Students should be given the opportunity to learn about, through, and for democracy in order to be able to act in the present and the future. In the subject of social studies, students should be given the opportunity to develop factual knowledge about democracy, and this should be done through democratic methods. According to Curriculum for the compulsory school, preschool class and the leisure-time centre Lgr 22 (the Swedish curriculum, 2022a), stu- dents should be developed into democratic citizens with good values and skills. In order for students to develop into that, they need to learn about, through and for democracy. When students acquire factual knowledge about democracy and learn through democratic methods, they learn for democracy, and both of the school's main missions are pursued. To answer the purpose and research questions regarding how the democracy mission is de- scribed in textbooks for social studies in grades 4-6, Biesta and Dewey's views on educa- tion and democracy are used.The study was conducted using a qualitative method in the form of a qualitative text anal- ysis of the textbooks. The collected data from the seven textbooks generated an analysis of text and tasks to determine how the democracy mission was presented and described. The results showed that parts of the democracy mission were presented in all textbooks, but there were two textbooks that presented the entire mission about, through, and for de- mocracy. It emerged that the teacher's role in instruction is important for students to be given the opportunity to learn about the democracy mission, as not all textbooks covered the entire mission. / Elever ska ges möjlighet att lära om, genom och för demokrati för att kunna verka i samti- den och framtiden. I samhällskunskapsämnet ska elever ges möjlighet att utveckla fakta- kunskaper om demokrati och detta genom demokratiska arbetssätt. Läroplan för grundsko- lan, förskoleklassen fritidshemmet Lgr 22 (Skolverket, 2022a) skriver att elever ska ut- vecklas till demokratiska medborgare med goda värderingar och färdigheter. För att elever ska utvecklas till det behöver de lära sig om, genom och för demokrati. När elever får faktakunskaper om demokrati och lära genom demokratiska arbetssätt lär de sig för demo- krati och hela skolans två huvuduppdrag arbetas utifrån. För att besvara studiens syfte och frågeställningar kring på vilka sätt och hur demokratiuppdraget beskrivs i läromedel för samhällskunskap i årskurs 4–6 används Biesta och Deweys syn på utbildning och demo- krati.Studien genomfördes med en kvalitativ metod i form av en kvalitativ textanalys av läro- medel. Insamlade data från de sju läromedlen genererade i en analys av text och uppgifter för att få fram hur demokratiuppdraget framställdes och beskrevs. Resultatet visade på att delar av demokratiuppdraget framställdes i alla läromedel men det var två läromedel som framställde hela uppdraget om, genom och för demokrati. Det framkom att lärarens roll i undervisningen är viktig för att elever ska ges möjlighet att lära kring demokratiuppdraget då alla läromedel inte täckte hela uppdraget.

Den här studiens syfte är att undersöka vilka lässtrategier som elever i årskurs fem beskriver att de använder sig av. Lässtrategierna delas in i processkunskap och förutsättningskunskap. Studien undersöker vilka delar av dessa kunskaper som eleverna använder sig av. För att ta reda på vilken metod som fungerar för undersökningens syfte gjordes först en pilotstudie. Studiens teoretiska utgångspunkt är modellen Reading as a Meaning-Construction Process: The Reader (Ruddell & Unrau, 2004). Det insamlade materialet består av fyra semistrukturerade intervjuer med elever i årskurs fem. Resultatet visar att alla de intervjuade eleverna har de grundläggande lässtrategierna, men att de flesta behöver utmanas för att komma vidare i sin utveckling. Det är även tydligt att alla elever inte ligger på samma nivå trots att de går i samma årskurs, vilket kan göra det svårt att möta alla på rätt nivå i undervisningen. Den här studien lyfter fram vilken betydelse lässtrategierna har i undervisningen samt vikten av att möta eleverna på deras egen nivå för att de ska kunna utveckla sina lässtrategier för sin framtida skolframgång.

