I den här intervjustudien berättar fem lärare om hur de ser på och använder sig av problemlösning i matematikundervisningen. Ämnet har valts på grund av att forskningen och Skolverket är eniga om att problemlösning är viktigt, men att Skolinspektionen visat att problemlösning ibland åsidosätts. Studien tar fasta på ett teoretiskt perspektiv som visar på tre inriktningar, matematik för, om eller via problemlösning. Lärarna använder sig av matematik för, om och via problemlösning i olika utsträckning och är överens om att problemlösningen har en viktig roll i matematikundervisningen och för övrig undervisning då den även utvecklar andra förmågor, exempelvis läsförståelse, men anser att tiden problemlösningen tar i anspråk är det största hindret. Även språkförbistring tas upp som en hindrande faktor. Detta resulterar i att lärarna i studien inte undervisar via problemlösning i den mån de skulle vilja, och eleverna riskerar att gå miste om matematikundervisning via problemlösning. Som avslutning väcks ett intresse för vidare forskning kring problemlösning som ämnesövergripande undervisningssätt, samt hur problemlösningen påverkas av att undervisas på elevers andraspråk.

Syfte med denna studie är att utveckla kunskap om hur begreppet livsåskådning karaktäriseras och framställs i läroböcker genom att undersöka hur stort utrymme religiösa och sekulära livs- åskådningar har i läroböckerna. I den tidigare forskningen som berör livsåskådningsbegreppet visar det sig att läroböcker tenderar att framföra en enkelspårig förklaring av begreppet. Det framgår även att undervisning i religionskunskap fokuserar på grundläggande fakta av livsåskåd- ningar och att sekulära livsåskådningar får för lite utrymme i undervisningen. I studien tillämpas textcentrerade kvalitativa och kvantitativa innehållsanalyser för att besvara uppsatsens syfte. Studien innefattar även en komparativ analys för att bidra med en tydligare undersökning. Fyra livsåskådningsdefinitioner utgör utgångspunkten för att i studien analysera läroböckernas karaktärisering av livsåskådningsbegreppet och dessa definitioner klargörs i uppsat- sens teoretiska utgångspunkt, i samband med ett förtydligande av religiösa och sekulära livs- åskådningar. Det material som används i studien är läroböcker som anses passa årskurs 4–6. Samtliga läroböcker är publicerade 2011 eller senare för att bokförlagen ska haft möjlighet att anpassa sitt läromedel till Lgr11. Det finns därmed en tydlig didaktisk relevans att genomföra en studie utifrån uppsatt syfte eftersom grundskolans kursplan i religionskunskapsämnet beskriver att elever ska utveckla kunskap om begreppet livsåskådning och om religioner och andra livs- åskådningar. Resultatet i denna studie visar att läroböcker för årskurs 4–6 endast framställer begreppet livsåskådning med en allmän definition, vilket involverar ett mer vardagligt språkbruk. Resultatet visar även på att de vetenskapliga livsåskådningsdefinitionerna substantiell, funktionell eller kontextuell definition är helt frånvarande i alla läroböcker. Dessutom finns i övervägande fall endast religiösa livsåskådningar representerat i läroböckerna. Slutsatsen av studiens resultat är att läroböckerna inte kan anses framställa en fullständig helhetsbild av livsåskådningsbegreppet eftersom majoriteten av läroböckerna endast framställer religiösa livsåskådningar, väljer att räkna bort sekulära livsåskådningar och framställer en ytlig definition av livsåskådningsbegreppet.

