The purpose of this study is to investigate the effects of self-assessment in writing in the Swedish subject. This has been done through the research questions, “how does the pupils’ handling of language rules and formalities change during self-assessment?”, as well as “how does it affect the teacher’s conditions to assess pupil texts if the pupils’ carry out/completed self-assessment?”. The study’s theoretical starting point has been the socio-cultural perspective and the concepts of “mediation”, “artefacts” and “appropriation” have been the basis for analysis of the results. The study has been conducted through a Lesson study where two different teaching arrangements were carried out, at two different schools in two different grades. Both classes had to complete a lesson in writing where self-assessment was not used, and then to conduct a lesson where self-assessment was carried out by having pupils use checklists to self-assess their own texts. The results from the two different teaching arrangements were then compared with each other.   The result shows that self-assessment through the checklist raised the quality of the pupils’ texts when it comes to handling language rules and formality. Overall, 27 out of the 32 pupils made fewer errors in the lesson where the checklist was used. A total of 149 errors were made in the lesson without a checklist and 64 errors in the lesson where the checklist was used. The results show that the checklist could function as a supplement to the teacher’s assessment regarding language rules and formality, but cannot be considered to replace this assessment entirely. On the other hand, the lower number of errors the pupils make with the help of the checklist can cause the teacher’s conditions to change, as the teacher needs to spend less time on just this.

Syftet med den här studien är att få kunskap om vilka erfarenheter lärare i årskurs 4–6 anser sig erbjuda elever vid systematiska undersökningar i ämnet kemi. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes kvalitativa intervjuer med sex lärare i årskurserna 4–6 som undervisar eller har undervisat i kemi. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades därefter med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet visar att systematiska undersökningar har en stor betydelse inom kemiämnet. Lärarna som deltog i studien förklarade att systematiska undersökningar gör att eleverna bland annat finner intresse för kemiämnet, samtidigt finns det en risk att för mycket fokus hamnar på att väcka elevernas intresse. Resultatet visar också hur lärarna väljer att undervisa genom systematiska undersökningar. Lärarna berättade att elevernas eget ansvarstagande och samarbete i grupp var en viktig förmåga som eleverna behöver öva på men är utmanande att uppfylla i undervisningen. Resultaten visade även att majoriteten av lärarna som deltog i studien upplever att de ibland behöver reducera kemiinnehåll för att möta eleverna inlärningsbehov. Konsekvensen av detta blir att eleverna går miste om att fördjupa sina kunskaper om naturvetenskapliga fenomen vid systematiska undersökningar.

Studiens syfte är att undersöka hur legitimerade lärare som undervisar i geografi i årskurs 4–6 beskriver hur de planerar och genomför sin undervisning i hållbar utveckling. Studien tillämpar en kvalitativ ansats som metod där datainsamlingen samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer. Studien lutar sig mot det teoretiska ramverket Pedagogical Content Knowledge. Studiens resultat visar att det inte finns märkvärda skillnader i hur lärare planerar sin undervisning, de genomför samma process oavsett om det handlar om hållbar utveckling eller något annat ämnesinnehåll. Lärarna i studien beskriver att de alla tar avstamp i läroplanens skrivningar i början av skapandet av en ny planering. Genom detta resultat framkommer det att de nya skrivningarna i lgr22 inte gör någon anmärkningsvärd skillnad. Resultatet av studien påvisar dock en stor variation i vilka arbetsmetoder lärarna väljer att använda sig av när det gäller undervisningen. Inom hållbar utveckling finns det tre dimensioner: ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. En slutsats som framkommer i studien är att lärarna främst undervisar om ekologisk hållbarhet. Ytterligare en slutsats som går att utläsa ur resultatet är att majoriteten av lärarna behöver komplettera fysiska läromedel med bland annat egenproducerade och digitala läromedel för att kunna bedriva en undervisning som möter skrivningarna i läroplanen.

