I denna studie har en förståelse för åk 4-6 lärares intentioner med studiebesök inom NO-undervisningen skapats. Genom nio kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar eller har undervisat i Malmö har följande frågeställningar undersökts: Varför väljer lärare i åk 4-6 att åka på studiebesök? samt Hur planerar lärare i åk 4-6 in studiebesök som en del av NO-undervisningen? En teori som använts i denna studie är formellt och informellt lärande, det formella är klassrumsundervisningen medan det informella representerar studiebesök. Ytterligare en teori som har använts är Field Trip Pedagogy, vilket innebär hur studiebesök planeras in i undervisningen. Teorin betonar vikten av logistiska och administrativa förberedelser, samt att det finns ett samspel i den undervisning som bed-rivs före, under och efter ett studiebesök. Utifrån en fenomenografisk ansats visar resul-tatet att lärares intentioner med studiebesök i NO-undervisningen avser att skapa en varierad undervisning i klassrummet för att gynna elevernas kunskapsinlärning. Lärare åker på studiebesök för att ge eleverna möjligheten att uppleva och få se att det som tas upp i klassrummet finns på riktigt, ett resultat som styrker den tidigare forskningen. I resultatet lyfts faktorer som påverkar genomförandet av studiebesök där framförallt sko-lans läge, budget samt säkerhet är centrala. Studiebesök och den undervisning som bed-rivs före och efter besöket överensstämmer med läroplanen. Enligt resultatet är under-visningen som sker efter besöket i störst fokus. Gemensamt i både den tidigare forsk-ningen och resultatet i denna studie är att lärarna är överens om att den planering som ett studiebesök kräver leder till någonting positivt. / The purpose of this study has been to develop an understanding of teachers’ intentions regarding field trips within their science education. Through nine qualitative interviews with teachers who work or have been working in Malmö, following research questions have been studied: Why do grade 4-6 teachers choose to go on field trips and How do grade 4-6 teachers incorporate field trips within their science education. One of the theo-ries that have been central throughout this study is Formal and Informal Learning where formal learning is linked to classroom teaching and informal learning represents field trips. The second theory that have been used is Field Trip Pedagogy which relates to how field trips are incorporated in the classroom. When planning a field trip that is con-nected to the classroom it’s essential with logistic and administrative preparations, but also the teaching that is applied to before, during and after the field trip. From a phe-nomenographic approach, the results show that teachers’ intentions with field trips in their science education pertains to create a varied education experience in the classroom to favor the students learning. Teachers take their students on field trips to give them the opportunity to have first-hand experiences, to show them that what is talked about in the classroom exists for real, something that is supported in the literature review. In the result there are prominent factors that affect the implementation of field trips where the school’s location, budget and students’ safety are central. Field trips and the teach-ing that takes place before, during and after the visit is aligned with the curriculum. Ac-cording to the result the teaching that occurs after the field trip is prioritized.

No description available.

