Syftet med denna studie är att undersöka, diskutera och problematisera i vilken utsträckning läroböcker i religionskunskap framställer substantiell och funktionell religionsförståelse om de fem världsreligionerna judendom, kristendom, islam, hinduism och buddhism. I tidigare forskning har kvalitativa undersökningar genomförts i stor utsträckning för att analysera hur religioner, såsom kristendom och islam, framställs i läroböcker. Det har även tidigare undersökts om läroböcker i religionskunskap beskriver de fem världsreligionerna som idéer eller människor och om perspektiven lära om och lära från religion förmedlas i läromedel. I denna studie tillämpas en kvantitativ innehållsanalys för att undersöka vilket meningserbjudande som text och bild förmedlar. Materialet som ligger till grund för studien är fyra läroböcker avsedda för religionskunskap i årskurs 4–6. Analysen har genomförts med hjälp av två kodnings-scheman, ett för bild och ett för text. Dessa scheman har konstruerats utifrån definitioner av substantiell och funktionell religionsförståelse, där den första handlar om vad religion är och den andra om vad religion gör. Dessutom har Ninian Smarts sju dimensioner av religion använts och förgrenats för att generera studiens kodningsscheman. Vidare har en komparativ analys även tillämpats för att undersöka meningserbjudandets kongruens mellan bild och bildtext. Resultatet i denna studie visar att substantiell religionsförståelse dominerar i alla läroböckers skriftliga text. Vad gäller läroböckernas bilder får funktionell religionsförståelse ett mer likställt utrymme än vad det får i text. I två av studiens fyra läroböcker återfinns funktionell förståelse även i störst utsträckning bland bilder. Resultatet visar även att meningserbjudandet som förmedlas i läroböckernas bild och bildtext har högre överrensstämmelse än avvikelse, vilket innebär att bilder i större utsträckning inkluderar bildtext som förmedlar samma religions-förståelse. Slutsatsen är att det finns ett behov av större balans mellan belysta religionsförståelser, men att det är naturligt att skriftlig text förmedlar substantiell förståelse för att behålla ett objektivt förhållningssätt, medan bilder erhåller större funktionell religionsförståelse då läromedelsförfattarna rimligtvis vill illustrera individer som religionen berör.

Sedan 1969 har identitet och livsfrågor varit en av fyra underrubriker i det centrala innehållet för religionskunskap i årskurs 4–6. Trots 50 år i läroplanen har lärare skilda uppfattningar om hur undervisningen kring identitet och livsfrågor ska utformas. Syftet med litteraturstudien är att beskriva hur lärare skulle kunna arbeta, samt de utmaningar som de möter, med identitet och livsfrågor i religionsundervisningen för årskurs 4–6 enligt aktuell forskning. I denna litteraturstudie har tidigare forskning i ämnet sammanställts och analyserats utifrån olika inklusionskriterier, så som exempelvis forskning riktat mot den svenska skolan och religionskunskap. Det analyserade materialet är till övervägande del svensk forskning där författarna är endera forskare inom områdena för didaktik och religion eller undervisande lärare inom religionskunskap.   I resultatet beskrivs flera framgångsrika arbetssätt för att lyfta identitet och livsfrågor i klassrummet, exempelvis genom att arbeta med populärkultur. Det framkommer även att en av orsakerna till att lärare tycker det är svårt att undervisa om identitet och livsfrågor är på grund av bristande kunskaper om hur ämnet ska tas upp i undervisningen, då lärarutbildningen inte förbereder dem för detta. Utifrån symbolisk interaktionism och Erikssons interaktionsteori om identitetsutveckling diskuteras hur resultatet kan kopplas samman till vår framtida roll som religionslärare i årskurs 4–6. En slutsats som dras är att vidare forskning inom ämnet behövs för att genom undervisningen främja elevers identitetsutveckling.

