbetar med att elever ska utveckla en förmåga att kunna läsa och att svara på frågor som finns mellan och bortom raderna för att utveckla en djupare förståelse för texters innehåll. Lässtrategierna som ingår i undervisningsmodellen Reciprocal Teaching beskrivs av några lärare som en del av läsundervisningen och dessa lässtrategier är: att förutspå, att reda ut oklarheter, att ställa frågor på texten och att sammanfatta. Samtliga lärare arbetar på olika sätt för att tydliggöra för eleverna att ta sig an en text och detta görs genom modellering, att lärarna påminner eleverna om sin lässtrategianvändning, att få en översikt över texter och att ge elever en förförståelse för texters innehåll och struktur. Resultatet visar även att elever får arbeta tillsammans i arbetet med lässtrategier och läsförståelse för att stötta och hjälpa varandra, vilket kopplas till det sociokulturella perspektivet. Slutligen visar studiens resultat att de lässtrategier som är effektiva för elevers läsförståelseutveckling är en kombination av flera. Att läsa mellan raderna, att göra förutsägelser, att läsa om och att ta reda på svåra ord är de lässtrategier som av lärarna beskrivs som effektiva för elevers läsförståelseutveckling. Slutsatsen med föreliggande studie är att lärare i årskurs 4-6 på olika sätt undervisar om lässtrategier för att bidra till elevers läsförståelseutveckling och att lässtrategier utgör en central del i lärares svenskundervisning. / That students can read and understand the contents of texts is critical for students to be a part of the society. In school and in everyday life, students encounter different text types, which means that students are required to be able to read and understand texts. As a result, teachers are required to provide students with strategies to use when reading and when working with different texts to help students develop their reading comprehension. The purpose of this study is to contribute to increased knowledge about teachers' descriptions of how they help students develop their reading comprehension. The sociocultural perspective forms the basis of the study as reading comprehension development can be explained by the creation of meaning in a social context. The qualitative study is based on semi-structed interviews with five licensed teachers who work in grades 4-6. The result of the study shows that different strategies for students to develop their vocabulary comprehension form a central part of the teachers' teaching of reading comprehension. Discussing texts together in different ways is also a common element in teachers' teaching. The teachers describe that they work in different ways with students to develop an ability to be able to read and to answer questions that are between and beyond the lines, to develop a deeper understanding of the content of texts. The reading strategies included in the teaching model Reciprocal Teaching are described by some teachers as part of reading teaching and these reading strategies are: predicting, clarifying ambiguities, asking questions about the text and summarizing. All teachers work in different ways to make it clear for the students to deal with a text and this is done through modeling. The teachers remind the students of their reading strategy use, to get an overview of texts and to give students a pre-understanding of the content and structure of texts. The result also shows that students can work together using reading strategies and reading comprehension to support and help each other, which is linked to the sociocultural perspective. Finally, the result of the study shows that the reading strategies that are effective for students' reading comprehension development are a combination of several. Reading between the lines, making predictions, re-reading and figuring out difficult words are the reading strategies described by the teachers as effective for students' reading comprehension development. The conclusion of the present study is that teachers in grades 4-6 teach reading strategies in different ways to contribute to students' reading comprehension development and that reading strategies form a central part of the teachers' teaching of Swedish.