Vi har under våra år som studenter och lärarvikarier upplevt att elever ofta saknar motivation till att läsa skönlitteratur i skolan. Samtidigt har vi upplevt en problematik kring läsningens utrymme i undervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer elever i årskurs 4-6 upplever bidrar till ökad läsmotivation gällande skönlitteratur. Då vi upplever att det saknas forskning ur elevperspektiv har vi valt att fokusera studien på just detta och har genom samtal med elever i årskurs 5 tagit fram ett resultat för att besvara arbetets huvudfråga som lyder: vad upplever elever bidrar till att främja deras läsmotivation?Undersökningen genomfördes i en fokusgrupp bestående av elever som är vana vid boksamtal och gemensam litteraturundervisning, varför vårt arbete vilar på den sociokulturella teorin som grund. Undersökningens resultat visar på en rad olika motivationsfaktorer som vi valt att kategorisera som inre- respektive yttre motivationsfaktorer. Till de inre motivationsfaktorerna hör att elever läser för att bli på bättre humör, leva sig in i en annan värld och kan läsa på sina egna villkor. Till de yttre motivationsfaktorerna hör att elever vill slippa göra andra sysslor och att läsningen ingår i ett skolprojekt eller i undervisningen och därför blir en plikt. Detta stärks av tidigare forskning inom området. / We have, during our years as students and Substitute Teachers, experienced that students often lack the motivation to read fiction at school. At the same time, we have experienced a problem regarding the allocated time and focus on reading fiction. The purpose of this study is to investigate what aspects students in grade 4-6 experience contribute to increased motivation for reading fiction. We sense that there is limited research from a pupil's perspective on this matter, and therefore we have chosen this focus for our study. We have, through conversations with students in grade 5, generated a result to answer the main research question: What factors do pupils feel contribute to promoting reading motivation?The survey was conducted in a focus group consisting of students who are accustomed to book discussions and joint literature teaching, thus our work is based on the Socio-Cultural theory. The survey results show a range of motivational factors that we chose to categorize as internal and external motivating factors. The inner motivating factors include students reading to get in a better mood, to picture an imaginative world and reading on their own terms and conditions. The external motivating factors include students not wanting to do other chores and that reading is part of a school project or as a part of teaching and therefore becomes a duty. This is reinforced by previous research in the field.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur en skolklass och deras lärare upplevde ämnet samhällskunskap, vad de tyckte var det roligaste och tråkigaste, viktigaste och minst viktiga inom samhällskunskap. Studien baserades på en kvalitativ metod och grundade sig på intervjuer med 20 elever och deras lärare i samhällskunskap. Eleverna intervjuades i grupper om fyra och läraren intervjuades enskilt. Intervjuerna analyserades enskilt och sedan jämfört med varandra. Resultatet visade att det fanns en gemensam, positiv syn på samhällskunskapsämnet bland eleverna och läraren. Både elever och läraren ansåg att samhällskunskap var ett av de viktigaste ämnena i grundskolan och upplevde samhällskunskapsämnet som relevant och elevnära.  Studien visade även att fostransuppdraget tydliggjordes inom ämnet samhällskunskap vilket både elever och lärare uttryckt. / <p>2020-06-03</p>

I denna kvalitativa intervjustudie har syftet varit att undersöka hur fem mellanstadielärare använder läromedel i sin samhällskunskapsundervisning, vilka läromedel de använder samt vilka för och nackdelar lärarna ser med läromedlen. Forskningsfrågorna har formulerats utifrån studiens syfte. Studiens metod har bestått utav intervjuer med fem olika lärare som undervisar i samhällskunskap i mellanstadiet. Två av intervjuerna har genomförts på plats och resterande tre har genomförts via mejl. Samtliga lärare har fått svara på samma frågor och resultatet av intervjuerna har sedan analyserats tematiskt. Resultatet av studien visar att det finns en samsyn kring användandet av läromedel i samhällskunskap. Trots att lärarna använder olika läromedel i sin undervisning, främst olika tryckta läromedel, så är samtliga lärare överens om att den bästa samhällskunskapsundervisningen har inslag av en blandning av läromedel, både tryckta och digitala. Det som skiljer sig åt är i vilken utsträckning lärarna använder exempelvis tryckta läroböcker respektive andra läromedel, exempelvis hemsidor, filmer och tidningar. / <p>2020-06-03</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur bråk introduceras utifrån ett multimodalt perspektiv. Multimodal teori använder modaliteter för att hjälpa människor att förstå omvärlden. Modaliteter är olika resurser som till exempel bild, text och symboler. Matematikboken har ett inflytande på hur matematikundervisningen planeras och genomförs. Bråkområdet kan sorteras in i olika kategorier. Dessa är del av helhet, del av antal, bråk som skala, bråk som proportion, bråk som tal och bråk som andel. I den här studien analyserades tre olika läromedelsserier för att visa hur olika läromedel presenterar bråk samt vilka representationer och modaliteter de använder. Resultatet visade att inget av de läromedel som valdes ut till studien presenterade alla aspekter av bråk. De två kategorier som inte togs upp var bråk som proportion och bråk som skala. Utifrån vilket bråkområde som presenterades kombinerade läromedlen olika mängd modaliteter. De bråkkategorier som skiljde mest var bråk i blandadform och bråk som decimaltal när det gäller kombination av modaliteter. Det vanligaste motivet för att beskriva vardagliga situationer i läromedlen var bilder på mat. Min slutsats är att eftersom läromedlen inte presenterar alla aspekter av bråk kan det leda till att bråkförståelsen blir sämre.

Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap om huruvida textböcker i historia för årskurs 4–6 beskriver kvinnor och män som dikotomier, dvs isärhållande av könen, samt om detta problematiseras. Studiens teoretiska utgångspunkter är genussystemets principer enligt Yvonne Hirdman samt femininitets- och maskulinitetsnormerna. För att skapa ett analysverktyg användes Maria Nikolajevas motsatsschema. Det är en kvalitativ studie med kvantitativa inslag och har textanalys som metod. Fem textböcker i historia årskurs 4–6 analyserades.  Resultatet visade att majoriteten av personbeskrivningarna i textböckerna beskrivs som dikotomier med utgångspunkt i maskulinitets- och femininitetsnormer. Männen tillskrevs främst manliga attribut men också ett fåtal kvinnliga. Kvinnor som beskrivs som enskilda individer i textböckerna tillskrevs huvudsakligen manliga attribut men även ett mindre antal kvinnliga. Samhällsgrupper bestående enbart av kvinnor tillskrevs huvudsakligen kvinnliga attribut, till skillnad från de enskilda kvinnorna.  Resultatet visade att personbeskrivningar och levnadsvillkor inte problematiseras utifrån ett genusperspektiv, varken i brödtexten eller via arbetsmetoder, med undantag av två fall i två olika textböcker. Utöver detta exempel förekom ingen problematisering av könens levnadsvillkor med genusperspektiv.

Sammanfattning Bakgrund: Skolans uppdrag är att skapa förutsättningar för varje elev att ha har möjlighet att lära och inhämta kunskap (Skolverket, 2019). Det innebär för individen att ges möjligheter att utvecklas så långt som möjligt utifrån elevens egna förutsättningar. 2014 formulerades skollagens (SFS 2010:800) bestämmelser kring stödinsatser om, begreppet ”extra anpass­ningar” tog form och ett tydligt regelverk kring hur skolans ska agera vid misstanke om att en elev inte utvecklas mot målen skapades. Detta innebar att lärare behövde förändra sitt arbets­sätt med elever som har behov av stöd samt också ett ökat ansvar för den enskilde läraren gentemot eleven. En rapport från Skolinspektionen (2016) visar dock att det finns stora brister och flera områden som bör utvecklas vad gäller extra anpassningar och arbetet kring dessa. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i ämnet svenska upplever extra anpassningar och arbetet med dessa i klassrummet inom ramen för ordinarie undervisning. Metod: Detta är en kvalitativ studie och vald datainsamlingsmetod är semistrukturerade intervjuer. Resultat: Det övergripande resultatet visar att lärarna ser positivt på extra anpassningar inom ämnet svenska genom att få behålla eleverna i klassrummet och få helhetsgreppet om elevernas kunskaper och behov. Det som tydligast framkommer som negativt är den dokumentation och det i perioder tidskrävande arbetet med att dokumentera som är nödvändigt för att kunna utveckla och utvärdera elevernas extra anpassningar. Att utskilja extra anpassningar i svenskämnet upplevs som svårt då de anpassningar som görs i ett teoretiskt ämne ofta återkommer i fler ämnen.