I detta examensarbete beskrivs en kvalitativ undersökning av två läromedel i geografi. Läromedlen har undersökt utifrån vilka lässtrategier som tränas genom arbete med elev­uppgifterna. Uppgifterna placeras i en av de tre läskulturerna centripetalläsande, alltså uppgifter som rör texten i sig. Centrifugalläsande när uppgifterna leder till att eleverna gör kopplingar från texten till sig själva, andra texter eller omvärlden samt metaperspektiviserande då de kräver att eleven reflekterar kring sitt eget läsande och lärande (Liberg, Eklund 2005). Uppgifterna inom den centripetalläsande kategorin delas vidare upp enligt vilken av fyra läsförståelsestrategier som övas; att göra förutsägelser, identifiera centrala ord och begrepp, ställa frågor och sammanfatta. Resultatet visar att den stora majoriteten av uppgifter rör sig inom den centripetala läskulturen och då främst uppgifter rörande begreppskunskap och frågor till texten. De meta-perspektiviserande uppgifterna är extremt få medan det finns något fler inom den centrifugala läskulturen. Frågorna inom denna kultur domineras av uppgifter där läsaren ombeds koppla textens innehåll till den egna verkligheten.   Nyckelord: Läromedelsanalys, grundskola åk 4-6, läsförståelse, läskulturer, lässtrategier

Syftet med denna studie är att ta reda på i vilken utsträckning olika perspektiv på lärande är representerade i problemlösningsuppgifter i matematikläroböcker för årskurs 4–6. I studien har olika teorier om lärande kopplats ihop med olika begrepp och perspektiv för att förklara och kategorisera problemlösningsuppgifter i läromedlen. Dessa teorier samt tillhörande perspektiv som studien utgår ifrån är:om (Kognitivism), för (Behaviorism), genom (Konstruktivism) och tillsammans (Sociokulturell teori) som förklaras utförligt i våra teoretiska utgångspunkter.  Denna studie har genomförts på grund av att vi vill uppmärksamma vilket lärandeperspektiv som förekommer mest i läroböckerna eftersom det påverkar elevernas sätt att lära sig. Det är även relevant för den undervisande läraren att vara medveten om vilka perspektiv de läromedel hen använder speglar för att möjliggöra ett mer medvetet val om hur problemlösningen tas upp i sin egen undervisning. Läromedlen som analyserades var sex böcker ur serien Koll på matematik 4–6 och sex böcker ur serien Matte Direkt Borgen 4–6. Studien har använt sig av en kvalitativ innehållsanalys med hjälp av analysfrågor. Resultatet visar att det mest dominerande perspektivet var genom-perspektivet i båda bokserierna följt av för-perspektivet. Tillsammans-perspektivet observerades ej i Koll på matematik och var knappt representerat i Matte Direkt Borgen. Tidigare studier (Brehmer, Ryve & Van Steenbrugge, 2016) har utgått från att ett visst perspektiv kunde urskiljas beroende på problemlösningsuppgiftens placering. Vi problematiserade denna studie genom att separera perspektiv och placering med syftet att urskilja nyanser. Enligt det utformade analysverktyget upptäcktes bland annat flest problem i slutet av ett kapitel med grund i konstruktivistiska och pragmatiska idéer (genom-perspektivet). Analysfrågan som kategoriserade dessa handlade om hur vardagsnära problemlösningsuppgiften var. Detta kan tolkas som att det finns en stor inkludering av elevers tidigare erfarenheter (konstruktivism) men att dessa är placerade i slutet vilket kan spegla ett för-perspektiv (behaviorism).

Syftet med denna läroboksanalys var att undersöka användningen av illustrationer i fysikläroböcker för årskurs 4–6. Samtliga illustrationer från utvalda kapitel från fyra fysikläroböcker analyserades både kvantitativt och kvalitativt med hjälp av analysmodeller baserade på Rune Petterson och Scott W. Slough m.fl. Totalt omfattade analysmaterialet 100 illustrationer. Studien undersökte vilka typer av illustrationer som används, vilka typer av information som förmedlas samt vilka funktioner illustrationer fyller i förhållande till text. Läroböckerna jämfördes även utifrån resultatet från dessa analysingångar. De kategorier som ingick i analysmodellen för illustrationstyper var: fotografi, teckning, schematisk illustration och 3D-visualisering. De kategorier som ingick i analysmodellen för informationstyper var: väcka och upprätthålla uppmärksamhet, komplettera textinnehåll, förklara och åskådliggöra textinnehåll och sammanfatta textinnehåll. Kognitiv semiotik utgör det teoretiska perspektiv som ligger till grund för studien. Studies resultat visar att majoriteten av totala antalet analyserade illustrationer ingick i kategorierna fotografi och teckning. Vid jämförelse av illustrationstyp framgick det att två läroböcker använde mest fotografier och två läroböcker använder mest teckningar. Resultatet visade även att den information som förmedlas av analyserade illustrationer till övervägande del ingår i analyskategorin förklara och åskådliggöra textinnehållet, vilket vanligen leder till att illustrationerna fyller en illustrativ funktion. Jämförelse visade att denna informationstyp förekom oftast i samtliga läroböcker. Slutsatsen av studien är att illustrationer i analyserade läroböcker överlag främjar lärande genom tydlig koppling mellan illustrationens informationsinnehåll och verbaltextens informationsinnehåll. Dock framhåller tidigare forskning lärarens centrala roll i samband med elevers meningsskapande i multimodala texter.

