Denna studie har ett fokus på ämnet biologi och ekosystemtjänsternas del av undervisningen. Syftet med studien är att undersöka hur några olika läroböcker för undervisning i biologi i årskurserna 4–6 behandlar ekosystemtjänster och hur läroböckerna kan användas. Arbetet består av tre delar. Den första delen ger en översikt av de ekosystemtjänster som läroböckerna presenterar. Andra delen är en multimodal innehållsanalys på de uppslag (två intilliggande sidor) som presenterar ekosystemtjänster. Tredje delen utgår ifrån ett par intervjuer av lärare kring deras No-undervisning och ger exempel på hur läroböckerna kan användas med olika arbetssätt och kompletterande läromedel i arbetet kring ekosystemtjänster. Resultatet visar att våra kulturella ekosystemtjänster, som är en viktig del av kursplanen i biologi, är underrepresenterade i läroböckerna. Andra ekosystemtjänster som nämns i kursplanen, exempelvis fotosyntes och nedbrytning, representeras i studiens samtliga utvalda läroböcker. Resultatet visar även att      läroböckerna skiljer sig i hur ekosystemtjänsterna framställs, både skriftligt och visuellt. Studiens resultat tyder vidare på att arbetet med multimodala texter måste få ta tid för att gynna elevernas lärarande, men också att läroböckerna ger elever möjlighet att nå fram till vetenskapliga föreställningar.

Värdegrunden genomsyrar läroplanen och skolans uppdrag är att förmedla värderingar och forma goda demokratiska samhällsmedborgare. Denna studie syfte är att ta reda på hur lärare arbetar med värdegrundsundervisning, hur de synliggör den för eleverna samt vad lärarna själva har för syn på värdegrundsundervisningen i åk 4-6. Studien baseras på både kvantitativ och kvalitativ metod där enkäter och intervjuer gjorts och analyserats. I studien framkommer att värdegrundsundervisningen är viktig och något som ska genomsyra all undervisning och hela lärarens uppdrag. Enligt resultatet framkommer det både hur läraren arbetar med värdegrunden och hur de synliggör den för eleverna samt vilka hinder som kan finnas i att få eleverna att förstå hur man ska agera efter människans lika värde. För att värdegrundsundervisningen ska fungera är det viktigt att läraren har goda värderingar och handlar efter dessa. / <p>Godkännande datum: 2022-06-08</p>

I följande studie utreds det informella chattspråket och det formella standarskriftspråket i elevarbeten hos elever i åk 4–6. Förutom att utreda om och vilka chattspråksord som förekommer utreds också elevers språkliga medvetenhet kring kodväxling mellan språkbruken. Vidare har även genusskillnader i användandet av chattspråk och standardskriftspråk utretts. Studien har utgått ifrån en deduktiv teori där hypotesen om att eleverna använder chattspråksord men med god medvetenhet om kodväxlingen. Ytterligare en hypotes om att pojkar använder chattspråksord i högre utsträckning ställs. Både bakgrund och tidigare forskning stärker dem hypoteser som ställts. Undersökningen genomfördes med hjälp av en trianguleringsmetod där fem lärare inom svenskämnet intervjuats med en semistrukturerad intervju och 50 elever har genomfört en digital enkät. Resultatet har analyserats med stöd i det sociokulturella perspektivet, den proximala utvecklingszonen samt genussystemet. Resultatet i studien stärker de hypoteser som ställdes i början av studien med den enda skillnaden om att pojkar visar sig bli något duktigare inom engelska och därför ifrågasätts äldre normativa föreställningar med förankring i genussystemet. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-06-05</p>

