Denna litteraturstudie belyser forskning kring olika multimodala material inom engelskundervisning med fokus på barn och ungdomar. Enligt studiens problemformulering, behövs metoder för att ge stöd till en komplicerad språkinlärningsprocess, bidra till elevers motivation samt skapa anpassning för elevers skilda behov vid inlärning i engelskämnet. Litteraturstudies syfte är att belysa vad samtida forskning säger gällande användningen av multimodalt material inom undervisning av engelska i mellanstadiet. Forskningsfrågorna fokuserar på de positiva- och negativa effekter användningen av olika multimodala material kan ha för engelskinlärningen samt hinder och möjligheter de kan innebära för lärares engelskundervisning. Studiens metod har bestått i att söka vetenskaplig forskning via databaser där tidiga sökord gav upphov till viss litteratur som i sin tur bidragit med vidare sökord och kedjesökningar. Materialet studien använt sig av innefattar artiklar och bokkapitel vilka behandlat drama, digitala berättelser, multimodala texter och kollage som pedagogiska multimodala material för engelskundervisning. Studien är inriktad mot elever i årskurs 4–6, men i brist på åldersenlig forskning har material som behandlar elever i både aktuell, yngre och äldre åldrar använts. Resultatet visade på en övervägande del positiva effekter för elevers engelskinlärning, gällande motivation, språkförståelse och kontextuellt meningsskapande. De negativa effekterna som uppmärksammats berör distraktion och sjunkande intresse för visst material relaterat till elevers åldrar. Resultatet visade en jämnare fördelning mellan möjligheter och hinder för engelskundervisningen till följd av materialen. Möjligheterna är att materialen kan skapa samarbete mellan elever i klassrummet och då vissa material baseras på teknik kan de bidra till en innovativ användning av elever. Hindren är att materialen kan skapa missriktad motivation och distraktion som avleder eleverna från undervisningens syfte. Dessutom är materialen baserade på teknik, beroende av att läraren besitter den kompetens som behövs för att använda dem effektivt för undervisningens syfte. Litteraturstudiens slutsats är att multimodala material främst visar på positiva effekter för elevers engelskinlärning men att det även finns påtagliga hinder för engelskundervisningen. Dessutom har studien belyst en rådande brist på svensk forskning inom området.

This study aimed to investigate how some teachers talk to students in grade 4-6 about fiction, more specifically, how the teachers in their reading aloud teaching enable students to develop imaginary worlds through conversation. The material was analyzed based on Langer’s (2005) theory about imaginary worlds. Two questions were formulated to answer the study’s aim: How do some teachers plan their conversations about fiction in reading aloud teaching? Moreover, how do teachers’ conversations about fiction vary in reading aloud teaching? The results showed that all teachers plan their conversations about fiction in the reading aloud teaching in different ways. Three of the teachers plan their conversations by reading the fictionin advance to get acquainted with the story and the characters. One teacher plans her conversations about fiction after reading aloud. The result also showed that all teachers vary their conversations about fiction in reading aloudin different ways, such as text extracts from chapters, work with illustrations, book conversations, and keeping the book secret from the students so that they can imagine what the characters and the environment can look like. Finally, the result showed that through the teachers’ conversations, the students were given opportunities to build imaginary worlds and an increased understanding of the text.