Syftet med denna studie är att undersöka förekomsten och samspelet mellan semiotiska modaliteter vid framställningen av ämnesspecifika begrepp i olika läromedel för mellanstadiet inom ämnet kemi med fokus på ämnens olika aggregationsformer. Detta sett utifrån den socialsemiotiska teorin och ett multimodalt perspektiv. För att besvara studiens frågeställningar har en kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys gjorts på aktuella delar av sju naturorienterande läromedel för mellanstadiet. Studien visar att samtliga läromedel innehöll multimodala inslag i form av olika visuella representationer. Den dominerande kategorin inom textrepresentationer var variation av text. Både ämnesspecifika begrepp och viktiga begrepp för temat markerades i samband med att de introducerades i texten. Kursiv stil var det vanligaste sättet att visuellt markera begrepp. Även klargörande text och rubriker förekom, men inte i samma utsträckning. Utöver textrepresentationer undersöktes även vilka typer av grafiska representationer som förekom i de läromedel som analyserats. Vanligast förekommande var abstrakta skisser. Utifrån analysen kan det konstateras att det förekommer någon form av grafisk representation som komplement till texten i samtliga läromedel. Studien visar även att det till stora delar finns en tydlig rumslig närhet mellan de grafiska representationerna och den verbala texten, och därmed även de ämnesspecifika begreppen. I enstaka fall placerades en grafisk representation med tillhörande text på olika sidor, men på samma uppslag, vilket ger en viss rumslig närhet. Huruvida de läromedel som analyserades har en kongruensprincip varierade till större del än den rumsliga närheten. De flesta läromedel har någon form av kongruens, där samma begrepp används kontinuerligt genom hela texten. I några enstaka fall var den dock bristande vilket påverkar samspelet. Vid analysen av samspelet identifierades även de grafiska representationernas funktion. Studien visar att avbildning är den vanligaste funktionen följt av förtydligande funktion. Dekorativa bilder förekom sällan, endast tre sådan upptäcktes. Överlag visar resultatet att samtliga undersöka läromedel innehåller semiotiska modaliteter och att dessa har ett gott samspel. Detta kan bidra till större förståelse och nå flera läsare, då informationen presenteras sammanhängande och på olika sätt. Trots detta är det viktigt att läraren är medveten i sina didaktiska val, för att de multimodala inslagen ska kunna nå sin fulla potential.

Litteraturstudien syftar till att undersöka vilka faktorer som påverkar elevers motivation till läsning. För att uppnå studiens syfte kommer frågeställningarna ’’Vilka kritiska aspekter bör läraren uppmärksamma för att i sin undervisning bidra med ökad läsmotivation hos eleverna?’’ samt Vilken effekt har användningen av digitala verktyg på elevers läsmotivation? att besvaras. Den här systematiska litteraturstudien är byggd på studier med kvalitativa- och kvantitativa metoder. Två huvudsakliga kategorier har framkommit som ett resultat i studien. Första  kategorin är Sociala interaktionsfaktorer som belyser vikten av lärarrollen, klasskamrater och deltagande samt familjens stöd som viktiga faktorer för elevers engagemang och motivation för läsning. Den andra kategorin är Informations- och kommunikationstekniska faktorer som huvudsakligen uppmärksammar att elevers användning av digitala verktyg gynnar elevers läsutveckling och läsmotivation. En sammanfattande slutsats är att lärare, klasskamrater och familjemedlemmar är viktiga aktörer för främjandet av elevers läsmotivation. En annan slutsats är att lärare genom eget engagemang ska utveckla sina tekniska kunskaper för att kunna implicera digitala verktyg i undervisningen. De nämnda faktorerna visar sig vara betydelsefulla för den inre- och yttre motivationen och stimulerar elevers läsmotivation olika beroende på värderingar och intressen.