Genom en fenomenografisk kvalitativ studie intervjuades verksamma lärare för årskurs 4–6. Studien undersöker de uppfattningar som lärarna har om sex och samlevnadsundervisningen. Resultatet från studien utgår ifrån en fenomenografisk analys gjord på åtta semistrukturerade intervjuer. Av resultatet från denna studie kan utläsas att lärare har olika uppfattningar om sex och samlevandsämnet. Lärare har generellt en positiv uppfattning av sex och samlevnadsundervisningen. De svårigheter lärare möter har att göra med en viss osäkerhet kring ämnets innehåll i undervisningen. Lärarna uttrycker även att det finns ett bristande stöd från både läroplan och läromedel. Många av lärarna upplever att läroplanen, Lgr11 är innehållsfattig och lämnar mycket utrymme för tolkning av vad som ska ingå i sex och samlevnadsundervisningen. I resultatet går även att utläsa att flera lärare upplever att de läromedel som skolan använder i sex och samlevnadsundervisningen inte är tillräckliga och att läromedel saknar väsentligt innehåll. En annan del som tydligt visar sig är att samverkan inom ämnet mellan kollegor och skolledning är bristfällig och något som flera av lärarna önskar fanns i större utsträckning. Slutsatsen är att NO-lärare generellt känner sig ensamma med planering och genomförande av sex och samlevnadsundervisningen, då de saknar stöd i så väl som läroplan som läromedel. / <p>NO</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare uppfattar att de bäst stimulerar elevernas intresse och motivation för matematik i skolår 4-6. Tidigare forskning visar att elevers bristande motivation för matematiken blir tydlig i skolår 4-5. Vi vill således undersöka hur lärare, som undervisar eller har undervisat i skolår 4-6, arbetar/arbetade för att bibehålla elevernas intresse och motivation för ämnet. I denna studie presenteras fem matematiklärares uppfattningar om hur de gör för att entusiasmera och engagera sina elever. För att besvara studiens frågeställning valde vi att intervjua samtliga av dessa lärare. Utöver det har vi använt oss av bland annat litteratur som behandlar begreppet motivation samt forskning från tidigare studier som tar upp vår forskningsfråga.Resultatet av vår undersökning visar att samtliga lärare anser att det ska finnas variation i undervisningen samt att undervisningen bör utformas efter varje individs förutsättningar. Alla lärare ansåg sig vara en stor motivationskälla i elevers lärande samt att deras inställning till ämnet påverkade eleverna markant. Studiens resultat har gett oss mer djupgående kunskaper inom ämnet, vilket vi, i egenskap av blivande matematiklärare, kommer att dra lärdom utav när vi kommer ut i verksamheten.

Studien syftar till att utreda hur lärare i årskurs 4-6 använde sig av IST (förkortat från interaktiva skrivtavlor) på sina No-lektioner, samtidigt syftar studien till att besvara vad lärare menar kännetecknar en kreativ och kommunikativ lärandemiljö samt om IST kan påverka kommunikationen. Vi har använt oss av läroplanen och relevant forskning samt det sociokulturella perspektivet på lärande för att kunna problematisera vårt resultat. För att kunna besvara våra frågeställningar valde vi att intervjua lärare utifrån en semistrukturerad intervjuteknik. Studiens resultat analyserades med hjälp utav Burdens (2002) användarnivåer samt Dysthes (1996) samtalsstrukturer. Det visades sig att de fyra lärare vi intervjuade använde IST på olika sätt, de befann sig på olika nivåer av användandet. Lärarna i studien visade sig ha en likvärdig syn på vad som kännetecknade en kreativ lärandemiljö. Lärarna pratade om laborationer och praktiskt arbete. När det kom till synen på kommunikation visade det att det också skiljde sig mycket mellan de fyra lärarna. Kommunikationsstrukturen varierade mellan enstämmig och flerstämmig. Användandet av IST påverkades av lärarens utbildning inom IST. Användningsnivån av IST påverkas av vilken kommunikationsstruktur lärarna använde sig av. Vilken kommunikationsstruktur lärarna hade påverkade i sin tur hur hög graden av kommunikation var i undervisningen. Vad som kännetecknade kreativitet enligt lärarna visade sig inte ha någon större betydelse för hur man arbetade med IST.