Syftet med studien är att undersöka vilka olika metoder eleverna använder sig av när de löser en problemlösningsuppgift inom bråk. Studien syftar även till att undersöka hur matematiklärare uttrycker att de ser på och introducerar bråk för sina elever. Tre matematiklärare som undervisar i årskurs 5 intervjuades om deras syn och erfarenheter av bråkundervisning. Därefter genomfördes lektioner i fyra klasser i årskurs 5 där eleverna fick lösa en problemlösningsuppgift inom bråk. Slutligen valdes fyra av dessa elever ut för intervjuer. Lärarna i studien uppger att de låter sina elever lära sig olika problemlösningsmetoder inom bråk samt använda laborativa material i bråkundervisningen. Eleverna i studien visade genom sina lösningar flera olika lösningsmetoder men även missförstånd gällande bråk. De fyra eleverna som intervjuades gavs möjlighet att utveckla sina lösningar och rätta till eventuella felaktigheter.

Kursplanen i svenska förklarar att eleverna ska utveckla det multimodala skrivandet inom svenskämnet. Det multimodala skrivandet innebär att ord, bild och ljud kombineras och samspelar. Huvudsyftet med den här litteraturstudien har varit att undersöka hur det multimodala skrivandet inom svenskämnet för årskurs 4-6 kan se ut, vilka kompetenser och resurser som krävs för att bedriva en multimodal skrivundervisning, samt vilket slags lärande det multimodala skrivandet kan ge upphov till hos eleverna. Litteraturstudien visar att det multimodala skrivandet kan förekomma såväl analogt som digitalt. Vidare visar den att svensk forskning på området är mycket begränsad. De artiklar och avhandlingar som inkluderats i litteraturstudien visar att forskare är eniga om att lärare behöver utveckla sina kunskaper om olika teckenvärldar, såsom auditiva och visuella, för att göra elever medvetna om teckenvärldarnas meningspotential och samspel. Det multimodala skrivandet ger upphov till en form av samordnat lärande, eftersom det multimodala skrivandet är en komplex process, som kräver att eleverna får explicit undervisning om aktuell digital programvara och teckenvärldarnas meningsskapande. Multimodalt skrivande är ett vanligt inslag utanför skolan, men bör få tillträde in i skolvärlden. Det förutsätter att digitala resurser finns tillgängliga och att lärare är positivt inställda till den multimodala skrivutvecklingen.

Med utgångspunkt i en av matematikämnets förmågor, resonemangsförmågan, redogör denna studie för vilken typ av uppgifter inom området algebra som ger elever i årskurs 4-6 en möjlighet att få visa sin resonemangsförmåga, och vad läraren kan göra för att främja detta i arbetet med uppgifterna. Denna frågeställning besvaras genom en systematisk litteraturstudie som utgår ifrån vad tidigare forskning kommit fram till om ämnet. Resultatet visar att det finns flera gemensamma komponenter i de uppgifter som kan visa elevernas resonemangsförmåga. Den mest frekvent återkommande, och starkast framhållna, av dessa komponenter är kopplingen till problemlösningsuppgifter. När uppgifterna är ett problem – vilket i sammanhanget betyder att eleverna på förhand inte vet vilken strategi eller metod som ska användas för att lösa uppgiften – får eleverna en möjlighet att kunna resonera sig fram till en lösning. Det hela kan dock problematiseras av att om eleverna blir vana med att arbeta med samma typ av problemlösningsuppgifter blir uppgifterna inte längre ett problem för eleven. Deras resonemang blir därmed mera imitativa och elevens förkunskaper om hur uppgifterna brukar lösas är det som istället får störst inflytande över resonemanget. / <p>Matematik</p>