Syftet med studien är att lyfta fram hur lärare undervisar om livsfrågor i religionskunskapen för årskurs 4-6 samt om och vilka svårigheter och utmaningar de möter i den undervisningen. Frågeställningarna i studien är följande: Vilka metoder och strategier använder lärare sig av i livsfrågeundervisningen i årskurs 4-6? Vilka erfarenheter har lärarna från livsfrågeundervisningen i religionskunskapen. För att besvara studiens syfte har kvalitativa semistrukturerade intervjuer använts som metod. Intervjuerna har genomförts med fem verksamma lärare som undervisar i religionskunskap i årskurs 4-6 på fyra olika skolor. Respondenternas ålder, kön, utbildning och antal år som verksamma lärare varierar. Resultatet visar att livsfrågor är ett utmanande ämne att undervisa kring. Detta då respondenterna delar med sig av flera svårigheter och utmaningar som de möter i undervisningen. Brist på utbildning från högskolan, stora tolkningsutrymmen i styrdokumenten, elevers egocentrism och att livsfrågor är ett svårbedömt område är bara några av svårigheterna de stöter på. I studien presenteras flera arbetssätt som lärarna använder sig av i livsfrågeundervisningen. Dessa arbetssätt är delvis kopplat till religionsämnet men också hur lärarna använder andra ämnen som stöd vid livsfrågeundervisningen. / The purpose of this study is to highlight how teachers approach existential questions in religious education for grades 4-6 and what challenges they may encounter in their teaching. This study aims to answer the following questions’: What methods and strategies do teachers use when covering existential questions in grades 4-6? How do teachers experience teaching existential questions in religious education? To answer these questions, qualitative semi-structured interviews were conducted.The five participants are current religious education teachers in grades 4-6 at four different schools. The respondents’ age, gender, education, and teaching experience vary. The results reveal that existential questions are a challenging topic to teach. Teachers report a lack of education in this topic from university and they say that the curriculum and regulatory frameworks leave too much scope for interpretation on how this topic should be approached. Additionally, pupils’ personal experiences and the inherent difficulty in assessing existential questions pose further challenges. Several methods are presented on how teachers in the study have chosen to approach this subject. These methods are partly a component of the religious education itself but also relate to how the teachers’ use other subjects to teach about existential questions

No description available.

I denna kvalitativa studie har lärares syn på dialogisk högläsning i undervisningen för årskurs 4–6 studerats. Syftet har varit att få en djupare insyn i hur och varför svensklärare arbetar med hjälp av dialogisk högläsning. Som bakgrund konstateras att tidigare forskning inom området gällande specifikt dessa årskurser är bristfällig. Teoretisk bakgrund är det sociokulturella perspektivet samt pragmatismen, vilka båda menar att inlärning sker genom social interaktion med andra. Undersökningen har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att dialogisk högläsning används av samtliga informanter, emellertid på lite varierande sätt, med motiveringen att det går i linje med arbetet mot läroplanen, samt att den ger ett mervärde. Mervärdet består i ökad läsförståelse, ökat ordförråd samt större självkännedom.

Denna konsumtionsuppsats syftar till att undersöka hur lärare arbetar med motivation ochinställning i det matematiska klassrummet i årskurs 4–6. Temat för dennakonsumtionsuppsats är av betydelse eftersom elevers kunskaper inom matematikeftersträvas i samhället, därmed är det av stor vikt att ta reda på hur elever motiveras tillarbete inom matematik. Studier insamlades genom databaserna UniSearch och ERIC.Resultatet visade att lärare arbetar på flera olika sätt för att stärka elevers motivation tillarbete inom matematik. Exempel på faktorer som motiverar elever till arbete inommatematik är temaarbete, lämpliga uppgifter och kooperativt lärande. Även lärarensentusiasm till ämnet är av stor betydelse och påverkar elevernas motivation till matematik.Dessutom visade resultatet att elevers inställning till matematik är medelhög.

Syftet med denna studie är att ta reda på varför, hur och när matematikapparna används i skolan. Vad har lärarna för mål med användningen av matematikapparna? Använder lärarna matematikapparna till de ändamål som tillverkarna av matematikapparna har tänkt sig? Studien genomfördes via semistrukturerade intervjuer av sex lärare som alla använder matematikappar i någon utsträckning. Intervjumetoden är en form av kvalitativ intervjumetod som lämpar sig väl vid denna typ av studier. I resultatet kan man se ett tydligt mönster där matematikapparna används främst för mängdträning och för att befästa kunskaper. Vidare kan man konstatera att matematikapparna för med sig en högre motivation till att arbeta med matematik i skolan och snabb återkoppling av matematikapparna. Ytterligare resultat som framkommit är tidsbesparing, elever kommer i gång fortare samtidigt anser lärare att de behöver mindre tid till förberedelser.

