Vi har granskat läromedel som används på gymnasienivå inom matematikens A-kurs. Dessa är Matematik från A till E (Liber), blå och grön bok i serien Exponent (Gleerups) och grundboken med sex tillhörande yrkesprogramböcker i serien Matematik 3000 (Natur och kultur). Vi har valt att inrikta oss på avsnittet om ekvationer i de olika läromedlen. Här har vi undersökt hur avsnitten presenteras och behandlas, för att se om där finns någon skillnad mellan utformningen av yrkesprogramböcker kontra en grundbok. Metoden som vi har använt oss av vid vår granskning, är en komparativ undersökningsform. Läromedlen använder sig främst av de formella lösningsmetoderna i sina exempel, men det förekommer även en del informella lösningsmetoder. Under den tid som vi har hållit på med detta arbete har vi kommit fram till att om det kunde göras en lärobok där man tar tillvara på det bästa av dem alla, så tror vi att man skulle få ett bra läromedel för elever som läser yrkesinriktade program på gymnasienivå.

<p>Vi har granskat läromedel som används på gymnasienivå inom matematikens A-kurs. Dessa är Matematik från A till E (Liber), blå och grön bok i serien Exponent (Gleerups) och grundboken med sex tillhörande yrkesprogramböcker i serien Matematik 3000 (Natur och</p><p>kultur). Vi har valt att inrikta oss på avsnittet om ekvationer i de olika läromedlen. Här har vi undersökt hur avsnitten presenteras och behandlas, för att se om där finns någon skillnad mellan utformningen av yrkesprogramböcker kontra en grundbok. Metoden som vi har</p><p>använt oss av vid vår granskning, är en komparativ undersökningsform. Läromedlen använder sig främst av de formella lösningsmetoderna i sina exempel, men det förekommer även en del informella lösningsmetoder. Under den tid som vi har hållit på med detta arbete</p><p>har vi kommit fram till att om det kunde göras en lärobok där man tar tillvara på det bästa av dem alla, så tror vi att man skulle få ett bra läromedel för elever som läser yrkesinriktade program på gymnasienivå.</p>

Syftet med studien är att undersöka vilka olika metoder eleverna använder sig av när de löser en problemlösningsuppgift inom bråk. Studien syftar även till att undersöka hur matematiklärare uttrycker att de ser på och introducerar bråk för sina elever. Tre matematiklärare som undervisar i årskurs 5 intervjuades om deras syn och erfarenheter av bråkundervisning. Därefter genomfördes lektioner i fyra klasser i årskurs 5 där eleverna fick lösa en problemlösningsuppgift inom bråk. Slutligen valdes fyra av dessa elever ut för intervjuer. Lärarna i studien uppger att de låter sina elever lära sig olika problemlösningsmetoder inom bråk samt använda laborativa material i bråkundervisningen. Eleverna i studien visade genom sina lösningar flera olika lösningsmetoder men även missförstånd gällande bråk. De fyra eleverna som intervjuades gavs möjlighet att utveckla sina lösningar och rätta till eventuella felaktigheter.

Examensarbetet undersöker vilka lösningsmetoder elever på yrkesförberedande program använder sig av när de löser lineära ekvationer efter det att A-kursen i matematik avslutats. En viktig fråga har varit att se huruvida elever har tillägnat sig de formella lösningsmetoderna som traditionellt har betonats i undervisningen. Ämnet är relevant eftersom det inom forskningen finns vissa bevis för att många elever betraktar algebra som en mekanisk regelföljande aktivitet utan mening, och att det dessutom är vanligt att elever på framförallt yrkesförberedande program saknar grundläggande baskunskaper i matematik. Ämnet har undersökts med hjälp av ett skriftligt test till gymnasieelever med efterföljande intervjuer. Resultatet visar att de flesta eleverna i studien främst använder sig av informella metoder, och att de formella metoderna i kontrast har lett till ett antal missuppfattningar. Det innebär att det finns anledning att finna nya vägar att introducera ekvationer till elever om det är ett ämne som ska ingå i undervisningen.

Syftet med att undersöka läroböcker i matematik är att få en insikt i hur stor vikt läroböckerna lägger på själva utförandet istället för på slutprodukten. Vi vill även undersöka om läroboken visar att det kan finnas mer än en lösning till en och samma uppgift. Vi bestämde oss för att granska läroböcker i årskurs fyra och utifrån en mall med fem större analysfrågor och dess undergrupper kategoriserade vi de olika läroböckernas uppgifter. Resultatet har visat att ingen av de tre läroböckerna är stora representanter för uppgifter som stimulerar eleverna till ett självständigt tänkande. / The purpice with our study was to see weather the textbooks in Matematics focus on the process solving the question rather than the answer. We also wanted to see if the textbooks engourige the students to be open for more than one solution. We decided to look into three diffrent textbooks in year 4. Our result showed that none of the textbooks that we did our study on encouraged the students to focus on the process rather than the answer.