Den här studiens syfte är att undersöka vilka lässtrategier som elever i årskurs fem beskriver att de använder sig av. Lässtrategierna delas in i processkunskap och förutsättningskunskap. Studien undersöker vilka delar av dessa kunskaper som eleverna använder sig av. För att ta reda på vilken metod som fungerar för undersökningens syfte gjordes först en pilotstudie. Studiens teoretiska utgångspunkt är modellen Reading as a Meaning-Construction Process: The Reader (Ruddell & Unrau, 2004). Det insamlade materialet består av fyra semistrukturerade intervjuer med elever i årskurs fem. Resultatet visar att alla de intervjuade eleverna har de grundläggande lässtrategierna, men att de flesta behöver utmanas för att komma vidare i sin utveckling. Det är även tydligt att alla elever inte ligger på samma nivå trots att de går i samma årskurs, vilket kan göra det svårt att möta alla på rätt nivå i undervisningen. Den här studien lyfter fram vilken betydelse lässtrategierna har i undervisningen samt vikten av att möta eleverna på deras egen nivå för att de ska kunna utveckla sina lässtrategier för sin framtida skolframgång.

Forskning visar att läroböcker spelar en viktig roll i de naturvetenskapliga ämnena. Samtidigt riktas kritik mot lärobokens utformning där samverkan mellan människans organsystem inte visas tydligt i texter och bilder. I denna studie undersöks hur blodomloppets samverkan med andningen samt med matspjälkningen skildras i läroböckernas texter och bilder som används i grundskolans årskurs 4-6. Intervjuer med fem lärare har genomförts för att undersöka hur text och bild från läroböckerna används i undervisningen. Analyserna av läroböckerna visade att skildringen av hur blodomloppet samverkar med matspjälkningen är tydliga i lärobokens texter medan det saknas bilder på denna samverkan. Den samverkan som sker mellan blodomloppet och andningen är tydlig i både bilder och text. Intervjuerna pekade på att användandet av läroböcker är lågt i de naturvetenskapliga ämnena i grundskolans årskurs 4-6. / Research shows that the textbook plays an important role in science education. However, textbooks has been criticized because of the poor descriptions of the interaction between the human circulatory, respiratory and digestive systems. This study shows how the relationship between the circulatory system, respiratory and digestive system is described in primary school science textbooks in both texts and images. Five teachers have been interviewed to examine how they use the texts and the images from the textbooks in the classroom. Analyzes of the textbooks show that the interaction between the circulatory system and the digestive system is clearly described in texts though there is a lack of illustrative images. The interaction between the circulatory system and the respiration is clear in both images and text. The interviews showed that the use of science textbooks is scarce in primary school year 4-6.

Syftet med denna studie var att bidra med ökad kunskap om elevers motivation och förhållningssätt till läsning av skönlitteratur i grundskolans årskurs 4–6. Tidigare forskning har visat att unga idag läser för lite och att elevers motivation att läsa skönlitteratur behöver stärkas. För att besvara forskningsfrågorna fick elever i mellanstadiet fylla i en enkät med fritextsvar. Enkäterna kompletterades med fokusgruppsintervjuer med lärare. Resultatet visade att både inre och yttre motivation är betydelsefullt för att eleverna ska läsa skönlitteratur i skolan. Många elever vill läsa för att koppla av men några elever läser främst för att få bättre ordförråd. Lärarna å sin sida ansåg att det är viktigt att samarbeta med hemmet för att öka elevernas motivation och läsintresse. Resultatet visade också att eleverna i årskurs sex är mer motiverade att läsa skönlitteratur är eleverna i årskurs fyra. / The purpose of this study was to contribute with increased knowledge about students’ motivation and approach to reading fiction in primary school in grades 4–6. Previous research has shown that students today are reading to little and that student’s motivation to read fiction needs more work. To answer the research questions, students in one school filled out a form with questions about how they feel about reading and how they want the school to work with reading. After the form from the students, a group interview was made with teachers that have work 20+ years in the Swedish school.  The result showed that both internal and external motivation is important for students to read fiction at school. Many students want to read to relax, but some students read mainly to improve vocabulary. The teachers believed that it is important so cooperate with the home to increase the student’s motivation and interest in reading. The result also showed that students in year six are more motivated to read fiction than students in year four.

