This thesis investigates the impact of STEAM (Science, Technology, Engineering, Arts, and Mathematics) education on middle school students (grades 4-6), focusing on how it enhances motivation, engagement and problem-solving abilities. Utilizing a systematic literature review the research examines the integration of technological innovations like Virtual Reality (VR), Augmented Reality (AR) and Artificial Intelligence (AI) into STEAM education alongside the evolving role of teachers in this interdisciplinary approach. Findings indicate that STEAM positively influences student creativity and self-esteem particularly enhancing figurative creativity. The integration of arts into STEM subjects not only enriches learning experiences but also fosters a comprehensive understanding of both artistic and scientific disciplines. However challenges in implementing advanced technologies in classrooms such as resource constraints and the need for enhanced teacher training are identified as significant barriers. The study concludes that while STEAM education offers a transformative approach to learning, bridging traditional academic divides its full potential is yet to be realized due to practical and infrastructural limitations. The thesis suggests the necessity of further research focused on empirical data regarding STEAM's impact on middle school education and strategies for effective technology integration in diverse educational contexts. / Denna uppsats undersöker effekten av STEAM-utbildning (Science, Technology, Engineering, Arts, and Mathematics - vetenskap, teknik, ingenjörskonst, konst och matematik) på elever i mellanstadiet (årskurs 4-6), med fokus på hur det förbättrar motivation, engagemang och problemlösningsförmåga. Genom att använda en systematisk litteraturöversikt undersöks integrationen av teknologiska innovationer som virtuell verklighet (VR), förstärkt verklighet (AR) och artificiell intelligens (AI) i STEAM-utbildning tillsammans med lärarnas utvecklande roll i detta tvärvetenskapliga tillvägagångssätt. Resultaten visar att STEAM positivt påverkar elevens kreativitet och självkänsla, särskilt när det gäller att förbättra figurativ kreativitet. Integrationen av konst i STEM-ämnen berikar inte bara lärandeupplevelser utan främjar också en omfattande förståelse av både konstnärliga och vetenskapliga discipliner. Dock identifieras utmaningar med att implementera avancerade teknologier i klassrum, såsom resursbegränsningar och behovet av förbättrad lärarutbildning, som betydande hinder. Kunskapsöversikten drar slutsatsen att även om STEAM-utbildning erbjuder ett transformativt tillvägagångssätt för lärande som överbryggar traditionella akademiska klyftor, är dess fulla potential ännu inte förverkligad på grund av praktiska och infrastrukturella begränsningar. Kunskapsöversikten föreslår nödvändigheten av ytterligare forskning inriktad på empiriska data angående STEAM:s påverkan på utbildning i mellanstadiet och strategier för effektiv teknikintegration i olika utbildningssammanhang.

The aim of this study is to investigate the opinions teachers teaching English in grades 4-6 have on Extramural English in school, the advantages and disadvantages Extramural English brings, and how they teach to support the acquisition of English for students. The study is based on the following questions: Which teaching methods supports students' language acquisition of English according to teachers in grades 4-6? Which connections do teachers see between students' Extramural English and their attitude to, and knowledge of, English? Do teachers let students' Extramural English interests take place in the classroom, and in which ways? Results from interviews with five teachers from four different schools, and questionnaire responses from 122 teachers, has been used to create the basis for the study. Results show that participating teachers find students attitude to English, as a language as well as subject in school, to be mainly positive. From the teacher’s perspective the students positive attitude reflects on student’s production of English. Many of the teachers express that they include elements of Extramural English when they teach. The study may be of interest from a didactic perspective as it provides insight to how teachers view, and use, Extramural English while teaching. / Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare som undervisar i engelska i årskurs 4-6 ser på fritidsengelska i skolan, eventuella fördelar och nackdelar som fritidsengelska innebär, men också hur man undervisar för att främja förvärvandet av engelska hos eleverna. Studien utgår från följande frågeställningar: Vilka undervisningsmetoder främjar elevers språkförvärvande av engelska enligt lärare i årskurs 4-6? Vad ser lärare för kopplingar mellan elevers fritidsengelska och deras inställning till, och kunskaper i, engelska? Låter lärare elevernas fritidsengelska ta plats i klassrummet, och i så fall hur? Resultat från intervjuer med fem lärare från fyra grundskolor, samt enkätsvar från 122 lärare, har använts för att skapa underlag till studien. Av resultaten framgår det att medverkande lärare anser att elevers inställning till engelska, både som språk och som skolämne, är huvudsakligen positiv. Ur lärarnas perspektiv reflekteras elevernas positiva inställning i deras produktion av engelska. Majoriteten av lärarna uttrycker även att de inkluderar fritidsengelska element i sin undervisning. Studien kan vara av intresse ur ett didaktiskt perspektiv då den ger en inblick i hur lärare idag ser på, och använder sig av, fritidsengelska i sin undervisning.

