• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 287
  • 11
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 302
  • 302
  • 197
  • 68
  • 60
  • 56
  • 49
  • 45
  • 44
  • 43
  • 40
  • 40
  • 39
  • 35
  • 34
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
81

Sex- och samlevnadsundervisning i årskurs 4-6 : Utmaningar och strategier

Forsö, Åsa January 2022 (has links)
Syftet med studien är att visa hur lärares sex- och samlevnadsundervisning, dess utmaningar och strategier i undervisningen ser ut, i årskurs 4-6. Fyra lärare och en skolsköterska intervjuades. Tidigare forskning tyder på att en utebliven sex- och samlevnadsundervisning kan leda till en negativ utveckling av elevernas syn på sin sexualitet. Resultatet av studien visar att undervisningen sker i anpassad form från förskoleklass till årskurs nio. Läromedel används ofta men kompletteras med film. Samarbete med skolsköterska ser olika ut på skolorna. En utmaning som lärare upplever är svårigheten att tala om pornografi. Strategier för en framgångsrik undervisning är "Frågelåda", ord på tavlan och film som utgångspunkt för diskussion. Med hjälp av metoderna kan lärarna möta eleverna i deras verklighet. Sammantaget ger studien en inblick i hur några lärare hanterar utmaningar i sex- och samlevnadsundervisningen som kan ligga till grund för fortsatta diskussioner mellan kollegor i årskurs 4-6.
82

Vägledning till läsförståelse : En kvalitativ studie av lärarperspektiv på arbetet med skönlitterära texter i årskurs 4 - 6 / Guiding reading comprehension : A qualitative study of teacher perspectives on literature in middle school

Barthelsson Reynols, Dennis January 2022 (has links)
The objective of this study has been to investigate the beliefs of Swedish middle school teachers in supporting the development of students’ reading comprehension of literature. The study is based on two central research questions that include what motivates teachers in choosing literature for reading comprehension instruction as well as considerations of reading strategy instruction aimed towards developing the reading comprehension of Swedish middle school students in grades 4 – 6. The theoretical basis of the study is grounded in teacher cognition regarding teachers’ beliefs in addition to reader-response theory as it relates to methods of literature reading comprehension instruction. The study method consists of directed qualitative content analysis of semi-structured interviews with six teachers alongside document analysis of teaching materials used by the informants. Teachers were selected to emulate a representative sample of the teacher population with a variation in professional experience. The results show a consensus among teachers in the literature selection criteria that involve appropriate language complexity in addition to opportunities for students to appeal to and identify with familiar thematic content. Furthermore, personal experiences and interests influence teachers in the literature selection process. Moreover, the results indicate that the teachers make use of a content-focused approach and that reading strategies are applied to a varying extent in reference to influential instructional models, professional experience as well as school structures. The teachers convey insecurities in providing adequate equal support for students, which demonstrates a need for improved structural professional development. Suggestions for future research in reading strategies instruction development are also discussed. / Studiens syfte har varit att undersöka uppfattningar hos lärare i årskurs 4 – 6 om arbetet medutvecklingen av elevers läsförståelse av skönlitteratur. Undersökningen genomfördes utifrån tvåcentrala frågeställningar om lärarnas val av skönlitteratur i undervisning i läsförståelse och hur lärareväljer att arbeta med lässtrategier för att utveckla läsförståelsen av skönlitteratur hos elever i årskurs 4 – 6. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av lärarkognition gällande lärares uppfattningar såvälsom receptionsteori i anslutning till beskrivningar av arbetet med läsförståelse av skönlitteratur.Studiens datainsamling har utgjorts av riktad kvalitativ innehållsanalys av semistrukturerade intervjueri anslutning till dokumentanalys av undervisningsmaterial med sex lärare som valts för att efterliknaett representativt tvärsnitt av lärarpopulationen utifrån yrkeslivserfarenhet och skolform. Resultatet avstudien visar att lärarna uttrycker en samstämmighet i motiveringar till skönlitteratur och att verk väljsutifrån kriterier gällande böckernas språkliga nivå och tematiskt innehåll som eleverna identifierar sigmed och engageras av. Lärarna baserar även litteraturvalen på sina personliga övertygelser ocherfarenheter. Resultatet visar dessutom att lärarna fokuserar på läsningens innehåll och undervisar ilässtrategier i varierad omfattning med hänvisning till enstaka strategiprogram, erfarenheter ochskolans strukturer. Lärarna uppvisar osäkerheter i likvärdighetsarbetet och ger uttryck för ett behov avett kontinuerligt fortbildningsarbete. Förslag på vidare forskning inom området för utvecklingen avarbete med lässtrategier presenteras.
83

