Syftet med vår kunskapsöversikt är att kartlägga och diskutera vad forskningen lyfter om beröringspunkter mellan värdegrundsarbete och undervisning i de samhällsorienterade ämnena, genom att besvara följande frågeställningar: Vilka är beröringspunkterna mellan värdegrundsarbete och SO-undervisning? Hur arbetar lärare med skolans värdegrund i SO-undervisning? Genom en systematisk forskningsöversikt har vi utgått från syfte och frågeställning när vi sökt i svenska och internationella databaser, för att hitta relevanta vetenskapliga artiklar. Vårt urval av källor ligger till grund för resultat, slutsats och diskussion.  Beröringspunkterna mellan värdegrunden och de samhällsorienterade ämnena kan integreras på olika sätt inom SO-undervisningen. Det finns liknande värden och kunskapsstoff i värdegrunden och de samhällsorienterade ämnena. På så vis utgör de gemensamma värdena och kunskaperna beröringspunkterna. Det går att konstatera att det finns varierande metoder för hur lärare arbetar med skolans värdegrund i SO-undervisningen. Öppet klassrumsklimat, lärarens uppmuntran och relationer i klassrummet är en del av integrerat värdegrundsarbete. Även gruppövningar, dialog och kooperativt lärande är exempel på hur läraren arbetar med värdegrunden inom SO-undervisning. Det är dock inte alltid fördelaktigt för elever att diskutera då det finns komplext innehåll i samhällsorienterade ämnen som kan vara svåra för elever att ta sig igenom. Det framkommer även att integrering av värdegrunden i SO-undervisning, kan resultera i att ämnets kunskapsinnehåll riskerar att hamna i bakgrunden om värdegrundsarbetet upptar för stor del av undervisningen.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att analysera effektiva undervisningsmetoder för att förbättra elevers förståelse för tal i bråk- och decimalform. Studien har genomförts genom att samla in, granska och bearbeta forskning som besvarar vår frågeställning. Litteratursökningen gjordes via databasen ERIC och via manuell sökning. Resultatet visade effekten av tre undervisningsmetoder som skulle kunna bidra till ökad förståelse för tal i bråk- och decimalform: CRA-modellen, fysiska och digitala spel samt webbaserade verktyg. Resultatet visar på goda resultat hos de elever som arbetat med olika representationer i sin undervisning. Detta gäller även de elever som arbetat med webbaserad undervisning. Resultatet av undervisning som involverar spel visade att utformningen av spelet påverkade elevernas förståelse.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur matematiska plattformsspel kan användas för att motivera elever i årskurs 4-6 i ämnet matematik. Användningen har analyserats utifrån teoretiska utgångspunkter och eventuella risker med att använda plattformsspel i undervisningen har presenterats och möjliga lösningar har diskuterats. För att samla empiri har en kvalitativ undersökning bestående av intervjuer och observationer utförts på fem elever och intervjuer har dessutom utförts på två lärare. Resultatet på undersökningen visade att plattformsspel kan användas men att de lämpas bäst genom att användas för att variera undervisningen på repetitiva uppgifter där det förekommer instrumentell förståelse av matematik med syfte att öka engagemang och intresse för matematik genom att implementera inre och yttre motivationsfaktorer som underhållning, utmaning, tävling och karaktärsanpassning. När det implementeras görs det bäst på elever som uppskattar att spela och det intresserar mest ifall spelet har ett tema som eleverna relaterar till i deras vardagliga liv. Plattformsspel erbjuder elever belöningar som ökar deras engagemang men som lärare bör man vara vaksam med att använda spelen som en form av belöning eftersom det kan orsaka att syftet med undervisningen går förlorad. Därav visar denna undersökning att plattformsspel kan ingå i en undervisningssituation om det används med tydligt syfte på ett genomtänkt sätt som är anpassat till elevernas behov.