This study deals with the democracy mission of school, in which democratic working methods are a central part. The aim is to contribute with knowledge about how teachers as professional actors construct meaning of and shape to the democracy mission of school. Six teachers working in grades 4-6, have been interviewed on two occasions each, and one social science lesson by each teacher has been observed. The study is based on a social constructionist basis. The teachers are regarded as actors in the construction of the democratic mission of school. The results show different democracy theoretical influences operating in the teachers' constructions, and that the didactic dimensions are complex. The teachers value the democracy mission as important and always present in their everyday practice, but at the same time, it appears to be invisible and implicit. The results can be read as a story that begins in a perceived problem where teachers talk about the democracy mission as diffuse, in competition with other obligations, and associated with different dilemmas. However, when the teachers continue their stories, they start to fill the democracy mission with legitimacy, meaning and content. Examples of possible meanings that emerge are to promote respectful interaction between all persons in school, to offer students influence and choices, to encourage students to develop a willingness to participate in and influence the society and an everyday school practice permeated with democratic values. When the teachers describe the meanings of democratic working methods they talk about establishing formal student participation, non-formalized student participation, methods of work which involve cooperation between the students and the learning processes in which the students gradually develop the ability to exercise influence on their learning. The teachers regard the democratic mission as a matter of concern for all school subjects, but the social sciences are given a particular position in relation to both working methods and content. / ”Skolväsendet vilar på demokratins grund”, så inleds nuvarande läroplan (Lgr11). Skolan har sedan tiden efter andra världskriget haft ett dubbelt uppdrag som innefattar både fostran och kunskapsförmedling. Demokratiområdet innefattar två delar. Dels det övergripande demokratiuppdraget med en fostrande, etisk och ideologisk ambition som greppar över hela skolverksamheten. Dels demokrati som kunskapsstoff som handlar om att via undervisning om demokrati och demokratiska principer förbereda eleverna för deltagande i samhället. Studiens fokus riktas mot lärarnas erfarenhet och professionella överväganden så som de gestaltas i deras tal och i deras SO‑undervisningspraktik. Studien handlar om hur några lärare förhåller sig till och konstruerar skolans demokratiuppdrag, inom ramen för SO‑undervisningen. Resultatet kan läsas som en berättelse som börjar i en upplevd problembild där lärare talar om demokratiuppdraget som diffust, i konkurrens med annat och förknippat med olika dilemman. Berättelsen övergår sedan till att handla om hur de uppfattar och fyller demokratiuppdraget med legitimitet, mening och innehåll. Slutligen mynnar berättelsen ut i reflektioner kring SO-ämnenas roll i relation till demokratiska arbetsformer och demokratiuppdragets innebörder, där SO-ämnena ges en central roll.