<p>Att eleverna får lära sig att skriva är ett av grundskolans viktigaste uppdrag. Under vår verksamhetsförlagda utbildning under tiden på Lärarhögskolan har vi sett att mycket av undervisningen under de första åren i grundskolan ägnas åt att läsa, samtala och skriva. Det har fått oss att fundera kring hur lärare fortsätter att arbeta med skrivandet. Vårt syfte med den här studien är att fördjupa förståelsen för och utveckla kunskaper om hur lärare ser på den fortsatta skrivutvecklingen i skolår 4-6. Syftet är också att utveckla förståelse för vad lärare anser vara viktig kunskap i ämnet. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer med lärare verksamma i skolår 4-6. I bearbetningen av våra intervjuer har vi funnit åtta tema-områden som berör olika aspekter av skrivutveckling. I den vidare analysen presenterar vi, av oss konstruerade, lärartyper som representerar skilda sätt att se på skrivande i skolan. Utöver detta har vi fördjupat oss i teorier och begrepp som berör ämnet. Resultatet har visat att lärarna anser att skrivandet är betydelsefullt och lägger stor vikt vid att eleverna får möjlighet att fortsätta utveckla detta. För att eleverna ska kunna utveckla sitt skrivande menar alla lärarna att undevisningen på olika sätt måste utgå från att göra skrivandet till något meningsfullt, lustfyllt och inspirerande. Däremot har vi sett skillnader i vad lärarna betonar som viktigt i undervisningens form och innehåll.</p><p>One of the most important tasks of schools is to teach the students how to write. During our education at Lärarhögskolan we have had the opportunity to spend some time working at schools. During this time, we have seen that a great emphasis is put at reading, talking and writing during the first school years. This has made us think about how teachers continue working with writing in the later school years. Our objective with this study is to deepen the understanding for and develop knowledge about how teachers look upon the writing development in school years 4-6. The objective is also to develop an understanding for what teachers consider to be important knowledge in this subject. We have used a qualitative method by interviewing teachers working with school years 4-6. While going through our interviews, we have found seven themes that touch upon different aspects on writing development. In the further analysis, we relate the results to the three theoretical conceptions scaffolding, the zone of proximal development and dialogism. Moreover, we have studied theories and conceptions about the subject. The results show that teachers consider writing to be meaningful and put a lot of emphasis on that the students get the opportunity to continue to develop their skills. In order for the students to continue their development, all teachers in the study point out that the teaching must make writing something meaningful, enjoyable and inspiring. However, we have seen differences in what the teachers consider as important content and how the teaching is done.</p>

Att eleverna får lära sig att skriva är ett av grundskolans viktigaste uppdrag. Under vår verksamhetsförlagda utbildning under tiden på Lärarhögskolan har vi sett att mycket av undervisningen under de första åren i grundskolan ägnas åt att läsa, samtala och skriva. Det har fått oss att fundera kring hur lärare fortsätter att arbeta med skrivandet. Vårt syfte med den här studien är att fördjupa förståelsen för och utveckla kunskaper om hur lärare ser på den fortsatta skrivutvecklingen i skolår 4-6. Syftet är också att utveckla förståelse för vad lärare anser vara viktig kunskap i ämnet. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer med lärare verksamma i skolår 4-6. I bearbetningen av våra intervjuer har vi funnit åtta tema-områden som berör olika aspekter av skrivutveckling. I den vidare analysen presenterar vi, av oss konstruerade, lärartyper som representerar skilda sätt att se på skrivande i skolan. Utöver detta har vi fördjupat oss i teorier och begrepp som berör ämnet. Resultatet har visat att lärarna anser att skrivandet är betydelsefullt och lägger stor vikt vid att eleverna får möjlighet att fortsätta utveckla detta. För att eleverna ska kunna utveckla sitt skrivande menar alla lärarna att undevisningen på olika sätt måste utgå från att göra skrivandet till något meningsfullt, lustfyllt och inspirerande. Däremot har vi sett skillnader i vad lärarna betonar som viktigt i undervisningens form och innehåll. One of the most important tasks of schools is to teach the students how to write. During our education at Lärarhögskolan we have had the opportunity to spend some time working at schools. During this time, we have seen that a great emphasis is put at reading, talking and writing during the first school years. This has made us think about how teachers continue working with writing in the later school years. Our objective with this study is to deepen the understanding for and develop knowledge about how teachers look upon the writing development in school years 4-6. The objective is also to develop an understanding for what teachers consider to be important knowledge in this subject. We have used a qualitative method by interviewing teachers working with school years 4-6. While going through our interviews, we have found seven themes that touch upon different aspects on writing development. In the further analysis, we relate the results to the three theoretical conceptions scaffolding, the zone of proximal development and dialogism. Moreover, we have studied theories and conceptions about the subject. The results show that teachers consider writing to be meaningful and put a lot of emphasis on that the students get the opportunity to continue to develop their skills. In order for the students to continue their development, all teachers in the study point out that the teaching must make writing something meaningful, enjoyable and inspiring. However, we have seen differences in what the teachers consider as important content and how the teaching is done.