Fritidsengelska i engelskklassrummet : En studie om hur lärare uppfattar att elevers förkunskaper påverkar deras engelskundervisning i årskurs 4-6 / Extracurricular English in the classroom : A study about teachers’ perceptions of how pupils’ prior knowledge affects English teaching ingrades 4-6

Alisa, Vaniushkina January 2022 (has links)
Kontakter med engelska i tidig ålder verkar gynna barns engelska språkutveckling. Exponeringen har ökat markant de sista 10 åren och eleverna har fler förkunskaper med sig in i klassrummet än förut. Studiens syfte är att undersöka hur engelsklärare uppfattar att elevernas förkunskaper påverkar deras engelskundervisning i årskurs 4-6. Två frågeställningar finns för att uppnå syftet, nämligen: Hur uppfattar lärare att elevers erfarenheter av och förkunskaper i engelska påverkar deras engelskundervisning i årskurs 4-6 samt i vilken mån och på vilket eller vilka sätt uppfattar lärare att de har möjlighet att anpassa sin engelskundervisning till elevernas individuella behov i heterogena klassrum? Studiens utgångspunkt är den sociokulturella teorin och socialkonstruktivismen. För att besvara frågeställningarna har kvalitativa intervjuer med sex verksamma lärare i årskurserna 4-6 utförts. Resultatet visar hur lärare uppfattar påverkan av engelska bortom klassrummet på både sin undervisning och på elevernas prestationer. Vidare visas hur lärare väljer att arbeta med engelska i sina klassrum för att kunna utgå från elevernas egna förkunskaper samt hur de anpassar undervisningen till elevernas individuella behov. Efter resultatet presenteras diskussionavsnittet gällande metod och resultat samt förslag på fortsatt forskning. / Exposure to English at an early age seems to benefit children’s English language development. This exposure has increased significantly in the last 10 years, thus providing the students with more prior knowledge than ever before. The purpose of this study is to examine teachers’ perceptions of how pupils’ prior knowledge affects English teaching at school in grades 4-6. To achieve this purpose two questions have been posed: How do teachers perceive that students' experiences with, and prior knowledge of English affect their English teaching in grades 4-6, and to what extent and in which ways do teachers perceive that they have the opportunity to adapt their English teaching to the students' individual needs in heterogeneous classrooms? This study is based on social constructivism and the socio-cultural theory. In order to answer the questions, qualitative interviews were conducted with six teachers in grades 4-6. The results show how teachers perceive the impact of English beyond the classroom on both their teaching and on students' performance. Further, the results present how teachers choose to work with English in their classrooms in order to be able to start from the students' own prior knowledge and how they adapt the teaching based on the students’ individual needs. The discussion is accompanied by a discussion of the method used and the results as well as suggestions for further research. / <p></p><p></p>
84

"En win win situation" : En kvalitativ undersökning av svensklärares syn på värdegrundens roll i svenskundervisningen. / ”A win win situation” : A qualitative study on teachers’ views on fundamental values education within Swedish education.