Flera internationella kunskapsmätningar i följd har visat på att svenska elevers läsförståelse av faktatexter har blivit sämre. Debattörer och forskare har skapat en debatt om hur undervisningen bör gå till för att förändra den nedåtgående trenden. Även i skolans styrdokument kan debatten skönjas och lgr11 framhåller att samtliga lärare ska arbeta språkutvecklande oavsett ämne för att stödja elevers läsförståelse. Jag har av den anledningen undersökt hur lärare stöttar elevers förståelse av faktatexter i årskurs 4-6 vilket jag har gjort med kvalitativa forskningsmetoder. Jag har intervjuat fem lärare som undervisar i svenska och minst ett av orienteringsämnena där eleverna möter faktatexter naturligt. För att stärka resultatets validitet och reliabilitet har jag observerat samtliga lärares undervisning vid behandlandet av en faktatext. Observationerna ägde rum vid två SO- och två NO-lektioner samt vid en lektion i svenska. Jag har kommit fram till att informanternas undervisning inte lämnar eleverna ensamma med faktatexter då de bearbetas tillsammans i klassrummet och olika lässtrategier används i undervisningen. Dock modellerar lärarna inte. Lärarna påtalar heller inte för eleverna att de i undervisningen använder sig av strategier för att skapa sig förståelse samt att det är strategier som eleverna själva kan använda sig av när de läser på egen hand. Därmed har jag kommit fram till att mina informanter inte aktivt stöttar elevers läsförståelse av faktatexter. / Several international knowledge measurements in succession have shown that Swedish students' reading comprehension of factual texts has become worse. Debaters and researchers have created a debate on how education should be done to change the downward trend. Even in the school's governing documents, the debate can be considered and lgr11 emphasizes that all teachers should work on language development regardless of subject to support students' reading comprehension. For this reason, I have investigated how teachers support students' understanding of factual texts in grades 4-6, which I have done with qualitative research methods. I have interviewed five teachers who teach Swedish and at least one of the science topics where students meet factual texts naturally. In order to strengthen the validity and reliability of the results, I have observed all teachers' teaching in the processing of a factual text. The observations took place at two social science and two natural science lessons and at a lesson in Swedish. I have come to the conclusion that the education of the informants does not leave the students alone with factual texts when they are processed together in the classroom and different reading strategies are used in the teaching. However, the teachers do not model or argue to the students that in the teaching they use strategies to create understanding of the content and that there are strategies that the students themselves can use when reading on their own. Therefore, I have come to the conclusion that my informants do not actively support students' reading comprehension of factual texts.

Dagens globaliserade samhälle är sammankopplat bl.a. via den digitala tekniken, vilket bidrar till utvecklingen av individens språk och kommunikationsförmåga. Dagens barn utvecklar sitt engelska språk och digitala kompetenser i skolan men även utanför genom interaktion via sociala medier och spelifiering. Detta faktum stärks såväl av tidigare forskning som presenteras i denna studie, som av de intervjuade lärarna som också presenteras här. Den sociokulturella teorin och multiliteracitet-teorin (multiliteracies) anses vara relevanta i denna studie eftersom båda anses bidra till elevers utveckling av språket, kommunikationsförmågan samt digitala kompetenser.   Syftet med denna studie är att undersöka hur engelsklärare som undervisar i årskurs 4–6 ser på implementering av digitala verktyg i engelskundervisningen, vilka fördelar och nackdelar kan det finnas enligt lärare samt vilka konkreta digitala verktyg som används. Denna studie vilar på den kvalitativa ansatsen. Den är viktig eftersom fokuset ligger på individens personliga tankar, idéer samt resonemang kopplad till språkinlärning och digitala verktyg. För att få svar på studiens frågeställningar användes semistrukturerade intervjuer.   Resultatet visar att engelsklärarna är positivt inställda till digitaliseringen och de använder olika digitala verktyg i sin engelskundervisning men även i andra ämnen dagligen. Dock visar studien att lärarna efterfrågar fortbildningar inom engelskan kopplade till digitala verktyg, bl.a. hur vissa andra program, hemsidor samt appar som lärarna inte har använt kan implementeras i engelskan för att stärka elevernas språkinlärning. De digitala verktygen som används är oftast filmer, musik, kunskapsspel, där Youtube, SLI, British Council Kids/Teens, Elevspel, Bingel och Kahoot används som mest. Dock anser de flesta engelsklärarna i studien att papper och penna inte bör bytas ut mot digitala verktyg, utan digitala verktyg är och bör vara ett komplement i språkundervisningen.