Forskning visar att läroböcker spelar en viktig roll i de naturvetenskapliga ämnena. Samtidigt riktas kritik mot lärobokens utformning där samverkan mellan människans organsystem inte visas tydligt i texter och bilder. I denna studie undersöks hur blodomloppets samverkan med andningen samt med matspjälkningen skildras i läroböckernas texter och bilder som används i grundskolans årskurs 4-6. Intervjuer med fem lärare har genomförts för att undersöka hur text och bild från läroböckerna används i undervisningen. Analyserna av läroböckerna visade att skildringen av hur blodomloppet samverkar med matspjälkningen är tydliga i lärobokens texter medan det saknas bilder på denna samverkan. Den samverkan som sker mellan blodomloppet och andningen är tydlig i både bilder och text. Intervjuerna pekade på att användandet av läroböcker är lågt i de naturvetenskapliga ämnena i grundskolans årskurs 4-6. / Research shows that the textbook plays an important role in science education. However, textbooks has been criticized because of the poor descriptions of the interaction between the human circulatory, respiratory and digestive systems. This study shows how the relationship between the circulatory system, respiratory and digestive system is described in primary school science textbooks in both texts and images. Five teachers have been interviewed to examine how they use the texts and the images from the textbooks in the classroom. Analyzes of the textbooks show that the interaction between the circulatory system and the digestive system is clearly described in texts though there is a lack of illustrative images. The interaction between the circulatory system and the respiration is clear in both images and text. The interviews showed that the use of science textbooks is scarce in primary school year 4-6.

Enligt läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshem 2011, reviderad 2018, ska elever ges möjlighet att möta film i svenskundervisningen. Även om det inte uttrycks explicit i kursplanen för svenska framkommer det trots allt i följande beskrivning att film ska inkluderas i undervisningen: ”texter som kombinerar ord, bild och ljud [...]” (Skolverket, 2018, s. 260). Denna studies syfte är att undersöka hur lärare arbetar med spelfilm i svenskämnet i årkurs 4- 6. För att uppfylla detta syfte utformades följande frågeställningar: I vilken utsträckning används spelfilm? Hur används spelfilm? I vilket syfte används spelfilm? Studien har sin utgångspunkt i två vetenskapliga teorier, den sociokulturella teorin och den socialsemiotiska teorin. Undersökningen utgörs av kvalitativa semistrukturerade intervjuer där fem lärare delgett sitt arbete med spelfilm i svenskundervisningen. I resultatet framkommer det att samtliga lärare arbetar med spelfilm med att detta sker på olika vis, med olika syften och i varierande utsträckning. Film används oftast i kombination med skönlitteratur men det förekommer även att film används utan att kombineras med skönlitteratur. Lärarna framför fördelar med film i undervisning och menar att det är ett bra sätt att anpassa och variera sin undervisning på samt att film kan levandegöra en berättelse genom att förse elever med bilder vilket inte erbjuds vid läsning av ett skönlitterärt verk. / According to a curriculum for compulsory school, pre-school class and leisure-time school 2011, revised in 2018, students will be given the opportunity to meet film in Swedish teaching. Although it is not explicitly expressed in the syllabus for Swedish, it is nevertheless apparent in the following description that film should be included in the teaching: "texts that combine words, images and sounds [...]" (Swedish National Agency for Education, 2018, p. 260). The purpose of this study is to investigate how teachers work with motion picture in the Swedish topic in grades 4-6. To fulfill this purpose, the following issues were formulated: To what extent are motion picture used? How to use motion picture? For what purpose are motion picture used? The study is based on two scientific theories, the socio-cultural theory and the social semiotic theory. The study consists of qualitative semi-structured interviews where five teachers submitted their work with motion picture in Swedish teaching. In the result, it appears that all teachers work with motion picture but with the fact that this is done in different ways, with different purposes and to varying degrees. Film is most often used in combination with fiction but it also occurs that film is used without being combined with fiction. The teachers present advantages of film in teaching and state that it is a good way to adapt and vary their teaching, but also that film can bring a story to life by providing students with pictures which is not offered when reading a fictional work.