Lönkvist, Linn January 2023 (has links)
Föreliggande studie kommer att belysa ämnet värdegrund. Syftet är att undersöka svensklärares syn på värdegrundsuppdraget samt hur de arbetar med uppdraget inom ramen för svenskundervisningen. Syftet uppnås genom frågeställningar gällande värdegrundsuppdragets betydelse inom svenskundervisningen samt dess möjligheter och utmaningar. Studien riktar sig till undervisning i svenska i årskurserna 4-6 och beskrivs utifrån ett lärarperspektiv med utgångspunkt i den sociokulturella teorin. Studien har genomförts genom en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer med verksamma svensklärare i årskurs 4-6 använts för datainsamling. Resultatet av studien visar på att lärare ser en betydelse i att integrera värdegrundsuppdraget i svenskundervisningen genom sitt förhållningssätt gentemot elever samt genom berättande material och helgruppsdiskussioner. Det framkom även att skönlitteratur och samtal om läst skönlitteratur öppnar möjligheter för att integrera värdegrundsarbete inom svenskundervisningen samt att läraren har en betydande roll som ledare i elevernas utveckling av normer och värden. / This study will highlight the topic fundamental values. The study aims to explore how teachers view fundamental values education and how they work this within Swedish education. The aim of the study is fulfilled based on questions about the meaning of fundamental values educations within Swedish education and what opportunities and challenges it brings. The study targets education in the Swedish subject in grades 4-6 and is described from a teacher perspective and through the lens of socio-cultural theory. The study is based on a qualitative method where data was collected through semi-structured interviews with working Swedish teachers in grades 4-6. The result of the study shows that teachers’ see a value in integrating fundamental values education within Swedish education through their own approach towards students as well as through narrative material and group discussions. Furthermore, fiction and discussions about fiction was described as an opportunity to integrate fundamental values education within Swedish education and that the teacher has a crucial role as a leader in students’ development of values.
85

"Läsförståelse är en färskvara." : En studie om svensklärare i årskurs 4–6 syn på skönlitterärt läsförståelsearbete med värdegrund och lässtrategier i fokus. / “Reading comprehension is perishable.” : A study about teachers in the Swedish language for grade 4 to 6 and their view of fiction reading comprehension work with value base and reading strategies in focus.

Lundgren, Malin January 2024 (has links)
Studiens syfte är att få en inblick i hur verksamma svensklärare i årskurs 4–6 arbetar med värdegrundsarbete och lässtrategier under skönlitterär läsförståelseundervisning. Tidigare forskning beskriver skönlitteratur som ett bra läromedel för värdegrundsarbete samtidigt som den synliggör brister kring värdegrundsarbete i samband med skönlitterär läsning i skolverksamheten.Lässtrategier är ett omdebatterat ämne gällande nyttan av att ha dessa kunskaper. Genom intervjuer med tre verksamma svensklärare har studiens data samlats in för att få en överblick i hur de använder skönlitteraturen som en utgångspunkt för både värdegrundsarbete och lässtrategier. Den insamlade datan har bidragit med deras åsikter om värdegrundsarbete, lässtrategier och utmaningar som finns inom skönlitterär läsförståelse. Utifrån intervjuerna kan slutsatser kring hur de uppfattar undervisning av skönlitteratur kopplat till både värdegrundsarbete och lässtrategier göras, samt vilka utmaningar som utmärker sig. Skönlitteratur är ett bra läromedel för att prata om olika situationer där värdegrund spelar en stor roll. Lärarna ser dessutom en positiv utveckling av elevers läsförståelse med hjälp av att tillämpa olika lässtrategier.Den tidigare forskningen visar problematik kring lässtrategier och bedömning av elevers läsförståelse. Studiens lärare både bekräftar och dementerar forskningens problematik kring områdena men uppmärksammar även andra problem som att det är tidskrävande och att resurser som behövs inte finns tillgängliga.
86

Hur skapas läsglädje? : En kvalitativ studie om hur fyra lärare i årskurs 4–6 arbetar för att motivera elever till läsning av skönlitteratur / How to discover the fun of reading? : A qualitative study of how primary school teachers work when motivating students to read fiction