This study deals with the democracy mission of school, in which democratic working methods are a central part. The aim is to contribute with knowledge about how teachers as professional actors construct meaning of and shape to the democracy mission of school. Six teachers working in grades 4-6, have been interviewed on two occasions each, and one social science lesson by each teacher has been observed. The study is based on a social constructionist basis. The teachers are regarded as actors in the construction of the democratic mission of school. The results show different democracy theoretical influences operating in the teachers' constructions, and that the didactic dimensions are complex. The teachers value the democracy mission as important and always present in their everyday practice, but at the same time, it appears to be invisible and implicit. The results can be read as a story that begins in a perceived problem where teachers talk about the democracy mission as diffuse, in competition with other obligations, and associated with different dilemmas. However, when the teachers continue their stories, they start to fill the democracy mission with legitimacy, meaning and content. Examples of possible meanings that emerge are to promote respectful interaction between all persons in school, to offer students influence and choices, to encourage students to develop a willingness to participate in and influence the society and an everyday school practice permeated with democratic values. When the teachers describe the meanings of democratic working methods they talk about establishing formal student participation, non-formalized student participation, methods of work which involve cooperation between the students and the learning processes in which the students gradually develop the ability to exercise influence on their learning. The teachers regard the democratic mission as a matter of concern for all school subjects, but the social sciences are given a particular position in relation to both working methods and content. / ”Skolväsendet vilar på demokratins grund”, så inleds nuvarande läroplan (Lgr11). Skolan har sedan tiden efter andra världskriget haft ett dubbelt uppdrag som innefattar både fostran och kunskapsförmedling. Demokratiområdet innefattar två delar. Dels det övergripande demokratiuppdraget med en fostrande, etisk och ideologisk ambition som greppar över hela skolverksamheten. Dels demokrati som kunskapsstoff som handlar om att via undervisning om demokrati och demokratiska principer förbereda eleverna för deltagande i samhället. Studiens fokus riktas mot lärarnas erfarenhet och professionella överväganden så som de gestaltas i deras tal och i deras SO‑undervisningspraktik. Studien handlar om hur några lärare förhåller sig till och konstruerar skolans demokratiuppdrag, inom ramen för SO‑undervisningen. Resultatet kan läsas som en berättelse som börjar i en upplevd problembild där lärare talar om demokratiuppdraget som diffust, i konkurrens med annat och förknippat med olika dilemman. Berättelsen övergår sedan till att handla om hur de uppfattar och fyller demokratiuppdraget med legitimitet, mening och innehåll. Slutligen mynnar berättelsen ut i reflektioner kring SO-ämnenas roll i relation till demokratiska arbetsformer och demokratiuppdragets innebörder, där SO-ämnena ges en central roll.

Although the words reasoning or being able to reason appear 480 times in today's curriculum Lgr 11, there are no explanations and justifications why students should learn and be assessed based on the knowledge requirements in their ability to reason. This paper examines how this can be found, mainly in the syllabus in civics education for grades 4-6, and whether the relevance of reasoning has been similar in previous curricula from 1962 to the present day. With quantitative content analysis and qualitative text analysis, curricula in social studies and commentary material have been analysed.    The analyses have been made based on the curriculum philosophies progressivism, essentialism and reconstructivism, as a theoretical framework and a possible way to explain the quantitative and qualitative results, and answer the purpose of the essay how the relevance has changed. Another purpose of the essay is to investigate how the change has been justified and whether a change in perception of knowledge can explain the varied occurrence of the ability to reason, or how important one have considered the ability to be. The results of the essay shows that the quantitative results are not entirely related to the qualitative ones. Although the words occur most times in Lgr 11, I find that the greatest relevance to reasoning is given in Lgr 80. One possible reason for this may be that Lgr 80 expresses a reconstructive view of knowledge where the learning process is in focus, rather than an essentialist view of knowledge as in Lgr 11, where the subject content is the most central.