Textskapande kan ses som ett viktigt redskap för elevers kunskapsutveckling i naturvetenskap. Textskapande i de naturorienterande ämnena är också ett av de sätt med vilket elever kan närma sig en scientific literacy. Scientific literacy handlar om att i de naturvetenskapliga ämnena uttrycks naturvetenskapens världsbild både genom själva innehållet och genom de språkliga aktiviteter som eleverna deltar i. Tidigare forskning inom området har främst varit inriktad på frågan huruvida skrivande kan leda till lärande inom naturvetenskap. Syftet med detta examensarbete är att fördjupa kunskapen om hur lärare i de naturorienterande ämnena i årskurs4–6 upplever att textskapande kan främja lärandet i naturvetenskap. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med nio grundskollärare. Slutsatsen som dras är att det de facto är en konst att få till ett skrivande eller textskapande som främjar lärandet inaturvetenskap. För att få till ett skrivande eller textskapande som främjar elevernas lärande i naturvetenskap behöver många olika aspekter beaktas. Det handlar både om olika förutsättningar som behöver vara uppfyllda innan lärare och elever går in i klassrummet men även vilka aktiviteter lärare med fördel kan organisera i klassrummet i syfte att främja lärandet genom textskapande. Om dessa förutsättningar är uppfyllda visar undersökningen att lärarna upplever att skrivande eller textskapande kan främja olika typer av lärande, såsom vetenskapligt förhållningssätt och förmåga att läsa och skriva naturvetenskapligt innehåll. Orsaken till att skrivande eller textskapande främjar detta lärande hos eleverna upplever lärarna bland annat beror på att skrivande och textskapande befäster kunskap och ger eleverna möjlighet att reflektera över det naturvetenskapliga innehållet. I examensarbetet introduceras en modell av scientific literacy baserad på Norris och Phillips (2003) samt Yore och Treagust (2006). Denna modell modifieras sedan utifrån aspekter som kommit fram i undersökningen. Modellen gällande scientific literacy kan användas som vägledning av de lärare som vill arbeta medvetet med skrivande och textskapande inom naturvetenskap. / <p>Pedagogiskt arbete, inriktning NO-teknik</p>

Studien avser att presentera och tolka de resultat vi har fått in gällande lärares uppfattningar om grannspråksundervisning i svenskämnet. Syftet med studien är att undersöka om lärare i praktiken skapar förutsättningar i grannspråksförståelse och i vilken utsträckning grannspråk undervisas i svenskämnet. Den lärandeteori som operationaliseras i vår studie är det sociokulturella perspektivet. Anledningen till det är att det är den teori som genomsyrar den svenska grundskolans läroplan. Vi har i vår undersökning samlat in data via intervjuer med lärare som undervisar i svenskämnet i årskurs 4-6, kombinerat med enkät. Datainsamlingsmetoden är både kvalitativ och kvantitativ då användningen av data svarar mot både ett kvantitativt och ett kvalitativt intresse. Det framgår av tidigare forskning att grannspråksundervisning i skolorna inte prioriteras i förhållande till övriga moment inom svenskämnet i årskurs 4-6. Flertalet av de undersökningar som gjorts visar att grannspråksundervisning förekommer mycket sällan i de svenska skolorna. Resultaten av forskningsgenomgången visar dessutom att svenskarna får mindre grannspråksundervisning jämfört med danskarna och norrmän. Av vår insamlade data från vår undersökning framgår det emellertid att majoriteten av våra informanter undervisar i grannspråk i svenskämnet. Däremot framgår det inte hur stor del av svenskundervisningen grannspråk tar, utspritt på åk 4-6. Med det menar vi att det var otydligt om lärarna undervisar i grannspråk under alla tre årskurserna, eller ett visst antal lektioner under en termin. Det hade därmed varit intressant att undersöka om det skiljer sig åt mellan flera lärare ute i landet.