Ett av skolans uppdrag är att utbilda medborgare till att besitta en digital kompetens. Detta för att klara av den ständiga digitala utveckling som sker i vår moderna värld. Eleverna möter olika slags texter i skolan, både tryckta och digitala. Somliga elever har även digitala läromedel, vilket innebär att de digitala texterna blir något som de möter dagligen. Samtidigt har forskning visat att det finns fem förmågor som behöver behärskas för att kunna hantera digitala texter. Dessa fem förmågor står inte explicit utskrivna i läroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshem (Lgr11) utan lärarna behöver på egen hand försöka tolka in dem i sin planering av undervisningen.  Frågan blir således: Har läromedelsutvecklarna dessa fem förmågor i åtanke när de producerar sina digitala läromedel? Hur anser högskolelärarna och grundskollärarna att de tar hänsyn till förmågorna i sin undervisning? Studien har därmed som syfte att öka kunskapen om vilka sätt som finns bland de tre yrkeskategorierna att behandla dessa fem förmågor som forskning har visat krävs för hantering av digitala texter. Syftet ämnas uppnås genom två frågeställningar som behandlar hur yrkeskategorierna möjliggör utveckling i de fem förmågorna och vilka didaktiska val de gör med hänsyn till de fem förmågorna i sin undervisning.  För att möjliggöra en uppfyllelse av syftet och dess frågeställningar har en fenomenografisk ansats använts tillsammans med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Fortsatt analyserades materialet ur ett sociokulturellt – samt didaktiskt perspektiv. Studiens resultat visade att stöttning är viktig för att eleverna ska kunna utveckla förmågorna. Detta är i enlighet med vad den sociokulturella teorin betonar som viktigt. Samtliga informanter visade kunskap om vilka konsekvenser som brister i förmågorna resulterar i, men huruvida undervisningen anpassades efter förmågorna varierade beroende på lärare. Det digitala läromedlet kan dock ge fördelaktiga förkunskaper för digitala texter vilket verkar gynna eleverna när de sedan är ute och Googlar på internet. Slutligen delger samtliga lärare att tidsbrist har en negativ påverkan på deras möjligheter till stöttning i undervisningen. Grundskollärarna ansåg även att deras digitala kompetens inte var tillräcklig och att fortbildning efterfrågades. / One of the school's missions is to educate citizens to possess digital skills. This is to cope with the constant digital development that takes place in our modern world. Students encounter different kinds of texts in school, both printed and digital. Some pupils have digital teaching materials as well, which means that the digital texts become something that they encounter daily. At the same time, research has shown that there are five abilities that need to be mastered to be able to handle digital texts. These five abilities are not explicitly stated in the curriculum for the compulsory school, preschool class, and school-age educare (Lgr11), which results in teachers that need to interpret the abilities into their own teaching.  The question is: do teaching aid developers have these five abilities in mind when producing their digital teaching materials? How do university teachers and primary school teachers consider that they take the abilities into account in their teaching? The study thus aims to increase knowledge of the ways that exist among the three professional categories to deal with these five abilities that research has shown are required for handling digital texts. The purpose is intended to be achieved through two questions at issue that deal with how the professional categories enable development in the five abilities and what didactic choices they make regarding the five abilities in their teaching.  To enable the purpose and its questions to be fulfilled, a phenomenographic approach has been used together with a qualitative method in the form of semi-structured interviews. The material was analyzed from a socio-cultural and didactic perspective. The results of the study showed that support is important for pupils to be able to develop their abilities. This is in line with what sociocultural theory emphasizes as important. All informants showed knowledge of the consequences that shortcomings in the abilities result in, but whether the teaching was adapted to the abilities varied depending on the teacher. However, the digital teaching aid can provide beneficial prior knowledge for digital texts, which seems to benefit the pupils when they are out Googling on the internet. Finally, all teachers report that lack of time has a negative impact on their opportunities for support in teaching. The primary school teachers also felt that their digital competence was not sufficient, and that further education was in demand.

Elever med språkstörning kan ha stora svårigheter att ta till sig undervisningen på grund av bristande språklig förmåga. Detta är något som tydligt kan ses i de samhällsorienterade ämnena då dessa innehåller ett mer abstrakt språk än elevernas vardagsspråk.    Det finns väldigt lite forskning att finna gällande lärares arbete med elever med språkstörning i SO-ämnena. Denna studies syfte är att undersöka just hur lärare kan arbeta med anpassningar och språkutvecklande undervisning för att utveckla ämneskunnandet för elever med språkstörning.  Detta görs genom en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer med sex lärare på tre olika skolor. De ger sin bild av elever med språkstörningar idag för att arbetet ska kunna besvara hur lärare anpassar undervisningen, hur de ser på sin kompetens samt hur de arbetar språkutvecklande. I deras svar kunde man tydligt se kopplingar till speciellt den sociokulturella teorin och en språkinriktad undervisning, något som sedan arbetet tar upp. Resultatet som blir tydligt i studien är att bildstöd, grupparbete och digitala hjälpmedel är de största anpassningarna som de flesta lärare använder. Dock vill många lärare ha större kompetens kring språkstörningar och flera skulle önska att språkutveckla sin undervisning ännu mer men att de känner att de inte får stöd i detta arbete. Slutsatsen och diskussionen som uppkommer är att det inte finns ett tydligt rätt svar i hur dessa anpassningar påverkar eleverna då det i svenska källor pratas mycket om bildstöd medan internationella källor inte nämner det. Det kan därför vara så att vi överskattar vikten av de anpassningar vi har i Sverige. Det är därför tydligt att det behövs mer forskning likt denna, både nationellt och internationellt, kring språkstörning inom SO-ämnena då det saknas mycket information vilket gör att det som lärare är svårt att veta hur man ska göra för att bäst nå dessa elever.