No description available.

Samhällsdebatten om de nedslående resultaten som redovisats i PIRLS 2011 visar att läsförståelseundervisningen i Sverige inte ger de resultat som förväntas. Syftet med denna litteraturstudie var undersöka vilken betydelse faktatexters struktur har för läsförståelsen hos elever i årskurs 4-6. Inledningsvis redogörs för innehållet i skolans styrdokument som rör läsförståelse samt Skolverkets analyser av resultatmätningar. Dessutom redovisas Skolverkets rapporter och annan pedagogisk litteratur i frågan om vikten av att alla lärare undervisar i läsförståelse oavsett ämne. Metoden som använts är en systematisk litteraturstudie där sökmetoder och urval redovisas. Studiens resultat visar att elever som undervisats i olika texttypers strukturer inte bara förstår texten bättre, de får också bättre förutsättningar att producera egna texter i olika genrer. Vid användning av grafiska modeller som är anpassade till aktuell struktur ökar möjligheten till textförståelse och textproduktion ytterligare. En slutsats från studien är att förutsättningen för att elever ska utveckla sin läsförståelse är lärarens explicita läsförståelseundervisning i alla ämnen.

No description available.

No description available.

Huvudsyftet med denna empiriska studie har varit att undersöka om och hur några lärare på Åland praktiskt arbetar med multimodalt skrivande i årskurs 4-6, samt deras upplevelser av och inställning till det multimodala skrivandet i skolan. Det multimodala skrivandet har i denna studie definierats som att skriftlig, visuell och auditiv teckenvärld kombineras på ett eller annat sätt. Skrivuppgifter där text kombinerats med bild och ljud är exempel på detta. Genom halvstrukturerade intervjuer visar studien att det multimodala skrivandet förekommer relativt ofta, främst det som innefattar text och bild. Dessutom förekommer både analoga och digitala multimodala skrivuppgifter i undervisningen. Det visar sig att möjligheterna är många med lärare som generellt är positiva till det multimodala skrivandet i skolan. Det är snarare lärarna själva som begränsar den multimodala skrivundervisningen på grund av egen osäkerhet. Den digitala tekniken kan stundtals också ställa till med bekymmer. Vidare visar studien att lärare behöver utveckla och förstå att den multimodala skrivprocessen är en integrerad process där helheten är det centrala. Lärare behöver även utveckla den multimodala skrivkompetensen eftersom den granskande aspekten av texters budskap är lika viktig som att låta olika teckenvärldar samspela. Trots en obekanthet med begreppet så inkluderar lärare multimodalt skrivande i sin undervisning. / <p>Svenska</p>

Syftet med denna studie var att undersöka vilken inställning pedagoger som undervisar i de naturvetenskapliga ämnena i årskurs 4-6 på svenska skolor har till att använda autentiska lärsituationer i undervisningen. Inom ramen för detta syfte undersöktes dels om för studien aktuella pedagoger använder sig av autentiska lärsituationer, dels vilka anledningar de uppger till att arbeta med alternativt inte arbeta med denna arbetsform samt om de likställer autentiska lärsituationer med utomhuspedagogik. Studien har en kvantitativ ansats med enkät som metod. Resultatet visar att deltagande pedagoger arbetar med autentiska lärsituationer för att (1) det ger en positiv effekt på elevernas motivation att lära, (2) eleverna får en ökad förståelse för ett vetenskapligt arbetssätt, (3) det ger eleverna kunskaper med relevans för dem i deras vardag samt (4) att det är bra för vissa elever som har svårt för den klassiska undervisningen. Studien visar även att de orsaker som flest svenska pedagoger uppger till att de inte arbetar oftare med autentiska lärsituationer är att (1) det inte finns tillgängliga resurser och verktyg, (2) svårigheter med att välja lämpliga situationer och att (3) det orsakar en ökad arbetsbörda för elever och lärare. Studien tyder på att svenska pedagoger inte likställer utomhuspedagogik med autentiska lärsituationer.