Litteraturstudien belyser möjligheter och svårigheter med alkohol, narkotika och tobak-undervisning, samt hur undervisningen bedrivs. Studien inriktar sig mot elever i årskurs 4–6 och hur ANT-arbetet organiseras. Det är viktigt att det finns ett systematiskt och långsiktigt arbete kring ANT då eleverna formas och utvecklas i mellanstadiet. Syftet med studien är att undersöka hur ANT-undervisning genomförs och hur det kan ske ämnesövergripande. Syftet besvaras genom frågorna: hur bedrivs ANT-undervisningen i årskurs 4–6, och vilka möjligheter och svårigheter finns det i samband med ANT-undervisning i årskurs 4–6. De vetenskapliga artiklarna för litteraturstudien samlades in via sökningar i databaser. Det insamlade materialet var främst internationellt med inslag av svenska artiklar. Materialet analyserades med hjälp av inkluderings- och exkluderingskriterier för att avgöra artiklarnas relevans för studien som sedan sammanställdes. Resultatet visade positiva effekter av ANT-undervisning som berör både bruket av sådana substanser samt elevernas sociala och emotionella hälsa. ANT-undervisningen är en del av det systematiska kvalitetsarbetet men det finns generellt lite information om när, var och hur det ska bedrivas.

Det finns en pågående politisk debatt om Sverige ska införa en litterär lista, och/eller en säkerställd kanon i den svenska läroplanen. De nuvarande regeringspartierna med Sverigedemokraterna som stöd, har tagit fram Tidöavtalet 2022 som omfattar ett flertal ändringar i ämnet svenska. Målet är att skönlitteratur ska få en större plats i undervisningen, och att elever ska ta del av fler skönlitterära svenska klassiker. Litteraturstudien utgår från syftet att ge ett kunskapsbidrag om vad forskning säger om en litterär kanon, för att diskutera dess relevans för litteraturundervisningen i ämnet svenska för årskurs 4-6. Syftet omsätts i frågeställningar som berör för- och nackdelar med en litterär kanon, och vad en kanon kan ha för möjligheter och/eller begränsningar i litteraturundervisningen. För att besvara syftet används granskade vetenskapliga artiklar.Materialet har analyserats i en översiktsmatris för att skapa en överblick om dess innehåll, samt strukturera upp materialet utifrån kanonfrågan och olika infallsvinklar. Resultatet påvisar att en kanon är ett debatterat ämne inom politiken. Slutsatsen är att det finns både för- och nackdelar med en fastställd kanon. Nackdelarna är att det råder tudelade meningar om vems perspektiv som blir representerat, exkludering av samhällsgrupper och som ett hot mot demokratin. Fördelarna är att en kanon ses som en kvalitetsstämpel, och leder därför till ett flertal nyttoaspekter som har en betydelse för både elever och lärarprofessionen. En kanon kan därför ses som ett redskap där det säkerställs att samtliga elever får samma akademiska bakgrund.

Enligt Läroplanen för grundskolan, förskolan och fritidshemmet ska undervisningen i ämnet religionskunskap ge möjlighet till “förmågan att resonera kring begreppen etik, moral och livsfrågor utifrån olika perspektiv” (2022, 118). Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie med syfte att forska vilka strategier lärare använder i religionsundervisningen i arbete med etik, moral och livsfrågor. Frågeställningar som formulerats utifrån syftet är: “På vilka sätt arbetar lärare med etik, moral och livsfrågor i religionsundervisningen?”, “Vilka utmaningar ställs lärare inför religionsundervisningen kring etik, moral och livsfrågor?” och “Hur påverkar ett mångkulturellt klassrum de utmaningar som kan uppstå?”. Vi har valt att använda det interkulturella perspektivet. Forskning visar på att lärare har svårt att undervisa om etik, moral och livsfrågor i religionsämnet då religion är ett omtvistat ämne. Att arbeta med dessa frågor är därmed ett komplext område men är oundvikligt att komma ifrån när klassrummen präglas av det mångfaldiga samhället vi befinner oss i. Anledningen till att vi valde det interkulturella perspektivet i vår studie, ligger i grund till att dagens skolor är präglade av elever med olika kulturer. På så sätt är det betydelsefullt för oss att forska hur stor betydelse det interkulturella- och mångkulturella klassrummet har för läraren. Resultatet från vår studie visar på att lärarna använder flera olika strategier i undervisningen kring begreppen etik, moral och livsfrågor. Ytterligare visar resultatet på undersökningen att olika läromedel och strategier bör användas i undervisningen för att få en bidragande faktor för kunskapsutvecklingen. Samtidigt visar vårt resultat att ett mångkulturellt klassrum gynnar eleverna eftersom det bidrar till diskussioner och förståelse för varandras bakgrund. Det är därför viktigt att man som lärare skapar dessa goda förutsättningar för att få eleverna att våga förmedla sina värderingar och synpunkter i klassrummen. Viktigt är att tänka på att hålla diskussionerna så neutralt som möjligt så det inte går emot skolans värdegrund. Resonemanget synliggjordes tydligt i resultatet, då det betonades att undervisningen ska bidra till att fostra demokratiska medborgare och på så sätt har lärarna en viktig roll i klassrummet.