Karlsson, Julia January 2022 (has links)
Undervisningen i svenskämnet ska stimulera elevers lust till att läsa, däremot besitter långt ifrån alla elever naturlig läsmotivation. I föreliggande studie behandlas förhållandet mellan elevers läsning av skönlitteratur och motivation. Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om hur lärare i svenskämnet beskriver att de arbetar för att motivera elever till läsning av skönlitteratur i årskurs 4–6. Detta besvarades med hjälp av frågeställningarna: Hur beskriver lärare sitt val av litteraturundervisningsmetod för att öka elevers läsmotivation? Vilka faktorer gör elever mer respektive mindre motiverade till att läsa skönlitteratur enligt lärare? Hur tänker lärare kring urvalet av skönlitteratur för att öka elevers läsmotivation? För att uppfylla studiens syfte och frågeställningar användes en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med fyra verksamma mellanstadielärare. Insamlat material analyserades tematiskt och med hjälp med self-determination theory (SDT) som bidrar med att förstå hur människor blir motiverade till att agera på ett specifikt sätt. Resultatet av studien visade att lärare upplever svårigheter kring att motivera elever till läsning av skönlitteratur. Däremot framkom det att högläsning, gruppläsning, boksamtal och böcker som lever upp till individens intressen visar sig vara motivationshöjande för eleverna. Lärarna upplevde dessutom att eleverna blir motiverade till att läsa skönlitteratur om undervisningen har ett tydligt syfte. Det finns yttre faktorer som gör eleverna mindre benägna till att läsa, ett exempel som lärarna lyfte är den digitala tekniken som har tagit allt större plats i samhället. / The teaching of the Swedish subject should stimulate students' desire to read, but far from all students are inherently motivated to read. The present study deals with the relationship between students' reading of fiction and motivation. The aim of the thesis is to increase knowledge about how teachers in the Swedish subject describe their work to motivate students to read fiction in grades 4-6. This aim was fulfilled through the following research questions: How do teachers describe their choice of method when teaching to increase students reading motivation? What factors make students more or less motivated to read fiction according to teachers? How do teachers think about the selection of fiction to increase students' reading motivation? To fulfill the aim of the study, a qualitative method was used through semi-structured interviews with four active primary school teachers. The collected material was analyzed thematically through a lens of self-determination theory (SDT) which helps to understand how people are motivated to act in a certain way. The results of the study show that teachers experience difficulties in motivating students to read fiction. On the other hand, it appears that reading aloud, group reading, book talks and books that live up to the individual's interests prove to be motivating for the students. The teachers experience that the students are motivated to read fiction if the teaching has a clear purpose. There are external factors that make students less motivated to read, an example that teachers highlight is the increasingly dominant role that the digital technology plays in society.
87

Den kommunikativa förmågan inom matematikämnet hos elever med autismspektrumtillstånd : En intervjustudie med matematiklärare i grundskolans årskurser 4-6

Nilsson, Simon, Richert, Max January 2016 (has links)
Syftet med den här studien är att undersöka om de kommunikativa svårigheter som kännetecknar barn med autismspektrumtillstånd (AST) leder till svårigheter i den nu rådande kommunikationsinriktade matematikundervisningen. Efter att den senaste skollagen trädde i kraft har inte barn med AST längre samma rättighet som tidigare att gå i grundsärskolan (såvida de inte också har en utvecklingsstörning) utan i inkluderas i grundskolan.  Samtidigt som denna skollag började gälla fick grundskolan en ny läroplan med en ny kursplan i matematik. Denna kursplan lägger stort fokus på kommunikation. Detta kan bli problematiskt för elever med AST på grund av de kommunikationssvårigheter som ingår i diagnosen. I den här studien intervjuades fem lärare med erfarenhet av matematikundervisning av elever med AST i årskurs 4-6. I resultatet framkommer att samtliga lärare uppger att de elever med funktionsnedsättningen som de har erfarenhet av att undervisa uppvisar eller har uppvisat svårigheter med den kommunikativa förmågan i matematikundervisningen. Tre av de intervjuade lärarna uppgav även att de anser sig ha otillräckliga kunskaper om AST för att kunna tillgodose behoven hos eleverna med diagnosen i matematikundervisningen.
88