Många elever saknar en god avkodningsförmåga när de börjar i årkurs fyra och klarar därför inte att läsa med god hastighet. Syftet med denna studie är att undersöka en utvald grupp på fem lärare och en specialpedagogs uppfattningar om begreppet avkodning av text och hur dessa deltagare anser att elever kan utveckla sin avkodningsförmåga. Forskning visar att allt fler elever inte klarar av att läsa längre sammanhängande texter och att en bristande avkodningsförmåga bidrar till att eleven läser långsamt och inte utvecklar ett läsflyt. Det kan leda till att elever får problem att tillägna sig längre texter när de börjar årkurs 4, där texterna ofta blir längre och mer komplexa. Som teori har det sociokulturella perspektivet använts med språket som verktyg och det sociala samspelet som centrala begrepp. Studien är en kvalitativ intervjustudie som har genomförts med fem lärare och en specialpedagog som deltagare. Intervjufrågorna var halvstrukturerade vilket gav utrymme för följdfrågor och fördjupningar. Resultatet av studien visar att flera av deltagarna saknade specifika undervisningsstrategier för att utveckla avkodningsförmågan. De angav dock att läshastighet, läsflyt och läsförståelse var förmågor de ansåg var viktiga att eleverna hade med från den tidigare läsinlärningen. Vidare beskrev flera av deltagarna att läshastighet och läsförståelse var förmågor som de ofta upptäckte att eleverna hade problem med i början av årkurs 4. / <p>Inriktning svenska</p>

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vad NO-lärare i årskurs fyra till sex harför uppfattning om utomhuspedagogik, specifikt platsens möjligheter och hinder förundervisningen. För att få ett bredare samt mer nyanserat perspektiv valde vi att inkluderaett utvecklingsteam (som bedriver fortbildning inom utomhuspedagogik) för att därmed ävenundersöka vad de uppfattar att lärare har för uppfattningar om utomhuspedagogik. Dettasammantaget har undersökts genom semistrukturerade intervjuer med sex NO-lärare fråntre olika skolor samt två fortbildare från ett utvecklingsteam. Resultatet har analyseratsutifrån en tematisk analys och den mest framträdande möjligheten som uppfattas medutomhuspedagogik i denna studie, är att det ökar förutsättningarna för lärandet. Detta genomatt utomhuspedagogik bidrar till att: skapa intresse; undervisningen blir rolig; ger variation;elever koncentrerar sig bättre; möjlighet att lära med alla sina sinnen; undervisningen blir merkonkret och blir mer verklighetsanknuten. Ett fåtal informanter nämner även sociala aspekteroch personlig utveckling som en möjlighet vid utomhuspedagogik. Resultatet visar även attlärare ser hinder med utomhuspedagogik, där det största hindret som uppfattas är oro blandlärare. Här uttrycker de en otrygghet samt rädsla inför att undervisa på andra platser än iklassrummet då de är oroliga för att elever exempelvis inte ska följa instruktionerna. Vidarenämner lärarna att organisering och planering i form av brist på tid och ekonomi somframträdande hinder för att bedriva utomhuspedagogik. Därtill nämner de även begränsadtillgänglighet. De möjligheter och hinder som beskrivs i resultatet överensstämmer i stor gradmed den tidigare forskningen.

Formativ bedömning är ett arbetssätt som Skolverket förespråkar och vars vetenskapliga förankring finns i Black &amp; Wiliams teoretiska ramverk med fem nyckelstrategier. För att formativ bedömning ska ha någon inverkan på elevernas lärande krävs dock att alla nyckelstrategier införlivas kontinuerligt och dagligen i undervisningen. Syftet med denna undersökning är att klargöra vilka av de fem nyckelstrategierna i formativ bedömning som lärare arbetar med under matematiklektioner i årskurs 4–6 och om det finns strategier som förekommer oftare eller mer sällan. Syftet med studien är också att lyfta fram vad matematiklärare upplever i samband med att de arbetar med nyckelstrategierna. För att besvara frågeställningarna användes både observationer och halvstrukturerade intervjuer som metod. Fem observationer gjordes, vilka tog plats på fyra olika mellanstadieskolor i tre närliggande kommuner. Därefter genomfördes fem intervjuer med matematiklärare på samma skolor. Resultatet visar att aktiviteter inom alla fem nyckelstrategier förekommer men med olika omfattning. Tydliggörande av målen är den minst förekommande nyckelstrategin på matematiklektioner i årskurs 4–6 och självreglerat lärande är den strategi som de flesta lärare anser är svårast att arbeta med när det kommer till elever i denna åldersgrupp. Studien talar dock för att ett ökat, mer ihållande arbete med att tydliggöra målen skulle leda till att arbetet med självreglerat lärande underlättas på sikt. / <p>Matematik</p>