Forskning tyder på att fler och fler människor förbrukar vår jords naturresurser utan att de hinner återhämta sig och lever som att vi har fler jordklot än vi har. Med detta som bakgrund har ett intresse utvecklats för hur lärare undervisar om hållbar utveckling för att skapa en medvetenhet om problemet hos elever. Syftet med studien är därmed att analysera lärares undervisningsformer inom hållbar utveckling i årskurserna 4-6, i de naturorienterande ämnena samt teknik, i Jönköpings län. De forskningsfrågor som används för att uppfylla studiens syfte är inriktade på hur lärare arbetar med hållbar utveckling i sin undervisning, vilken betydelse lärarna anser att utbildning om hållbar utveckling har samt hur elevers kunskaper om hållbar utveckling tydliggörs ur ett lärarperspektiv.  För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts och semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta lärare runt om i Jönköpings län. Materialet analyserades med hjälp av kategorier för att underlätta bearbetningen av datainsamlingen. Analysen av materialet och delar av resultatet har sin grund i och kopplas till det sociokulturella perspektivet samt verksamhetsteorin. Resultatet visar olika undervisningsformer som återkommer hos flera lärare, bland annat diskussioner och ämnesövergripande arbete. I det ämnesövergripande arbetet ser lärarna en brist mellan arbetet med andra ämnen än de naturorienterande ämnena samt teknik. Vidare lyfts vikten av utbildning om hållbar utveckling, vilket alla lärare i studien ser som ett viktigt ämnesinnehåll. Lärarna i studien formulerar att eleverna är medvetna om vad hållbar utveckling är men att vissa är mer engagerade än andra. Slutligen lyfts en undervisningsform som alla lärare använder sig i undervisning om hållbar utveckling, nämligen pappersåtervinning. / Research indicates that more and more people consume our earth's natural resources without them being able to recover and live as if we have more globes than we have. With this as a background, an interest has been developed for how teachers teach about sustainable development in order to create an awareness of the problem of students. The purpose of the study is thus to analyze the teaching methods of teachers in sustainable development in grades 4-6, in the nature-oriented subjects and technology, in Jönköping County. The research questions used to fulfill the purpose of the study have their focus on how teachers work with sustainable development in their teaching, what importance teachers believe that education about sustainable development and how pupils' knowledge of sustainable development is made clear from a teacher's perspective. To achieve the aim of the study, a qualitative method has been used and semi-structured interviews have been conducted with eight teachers around Jönköping County. The material was analyzed using categories to facilitate the processing of the data collection. The analysis of the material and parts of the result are based on and linked to the socio-cultural perspective and the activity theory. The results show different types of teaching that come back to several teachers, including discussions and interdisciplinary work. In the interdisciplinary work, the teachers see a shortage between work with subjects other than the nature-oriented subjects and technology. Furthermore, the importance of education on sustainable development is emphasized, which all teachers in the study regard as an important subject content. The teachers in the study formulate that the students are aware of what sustainable development is, but that some are more engaged than others. Finally, a common form of teaching is highlighted, which all teachers use in teaching sustainable development, namely paper recycling.

Syftet med studien var att öka kunskapen om hur grundlärare i årskurs 4–6 resonerar om valet av skönlitteratur i sin undervisning och vad dessa val grundar sig på. Frågeställningarna i studien är följande:  ·       Hur beskriver lärarna skönlitteraturens betydelse och funktion i sin undervisning?  ·       Vilka faktorer tar lärarna hänsyn till i sina val av skönlitterära böcker?  Som metod för att besvara studiens syfte har kvalitativa semistrukturerade intervjuer använts. Intervjuerna har genomförts med fyra grundlärare från tre olika län som har ett särskilt intresse för skönlitteraturen i sin undervisning.  I resultatet framgår att det som påverkar lärarnas litteraturval allra mest är deras elever. Dock upplever lärarna att det kan vara svårt att hitta skönlitteratur som passar alla elever och poängterar därför vikten av att ha tillgång till en variation av skönlitterära böcker. En annan aspekt som lärarna uppmärksammade som betydelsefull var att själva vara pålästa om boken för att kunna diskutera innehållet och svara på elevernas frågor. För tankar skall aldrig lämnas åt sitt öde menade lärarna. / The aim of this study was to increase the understanding of the selection process used by elementary school teachers for literary fiction and their reasoning behind it. The following questions are included in this study: ·       How do teachers describe the meaning and function of literature in their teaching? ·       What factors do teachers consider in their choice of fiction?  Semi-structured interviews have been used as a research method. The interviews were conducted with four elementary school teachers from three different schooling districts in Sweden. The teachers selected were responsible for choosing the literary fiction.   The results show that the teacher’s choices are made for the benefit of the students. However, teachers experienced difficulties finding literature that suits every student. It is important that the reading selection is varied. Another important aspect that was highlighted during this study was that teachers themselves are knowledgeable and well-read on the subject. This enhances their ability to answer student’s questions and to further academical discussions. Like the teachers said, thoughts should never be left to their fate.