Denna studie syftar till att upptäcka mellanstadieelevers läsengagemang av skönlitteratur i svenskundervisningen. Studiens fokus ligger på lärares erfarenheter av och elevers inställning till läsning utifrån ett genusperspektiv. Vidare uppmärksammas lärares val av metoder i undervisningen för att skapa engagemang i läsningen. Studiens teoretiska utgångspunkter är en kombination av Reading Engagement Theory (Guthrie m.fl., 1996) och Expectancy Value Theory (Kuhn m.fl., 2022) som erhåller kunskaper om faktorer som påverkar läsengagemang. En ytterligare teoretisk utgångspunkt är teorin om lärarkognition (Öztürk, 2021) som berör hur lärares värderingar, kunskaper, tänkande och erfarenheter påverkar deras didaktiska arbete. Insamlade data består av enkätsvar från 65 mellanstadieelever och transkriberingar från semistrukturerade intervjuer med tre svensklärare på mellanstadiet. Studiens kvantitativa data presenteras i form av diagram. Den kvalitativa datan analyseras genom en teoridriven tematisk analys. Resultatet i studien visar inga större skillnader i flickors och pojkars läsning. Däremot uppger lärarna att eleverna generellt läser mindre i böcker idag än för några år sedan. Vidare visar resultatet att samtliga lärare arbetar aktivt med att skapa läsengagemang, där exempelvis konsten att välja rätt bok och uppmuntrande samtal om läsning ingår. Emellertid påverkas lärarnas arbetsmetoder och val av böcker av deras tidigare erfarenheter och kunskaper. En slutsats i studien är att flickors och pojkars läsengagemang inte skiljer sig lika mycket som tidigare studier inom området antyder men att flickor och pojkar läser i skilda sammanhang och för olika syften. En ytterligare slutsats är att de under de senaste åren skett en förskjutning från läsning i böcker till läsning på digitala plattformar.

Den här studien syftade till att få ökad förståelse för hur elever i årskurs fem kan utveckla kvalificerad förståelse om samhällsekonomins komplexa samband med hjälp av ett flödesschema. Studien fokuserade på vilka kritiska aspekter av det samhällsekonomiska systemet som eleverna tycktes urskilja i en lektion som fokuserade detta innehåll. Studien intresserade sig också för vilka moment i undervisningen som syntes möjliggöra förståelse av lärandeobjektet. Fenomenografi och variationsteori tillämpades som övergripande teoretiska perspektiv i studien. Elevernas förmåga att med hjälp av undervisningen kunna urskilja samhällsekonomins kritiska aspekter användes som teoretisk analysverktyg. Materialet bestod av elevernas för- och eftertester samt filmade lektioner. De förra bearbetades och analyserade utifrån vilka kritiska aspekter eleverna tycktes urskilja. Lektionerna analyserades därefter för att få syn på möjliggörande element i undervisningen. Resultatet visade att flera elever utvecklade en mer kvalificerad förståelse av samhällsekonomin genom undervisningen. I analysen av lektionen identifierades sex element som tycktes möjliggörande för eleverna. Explicitgörande av flödespilarna mellan aktörerna, gemensam konstruktion av flödesschemat samt att läraren ställde problematiserande frågor utgjorde några exempel. En slutsats av studien är att även relativt unga elever kan förstå komplexa samband inom samhällskunskapen med hjälp av modeller, men också att undervisningen för att nå fram till alla elever behöver få ta mer tid, / Säger bilden mer än 1000 ord?