Studiens syfte är att undersöka hur ett antal svensklärare i årskurs 4–6 ser på sin undervisning i läsförståelse och läsförståelsestrategier. Vi undersöker hur de planerar och genomför denna undervisning, om undervisningen i läsförståelse med läsförståelsestrategier som metod upplevs bidra till att öka elevernas läsförståelse och om eleverna ges möjligheten till att fördjupa sin läsförståelseförmåga i förhållande till tidigare skolår. Resultatet bygger på intervjuer med tre lärare som undervisar i svenska i årskurs 4–6 och visar på att lärarna anser det viktigt att undervisa i läsförståelse, men att detta i hög grad sker implicit. Lärarna ansåg att bristen på undervisningstid vara en utmaning för undervisning i läsförståelse. Det går även att utläsa en osäkerhet hos lärarna när det gäller undervisning i läsförståelsestrategier och begreppsanvändning i sammanhanget. Som tidigare forskning visat kan det finnas en risk för att eleverna inte får ett språk för att kunna samtala om sin kunskapsutveckling i läsförståelse, om lärarna inte aktivt undervisar i läsförståelsebegrepp, vilket i sin tur kan bidra till försämrade läsförståelsekunskaper.

Studiens syfte var att i förhållande till eurocentrismen undersöka vilka engelsktalande länder som representeras samt hur de länderna framställs i läroböcker för ämnet engelska för årskurs 4–6. I studien har två frågeställningar besvarats vilka var: Vilka länder finns representerade i läroböckerna? och Hur framställs länderna i läroböckerna? Den teoretiska utgångspunkten för studien har utgått från teorier om eurocentrism. För att kunna besvara frågeställningarna genomfördes en kvalitativ läromedelsanalys på nio läroböcker för engelskundervisning ämnade för årskurs 4–6. Den analysmetod som användes vid analysen var tematisk analys som utgick ifrån de fyra analyskategorier produkter, praktiker, perspektiv och personer. Under genomförandet av analysen hittades även en femte kategori vilken benämndes historia. Resultat av analysen visade att flera engelsktalande länder finns representerades i någon form i läroböckerna. Dock ges England och USA en central plats i läroböckerna där framförallt England blir utgångspunkt i form av de karaktärer läsaren får följa i läroböckerna. England framställs även som ”hemma” medan andra länder som Indien, Kanada och Sydafrika framställs med det annorlunda och exotiska vilket kan tyda på viss eurocentrism. En slutsats som dragits är att i läroböcker inkluderas ett innehåll vilket gör att något annat exkluderas, allt kan därmed påstås handla om meningserbjudande.

Höstterminen 2018 blev programmering ett obligatoriskt inslag i matematik. Syftet med detta examensarbete är att tydliggöra vilka utmaningar som blivande och verksamma lärare kan stöta på i arbetet med programmering inom matematik för årskurs 4 – 6 för att vara förberedd och kunna arbeta med dessa på ett effektivt sätt. För att ta reda på detta har kvalitativa intervjuer genomförts som sedan analyserats genom tematisk analys. Resultatet visar att lärare ser flera olika sorters utmaningar, som exempelvis brist på lärarkunskaper och tid. Det finns mer och mindre effektiva strategier som lärarna använder för att arbeta med dessa utmaningar. Fortbildning ses som det största behovet för att kunna övervinna utmaningarna. Utmaningar som framkommit i studien är inga nya fenomen utan har funnits sedan införandet av programmering i skolan. Lärare tar stort ansvar i arbetet med programmering men för att utmaningarna ska kunna övervinnas krävs arbetsinsatser från högre instanser.