Syftet med studien är att belysa hur lärare, som undervisar i årskurs 4–6, kan uppfatta fenomenet läsförståelse. Forskning om läraruppfattningar av läsförståelse är begränsad och fler undersökningar bör genomföras. Fenomenografisk forskning görs utifrån andra ordningens perspektiv, vilket innebär att det är uppfattningar som ska studeras och därför utgår denna studie från en fenomenografisk ansats. Intervjuer lämpar sig bra för att kunna ställa fördjupande följdfrågor och på så sätt förtydliga uppfattningarna. Flertalet lärare tillfrågades men pandemin har satt sina spår och många lärare valde att tacka nej då de helt enkelt hade för mycket att göra och därför intervjuades enbart fyra informanter. Då intervjuer är tidskrävande och tiden för studien är knapp, genomfördes parintervjuer. Eftersom syftet med studien inte är att generalisera anses materialet vara tillräckligt.  De intervjuade lärarna understryker vilka förmågor elever behöver ha för att kunna nå en god läsförståelse i sina förklaringar av fenomenet. Deras beskrivningar är likartade men med olika fokusområden. I enighet med forskning anses uppfattningar inom ett land vara av föga variation med hänvisning till likvärdig utbildning och tillgång till styrdokument inom landet. Urvalet i en fenomenografisk studie tenderar på grund av tidsbrist att vara begränsat och därför är det svårt att dra en generell slutsats utifrån aktuell forskning. / The aim of the study is to describe how teachers, who teach in years 4–6, can perceive reading comprehension as a phenomenon. Research on how teachers perceive reading comprehension are often limited to its extent and more studies needs to be conducted. Phenomenographic research originates from the second order perspective, which means that the perception of the phenomenon is to be studied and thus this study takes a phenomenographic approach. Interviews suits well to phenomenographic studies due to the possibility to ask in-depth follow-up questions that clarifies the perceptions. Several teachers were asked to participate in this study, but the pandemic has left its mark and multiple teachers choose to say no simply because they had too much to do and due to that only four teachers were interviewed. Because of the time demanding nature of interviews and the short time aspect of the study, pair interviews were applied. The aim of the study is not to generalize and therefore the material is considered to be sufficient. The teachers in the study point out which abilities pupils must possess to reach an adequate reading comprehension. Their descriptions are similar though their focus area varies. In agreement with research, perceptions within a country are considered to be of insignificant variation due to equivalent education and access to governing documents within the country. Due to lack of time, the population in a phenomenographic study tends to be limited and therefore it is difficult to draw a general conclusion based on current research.