Syftet med denna studie är att undersöka värderingars förekomst i ett multimodalt lärmaterial för SO-ämnena i årskurs 4-6 samt vilka budskap de kan medföra. Vidare syftar studien till att undersöka i vilken mån de upptäckta värderingarna utmanas. För analysen valdes en programserie från Utbildningsradion ut, Jakten på den glömda historien som benämns beröra de samhällsorienterade ämnena och är avsedd för årskurs 4-6. Valet av mediet film grundas i att det är ett allt mer vanligt förekommande lärmaterial i dagens digitaliserade samhälle. Utbildningsradions webbplattform UR Play är en etablerad plattform i undervisningssammanhang som i sitt uppdrag av staten ska vara oberoende samt inte begränsas av upphovsrätt och är således tillgänglig för alla skolor och utbildare. Studiens syfte leder fram till de två frågeställningarna; Vilka värderingar uttrycks genom lärmaterialets modaliteter och vad kan de förmedla? samt I vilken mån utmanas innehållets värderingar genom att ytterligare perspektiv eller motsatsförhållanden ges? Den teoretiska ansatsen för studien är det sociokulturella perspektivet, där utbildningsfilmen förstås som en stödstruktur för lärande. Analysen genomförs med en anpassad version av Danielsson &amp; Selanders multimodala analysmodell med hjälp av en värdepedagogisk syn i form av värden och normer som ständigt förmedlade genom såväl medvetna som omedvetna handlingar i lärsituationer. För analysen sammanställs de modaliteter som kan ses förekomma i film i en tabell. Studien genomförs genom en kvalitativ innehållsanalys av programseriens samtliga 10 avsnitt, där värderingarna som förekommer kategoriseras som explicita eller implicita inom olika modaliteter i respektive avsnitts tabell. Avsnitten ses sedan om på nytt för att undersöka hur de upptäckta värderingarna utmanas genom att erbjuda fler perspektiv eller motsatsförhållanden. Programseriens lärarhandledning används även i analysen för att ta reda på hur tillhörande uppgifter kan bidra till detta. Studiens resultat visar att avsnitten innehåller flera explicita och implicita värderingar inom modaliteterna, och att några teman var särskilt framträdande. De teman som framträder är vetenskapens betydelse, moral, intressekonflikter mellan grupper och individer, identitetsskapande, barns rättigheter, klass, kön och etnicitet. Det som värderingarna tar ställning för konstateras överensstämma väl med läroplanens uppdrag och värdegrund. De värderingar som ses beröra annat än de värden som läroplanen framhåller, utmanas i olika stor grad då en del står oemotsagda och andra utmanas något. Resultatet visar även att det för samtliga värderingar finns en brist på fler perspektiv, vilket inte är förenligt med läroplanens värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer. I några fall kan uppgifter i lärarhandledningen bidra till att värderingarna utmanas genom vidgade perspektiv, men detta görs i låg grad och konstateras vara beroende av hur den enskilde läraren väljer att arbeta med materialet. Slutsatsen av studien är att önskade såväl som oönskade värderingar kan överföras genom ett filmbaserat lärmaterial. Didaktiska konsekvenser av värderingars förekomst och bristen på fler perspektiv av dem, kan resultera i att eleverna övertar och för värderingar vidare utan reflektion. För att utbildningsfilm ska vara ett fördelaktigt lärmaterial för att uppmärksamma olika perspektiv krävs en medvetenhet om värderingars förekomst hos den undervisande läraren. En sådan medvetenhet kan i sin tur bidra till fördjupade diskussioner med eleverna som på så vis ges möjligheten att utveckla ett kritiskt förhållningssätt, vilket är en viktig förmåga hos framtida samhällsmedborgare.

I denna kunskapsöversikt har vi undersökt om det finns forskning som behandlar huruvida kooperativt lärande är att arbetssätt som gynnar elever i grundskoleåldern. Vi väljer att särskilt fokusera på elever i matematiksvårigheter. Kunskapsöversikten är systematiskt utförd genom sökningar i sökmotorer för akademiska texter. Vi har valt ut artiklar efter dess relevans i förhållande till våra sökord. Resultaten presenteras därefter tematiskt utifrån gruppindelning vid kooperativt lärande, problemlösning som arbetssätt och förmåga samt elever i matematiksvårigheter och deras progression i samband med kooperativt lärande. Resultat som visar på god progression vid kooperativt lärande när struktur och arbetsgång är välplanerat och tid för implementering funnits. I vår diskussion så resonerar vi kring hur användbara våra resultat är i en verklig kontext, d v s ett “vanligt” klassrum. Vi skriver om vikten av fungerande grupper för ett gott resultat av kooperativt lärande, detta med kopplingar till sociokulturell teori. Inom kooperativt lärande så används ofta problemlösning som arbetssätt. Det används som ett sätt att öva på förmågor som resonemang och metod. Det lyfter vi upp utifrån de studier vi har använt.