Kreativa resonemang i läromedel : En läromedelsanalys där andelen algebrauppgifter där eleven behöver använda ett kreativt resonemang har undersökts samt vart i läromedlen de är mera frekvent förekommande

Nordin, Niclas January 2017 (has links)
Läromedel har ofta en dominerande roll i matematikundervisningen. Dock har läromedlen många gånger en allt för stor inriktning mot att imitera procedurer och minnas algoritmer, vilket både får påverkan på elevernas lärande och matematiska förståelse. I denna studie har det därför undersökts hur stor andel av algebrauppgifterna i läromedel, hämtade från tre olika matematikböcker med inriktning mot årskurs 6, som eleverna behöver använda sig av ett kreativt resonemang för att nå en lösning. Ett kreativt resonemang som i sammanhanget innebär att en algoritm eller metod som kan användas för att lösa uppgiften inte finns presenterad för eleven i förhand. Resultatet visar att det är en liten andel av uppgifterna i läromedlen som kräver detta. Istället finns det i de flesta fall en färdig algoritm eller metod som eleven kan härma för att lösa uppgifterna. Detta betyder att de fördelar som användandet av kreativa resonemang medför för elevernas lärande och matematiska förståelse i stor del går förlorat om läromedlen används oreflekterat från lärarens sida. / <p>matematik</p>
89

Lärares tankar om läromedel : En intervjustudie om vad som ligger till grund för 4–6-lärares val och värdering av läromedel i historieämnet.

Hermansson, Lena January 2017 (has links)
Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare i årskurs 4–6 resonerar kring val och värdering av läromedel i historieämnet. Studiens frågeställningar handlar om hur lärare ser på begreppet "läromedel", vad som ligger till grund för val av läromedel samt hur dessa värderas. Genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer ställdes frågor anpassade efter syfte och frågeställningar till fem lärare. Resultaten av dessa intervjuer visar att när läromedel väljs ut är det viktigaste att dessa är anpassade för den aktuella elevgruppens behov och den enskilde elevens kunskapsnivå och förmåga. Delar som textens utformning och svårighetsgrad lyftes, och även läromedlets estetik gällande bilder var viktiga för att nå eleverna och locka intresse. Även den ekonomiska faktorn är av betydelse då skolans budget enligt lärarna kräver prioriteringar. Tid var en faktor där samtliga lärare ansåg att de inte lade ner tillräckligt med tid på att välja läromedel. Dessutom menar lärarna att om författare och förlag anger att deras läromedel följer Lgr11 så förlitar sig lärarna på det. Lärarna i studien visar på en bred syn på vad läromedel kan vara, men trots detta fokuseras de flesta svar kring den traditionella läroboken.
90

Muntlig återkoppling i elevers skrivande i ämnet svenska : Intervjustudie med lärare i årskurs 4–6

Öfwerman-Amar, Poffi January 2017 (has links)
I samband med införandet av ny läroplan 2011 har formativ bedömning fått stort genomslag. Den formativa bedömningen handlar om att vägleda elever i deras lärande. Det råder stora skillnader på elever i en och samma klass, både då det handlar om kunskap och motivation. Syftet med den här studien har varit att undersöka hur muntlig återkoppling kan främja elevers lärande samt motivera dem att skriva texter i ämnet svenska. För att få svar på studiens frågeställningar har fem lärare på olika skolor i en mellansvensk stad intervjuats. Materialet analyserades sedan utifrån Hattie och Timperleys (2007) fyra nivåer av återkoppling. I ett andra steg har Ryan och Decis (2000) motivationsteori Self-Determination Theory använts. Resultatet visade att det finns en medvetenhet kring formativ bedömning hos informanterna även om sättet den ges på varierar. Vidare rådde det skilda uppfattningar bland informanterna huruvida uttalade strategier för formativ bedömning var önskvärt eller ej. I likhet med tidigare forskning framkom det att bristfälliga ämneskunskaper kan leda till att den formativa bedömningen uteblir och istället handlar om vad eleven ska kunna. / <p>Svenska</p>

Page generated in 0.0316 seconds