Syftet med vårt examensarbete är att vi vill ta reda på hur verksamma lärare undervisar i historia i årskurs 4-6 och vilka metoder som används. I arbetet har vi två frågeställningar, vår huvudfråga är Vilken metodik och didaktik använder lärarna i sin historieundervisning för att elever i årskurs 4-6 ska få ett historiemedvetande? och delfrågan är Vilken betydelse får den nya reformen (behörighet, legitimation och ny läroplan) för historieundervisningen? Mycket av den forskning vi använder oss av är tyvärr inte riktat mot årskurs 4-6. Detta har gjort att vi har fått anpassa oss till och dra paralleller till den forskning som finns när vi skulle framställa vårt resultat och analys. De teorier vi har använt oss av utgår från John Deweys teori om läromiljö och läroprocesser och Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Historiemedvetande och didaktik har även de använts som teoretiska verktyg för att tolka resultatet. Den metod vi har använt oss av är kvalitativa intervjuer med tio lärare som samtliga undervisar i historia i årskurs 4-6. Ett resultat av intervjuerna var att majoriteten av lärarna inte använde sig av metoder. Det som vi menar med metoder är vad lärarna identifierar som arbetssätt. Berättandet är den metod som dominerar de flesta lärares undervisning. Lärarna anser också att ett intresse för historia är en förutsättning för att kunna förmedla innehållet och engagera eleverna i undervisningen. Övergripande anser lärarna att ämnesintegrering och formativ bedömning är det som gynnar elevernas lärande, men ämnesisolering och summativ bedömning är i slutändan nödvändigt för att kunna bedöma varje elev för sig i ämnet.Slutsatsen för vårt examensarbete är att det inte finns tillräckligt med forskning i historia för årskurs 4-6. Det krävs goda kunskaper och intresse för att undervisa i ämnet. Det är också viktigt att välja rätt metod för rätt sammanhang. Den nya reformen tror vi bidrar till att lärarna får bättre ämneskunskaper och därmed höjs statusen för ämnet.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur fyra lärare som arbetar i årskurs 4-6 på grundskolan har arbetat med Europa under Lpo 94, samt om det kommer bli några skillnader i undervisningen under Lgr 11. Fokus ligger på namngeografi, då det har förts en debatt angående Lgr 11 och hur mycket namngeografi som ska finnas med i undervisningen. I studien undersöks även hur lärarna har och kommer att arbeta med olika läromedel i undervisning om Europa. Genom kvalitativa intervjuer uppger lärarna att de inte kommer att göra stora förändringar från Lpo 94 till Lgr 11 i sin undervisning. De lärare som är mest positiva till namngeografi kommer att använda läromedel som kartböcker och blindkartor i större utsträckning under Lgr 11. Detta har lett till slutsatsen att lärarnas åsikter om namngeografi påverkar hur mycket de kommer att arbeta med det med sina elever.

Språket är människans främsta redskap för att lära och tänka och som lärare har man som uppgift att ge särskilt stöd till elever med svårigheter, samt låta elever uppleva olika uttryck för kunskap (Skolverket 2011). Trots att elever ska få möta olika uttryck för kunskap och trots att forskare såsom Jerome Bruner (1915-2016) och Peter Gärdenfors (född 1949) betonar berättandets betydelse för minne och lärande, dominerar läroboken och den förklarande faktatexten som kunskapsförmedlare i ämnesundervisningen. Denna studie har som syfte att skaffa fördjupad förståelse för berättande och förklarande text i förhållande till minnet, samt elevernas förhållningssätt. I undersökningen deltog fyra klasser i årskurs 6 från två skilda skolor och kommuner. Eleverna fick svara på en enkät, samt läsa fyra texter varav två berättande och två förklarande och med olika innehåll varefter de fick svara på frågor utifrån texterna. Resultatet visar att eleverna är skolade i de dominerande attityder kring lärande och menar att berättande texter är mer lustfyllt att läsa än förklarande men att dessa är viktigare att läsa för att tillägna sig ny kunskap. Majoriteten av eleverna menade sig också föredra förklarande för att tillägna sig ny kunskap. Dock visade resultatet att det inte går att utläsa någon tydlig skillnad mellan att läsa och minnas innehållet i förklarande- respektive berättande text, samt att minnas innehållet en vecka senare. Resultatet visar på att det finns fördelar med att kombinera texttyperna för att ge eleverna en större textvariation och tilltala olika elevers intresse och lärande.

Den här uppsatsen syftar till att vinna kunskap om hur elever kan utveckla sin förståelse för fasernas olika tillstånd och partikelmodellens betydelse för denna förståelse. För att undersöka detta planerades, genomfördes och analyserades tre lektioner samt för- och eftertester som eleverna utfört. Studien är av kvalitativ karaktär och utgår från analyser av lärandet hos en elevgrupp på fyra elever från årskurs 5. Undervisningen baseras på variationsteorin där preliminära kritiska aspekter identifierades både med hjälp av tidigare forskning och elevernas förtester innan lektionsserien. De kritiska aspekterna som identifierades var skillnaden på mikroskopiska och makroskopiska egenskaper, vart partiklar finns och inte finns och partiklarnas rörelse i olika faser. Därefter formulerades ett avsett lärandeobjekt. Det avsedda lärandeobjektet syftar till att genom undervisningen ge eleverna möjligheten att utveckla sin förmåga att använda kemins begrepp och modeller för att beskriva och förklara kemiska samband. Detta utgjorde grunden för lektionsplaneringen där jag med hjälp av variationsmönstren generalisering och kontrast synliggjordes de kritiska aspekterna.   Resultatet i studien visar att genom att synliggöra de kritiska aspekterna kan elever utveckla sin förståelse för fasernas olika tillstånd. Resultatet visar även att en partikelmodell kan användas för att öka förståelsen och elevernas medvetande om strukturer på submikroskopisk nivå.