Digitaliseringen av grundskolorna öppnar för breda multimodala möjligheter. Tidigare forskning visar inte hur verksamma svensklärare hanterar multimodala texter i undervisningen för elever i årskurs 4–6. Denna studie berör hur lärare uppfattar multimodala och berättande texter och hur dessa kan vara skrivutvecklande för elever i årskurs 4–6. För att uppfylla syftet med denna studie valdes tematisk analys som metod. Det finns också ett fokus på aktiva svensklärares uppfattningar om att arbeta med multimodala och berättande texter i klassrummet. Resultatet visar att lärarnas uppfattningar är att när man skapar multimodala och berättande texter måste en interaktion ske. Genom interaktion i klassrummet kommer eleverna att utveckla skrivfärdigheter. Slutsatser som presenteras är att multimodala texter ofta erbjuds via interaktiva medier som YouTube.com. Berättande texter måste produceras med förutbestämd struktur för att kunna bedömas och oavsett vilka texter elever skapar, måste det göras i sammanhang där interaktion ges utrymme. Klassrumsdialogen främjar en berättarglädje. / Primary schools digitalization makes broad multimodal opportunities. Previous research does not illustrate how active teachers who teach the subject Swedish handle multimodal texts in teaching for pupils in grades 4–6. This study illuminates how teachers perceive multimodal and narrative texts and how these texts can develop pupils writing skills in grades 4–6. To fulfill the purpose of this study thematic analysis was chosen as the method. There is also a focus on the conceptions of teachers concerning working with multimodal and narrative texts in the classroom. The result shows that the teachers' conceptions are that when creating multimodal and narrative texts, an interaction needs to happen. Through interaction in the classroom, pupils will develop writing skills. Conclusions presented are that multimodal texts are often offered through interactive media such as YouTube.com. Narrative texts must be produced with predetermined structure to be assessable and regardless of what texts pupils create, it must be done in contexts where interaction is given space. Classroom dialogue promotes pupils to feel a joy in to tell narrative stories.

Skolan ska eftersträva att alla elever erfar daglig fysisk aktivitet under hela skoldagen, vilket ställer krav på samtliga lärare inom skolans verksamhet. Syftet med studien är därför att bidra med kunskap om vilka olika arbetssätt och uppfattningar lärare har om rörelseintegrerad undervisning i engelskämnet, samt vilka resultat de uppfattar sig uppnå med metoden. Detta avser jag uppfylla genom att intervjua fem lärare i årskurs 4–6. Följande frågeställningar har använts:  - Hur och med vilka argument beskriver lärare att de använder rörelse i kombination med språkinlärning i engelska? - På vilka sätt bidrar rörelseintegrerad engelskundervisning till elevers lärande enligt lärare? - Vilka möjligheter respektive hinder erfar lärare med att integrera rörelse i engelskundervisningen?  Föreliggande studie tar utgångspunkt i ramfaktorteorin samt kognitivismen och idén om förkroppsligat lärande. Studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med fem lärare i årskurs 4–6. Resultatet visar att lärare implementerar rörelse i engelskundervisningen genom arbetssätten drama, TPR, rörelselekar och rörelsesånger, i syfte att utveckla elevers vokabulär, hörförståelse och kommunikation i tal. Enligt lärarnas uppfattningar hjälper dessa rörelseintegrerade arbetssätt elever att befästa ord och begrepp samt förstå en kontext, på grund av kopplingen mellan rörelsen och det språkliga innehållet. Möjligheterna som lärarna ser med att integrera rörelse är att det skapar delaktighet och variation i engelskundervisningen. Hinder som lärarna uppfattar är att externa faktorer, såsom små lokaler, kan påverka hur den rörelseintegrerade undervisningen gestaltar sig. / The school should strive towards all students encountering daily physical activity throughout the school day, which puts demand on the entirety of teachers within the school’s operation. The purpose of the study is therefore to contribute with knowledge about what different working methods and perceptions teachers have about movement-based teaching in the English subject, along with what results they perceive to achieve with the method. I intend to fulfill this by interviewing five teachers in grades 4-6. The following questions have been used:  - How and with what arguments do the teachers describe their use of movement in combination with language learning in English? - In what ways does movement-based English teaching contribute to students’ learning according to teachers? - What opportunities and/or obstacles do the teachers experience when integrating movement in their English teaching?  