This thesis investigates the impact of STEAM (Science, Technology, Engineering, Arts, and Mathematics) education on middle school students (grades 4-6), focusing on how it enhances motivation, engagement and problem-solving abilities. Utilizing a systematic literature review the research examines the integration of technological innovations like Virtual Reality (VR), Augmented Reality (AR) and Artificial Intelligence (AI) into STEAM education alongside the evolving role of teachers in this interdisciplinary approach. Findings indicate that STEAM positively influences student creativity and self-esteem particularly enhancing figurative creativity. The integration of arts into STEM subjects not only enriches learning experiences but also fosters a comprehensive understanding of both artistic and scientific disciplines. However challenges in implementing advanced technologies in classrooms such as resource constraints and the need for enhanced teacher training are identified as significant barriers. The study concludes that while STEAM education offers a transformative approach to learning, bridging traditional academic divides its full potential is yet to be realized due to practical and infrastructural limitations. The thesis suggests the necessity of further research focused on empirical data regarding STEAM's impact on middle school education and strategies for effective technology integration in diverse educational contexts. / Denna uppsats undersöker effekten av STEAM-utbildning (Science, Technology, Engineering, Arts, and Mathematics - vetenskap, teknik, ingenjörskonst, konst och matematik) på elever i mellanstadiet (årskurs 4-6), med fokus på hur det förbättrar motivation, engagemang och problemlösningsförmåga. Genom att använda en systematisk litteraturöversikt undersöks integrationen av teknologiska innovationer som virtuell verklighet (VR), förstärkt verklighet (AR) och artificiell intelligens (AI) i STEAM-utbildning tillsammans med lärarnas utvecklande roll i detta tvärvetenskapliga tillvägagångssätt. Resultaten visar att STEAM positivt påverkar elevens kreativitet och självkänsla, särskilt när det gäller att förbättra figurativ kreativitet. Integrationen av konst i STEM-ämnen berikar inte bara lärandeupplevelser utan främjar också en omfattande förståelse av både konstnärliga och vetenskapliga discipliner. Dock identifieras utmaningar med att implementera avancerade teknologier i klassrum, såsom resursbegränsningar och behovet av förbättrad lärarutbildning, som betydande hinder. Kunskapsöversikten drar slutsatsen att även om STEAM-utbildning erbjuder ett transformativt tillvägagångssätt för lärande som överbryggar traditionella akademiska klyftor, är dess fulla potential ännu inte förverkligad på grund av praktiska och infrastrukturella begränsningar. Kunskapsöversikten föreslår nödvändigheten av ytterligare forskning inriktad på empiriska data angående STEAM:s påverkan på utbildning i mellanstadiet och strategier för effektiv teknikintegration i olika utbildningssammanhang.

The aim of this study is to investigate the opinions teachers teaching English in grades 4-6 have on Extramural English in school, the advantages and disadvantages Extramural English brings, and how they teach to support the acquisition of English for students. The study is based on the following questions: Which teaching methods supports students' language acquisition of English according to teachers in grades 4-6? Which connections do teachers see between students' Extramural English and their attitude to, and knowledge of, English? Do teachers let students' Extramural English interests take place in the classroom, and in which ways? Results from interviews with five teachers from four different schools, and questionnaire responses from 122 teachers, has been used to create the basis for the study. Results show that participating teachers find students attitude to English, as a language as well as subject in school, to be mainly positive. From the teacher’s perspective the students positive attitude reflects on student’s production of English. Many of the teachers express that they include elements of Extramural English when they teach. The study may be of interest from a didactic perspective as it provides insight to how teachers view, and use, Extramural English while teaching. / Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare som undervisar i engelska i årskurs 4-6 ser på fritidsengelska i skolan, eventuella fördelar och nackdelar som fritidsengelska innebär, men också hur man undervisar för att främja förvärvandet av engelska hos eleverna. Studien utgår från följande frågeställningar: Vilka undervisningsmetoder främjar elevers språkförvärvande av engelska enligt lärare i årskurs 4-6? Vad ser lärare för kopplingar mellan elevers fritidsengelska och deras inställning till, och kunskaper i, engelska? Låter lärare elevernas fritidsengelska ta plats i klassrummet, och i så fall hur? Resultat från intervjuer med fem lärare från fyra grundskolor, samt enkätsvar från 122 lärare, har använts för att skapa underlag till studien. Av resultaten framgår det att medverkande lärare anser att elevers inställning till engelska, både som språk och som skolämne, är huvudsakligen positiv. Ur lärarnas perspektiv reflekteras elevernas positiva inställning i deras produktion av engelska. Majoriteten av lärarna uttrycker även att de inkluderar fritidsengelska element i sin undervisning. Studien kan vara av intresse ur ett didaktiskt perspektiv då den ger en inblick i hur lärare idag ser på, och använder sig av, fritidsengelska i sin undervisning.