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur elever i årskurs 4-6 förstår illustrationer och modeller som används inom NO-undervisningen. Frågeställningen handlar mer specifikt om hur illustrationer och modeller påverkar elevers lärande. Undersökningen är gjord i form av en systematisk litteraturstudie där tidigare forskning har sökts i databaser, bland annat ERIC ebsco och Summon. Sökprocessen och urvalet av litteratur är noga redovisat. Sex artiklar från olika delar av världen valdes ut för analys. Resultatet av analysen visar att illustrationer och modeller är värdefulla för elevers lärande men att elever i årskurs 4-6 ofta inte har förmåga att själva tolka bilderna eller förstå vilken information som bilderna kan förmedla. Detta innebär att lärare behöver lära eleverna vad som karaktäriserar olika former av modeller och illustrationer. Eleverna behöver också lära sig att se sambanden mellan olika representationer. På så sätt kan eleverna utveckla den förmåga, visual literacy, som krävs för att kunna ”läsa” bilder.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lärare på mellanstadiet ser på användandet av en matematik kopplad till elevers vardag och erfarenheter. Vad betyder det för dem, använder de det i sin undervisning, anser de att det hjälper eller hindrar eleven i sin inlärningsprocess? Undersökningen har varit empirisk och utförts genom intervjuer med fem lärare som alla har behörighet att undervisa i matematik på mellanstadiet. De resultat som framkommit visar att lärare använder sig av en konkretiserad matematik genom att ta hjälp av olika material och koppla uppgifter till de intressen och erfarenheter eleverna bär med sig. En del lärare menar att vissa elever påverkas negativt av det här då det finns vissa delar i en konkretiserad, vardagsanknuten, matematik som gör att de kan uppleva problem och förvirring. Andra lärare menar istället att de märker hur elevernas förståelse ökar och att de tycker att matematik är roligt när de ser hur skolmatematiken kan kopplas samman och relateras till deras vardag och närliggande miljö. / <p>Matematik</p>

Mot bakgrund av att svensk matematikundervisning visat sig vara strakt styrd av läromedel, vilket i sin tur visat sig påverka hur och om eleverna får möjlighet att utveckla matematiska förmågor. På grund av detta finns ett behov att bidra med kunskap om vilka förutsättningar läromedel ger att utveckla matematiska förmågor i förhållande till Lgr 2011. Den här studiens syfte är att bidra med kunskap om hur två läromedel tillverkade efter 2011, som sägs vara anpassade efter rådande läroplanen behandlar området procent. Studien genomfördes med läromedelsanalys som metod, där kriterierna för de utvalda läromedlen var att de skulle vara producerade efter 2011 och behandla området procent. Studiens resultat visar att uppgifterna i de analyserade läromedlen främst ger förutsättningar att utveckla de matematiska förmågorna resonemangsförmågan, metodförmågan, begreppsförmågan och den minst komplexa delen av problemlösningsförmågan samtidigt som kommunikationsförmågan ges mindre förutsättningar att utvecklas i förhållande till de andra förmågorna. Resultatet visar även att möjligheten till begreppsinlärning inom området procent är förenlig med det centrala innehållet i den nuvarande läroplanen för området procent i de analyserade uppgifterna.

Syftet med studien är att beskriva och analysera lärares och elevers användande av laborativt material i skolår 4-6 när de arbetar med tal i bråkform i matematikundervisningen. Centrala frågor i studien handlar om på vilka sätt det laborativa materialet används i bråkundervisningen, vilka typer av laborativt material används i bråkkundervisningen, vilka dimensioner av variation öppnas upp om tal i bråkform när laborativt material används samt vad som görs möjligt för eleverna att erfara om tal i bråkform. För att studera lärares och elevers användning av laborativt material när de arbetar med tal i bråkform har data samlats in genom deltagande observation i form av videoinspelningar från 20 stycken olika matematikklassrum i skolår 4-6. Datamaterialet har analyserats i två faser. I den första fasen har en tematisk analys gjorts och i den andra fasen har datamaterialet analyserats med hjälp av variationsteorin. Av resultat framgår att lärares och elevers användande av laborativt materialet kan beskrivas utifrån antingen ett konkretiserande arbetssätt eller ett laborerande arbetssätt. Material som används är både vardagligt- eller pedagogiskt material med tonvikt på det vardagliga materialet. När lärare och elever använder det laborativa materialet i matematikundervisningen öppnas det upp för olika dimensioner av variation i relation till undervisningssekvensens lärandeobjekt. De variationsmönster som förekommer i studien är kontrast och generalisering. När en dimension av variation öppnas upp ges eleverna möjlighet att erfara lärandeobjektet.

No description available.