The present study stems from the frame factor theory, along with the cognitive theory and the idea of embodied learning. The study was carried out through semi-structured interviews with five teachers in grades 4-6. The result shows that the teachers implement movement in their English teaching through drama, TPR, movement games and movement songs with the purpose to develop students’ vocabulary, listening comprehension and communication through speech. According to the teachers’ perceptions this movement-based way of teaching helps students consolidate words and expressions, and it also helps them understand a context, due to the connection between the movement and linguistic content. The opportunities that the teachers see with integrating movement is that it encourages participation and creates variety in the English teaching. Obstacles that the teachers experience are that external factors, such as small premises, can affect how the movement-based teaching takes shape.

Begreppet historiemedvetande återfinns i den inledande syftestexten för ämnet historia i grundskolan. Begreppet beskrivs vara inflätat i elevens förståelse för hur det förflutna samspelar med det nutida och ska ge eleven perspektiv på framtiden. Historiemedvetande är ett nyckelbegrepp i historiedidaktiken och har en roll i syftet med ämnet.  Varierande benämningar på begreppet historiemedvetande enligt tidigare forskning och sökandet på hur undervisningen ska planeras för att främja utvecklingen av elevernas historiemedvetande föranleder syftet med föreliggande studie. För att uppnå studiens syfte där frågeställningar ämnar besvara hur verksamma lärare tolkar och använder begreppet historiemedvetande i mellanstadiet användes semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem lärare. Resultatet analyserades utifrån valda teman som diskuteras i förhållande till tidigare forskning och det sociokulturella perspektivet i resultats diskussionen. Resultatet till studien visar att det finns arbetssätt som gynnar elevernas historiemedvetande och att det finns utmaningar med att arbeta med begreppet. Arbetssätt som lärarna beskriver är att arbeta med närområdet, moment som innehåller diskussioner och att använda digitala verktyg. Utmaningar beskrivs vara när eleverna inte kan koppla sitt eget liv till svensk historia och att läromedel inte alltid tillgodoser möjligheten att utveckla elevernas historiemedvetande. / The concept of historical consciousness is found in the introductory aim text for the subject history in middle school. The concept is described as intertwined in the pupil's understanding of how the past interacts with the present and should give the pupil a perspective on the future. Historical consciousness is a key concept in history didactics and has a role in the purpose of the subject.  Varying names for the concept of historical consciousness according to previous research and the search for how teaching should be planned to promote the development of pupil's historical consciousness give rise to the purpose of the present study. To achieve the purpose of the study, where questions intend to answer how active teachers interpret and use the concept of historical consciousness in middle school, semi-structured qualitative interviews with five teachers were used. The results were analysed based on selected themes that are discussed in relation to previous research and the socio-cultural perspective in the results discussion. The results of the study show that there are working methods that benefit pupil´s consciousness of history and that there are challenges in working with the concept. The working methods that the teachers describe are to work with the local area, elements that contain discussions and to use digital tools. Challenges are described as being when pupil´s cannot connect their own lives to Swedish history and that teaching materials do not always satisfy the opportunity to develop historical consciousness.