I detta examensarbete har vi valt att studera och sammanfatta delar av forskningen som utgår ifrån en multimodal teoribildning och ett sociosemiotiskt perspektiv. Examensarbetet utgörs av en fallstudie som innefattar textanalyser. Vi undersökte vilka modaliteter och semiotiska resurser som elever i en lågstadiekontext väljer att använda  samt kombinera när de producerar en berättande text i svenskämnet i meningsskapande syfte. Vi undersökte även vilka kvalitativa aspekter i form av likheter och skillnader som är synliga i elevers multimodala berättelser. Vår slutsats är att majoriteten av eleverna väljer att inkludera bild och färg i sina multimodala berättelser. Resultatet av vår studie kan jämföras med den tidigare forskning som visar att elever prioriterar bild och färg framför skriven text. Tidigare forskning konstaterar även att multimodala framställningar skapar motivation och förväntan samt gynnar alla elevers meningsskapande oavsett språklig bakgrund. Det har även noterats att diskussioner är ett viktigt hjälpmedel för att uppmärksamma resursers samspel och därmed hjälpa eleverna att dra paralleller till tidigare erfarenheter i syfte att skapa mening. Vi har dragit slutsatsen att elevers bilder är svårtolkade om eleverna inte har möjlighet att tydliggöra sina tankar och idéer. Avslutningsvis uppmärksammar vi ett behov av vidare forskning av hur multimodala framställningar kan gynna elevers skrift- och verbalspråkliga utveckling. Detta kräver att lärare besitter hög kompetens för att kunna konstruera och bedöma multimodala uppgifter av god kvalitet.

While the influence of the film medium on modernist literature has been well established along with the increase of intermediality studies, and although the new generation of Swedish authors in the 1930s expressed fascination for the moving pictures, the interrelation between film and literature within the Swedish literary context has gained surprisingly little scholarly attention. On that account, this study sets out to explore the early 1930s prose works of Erik Asklund and Josef Kjellgren, in relation to a film movement particularly admired by them and their Swedish contemporaries – namely, the Soviet montage cinema. Using a broad semiotic and narratological discourse, as well as incorporating the theoretical writings of Soviet filmmakers Sergei Eisenstein and Dziga Vertov, the study examines thematic and formal traits within the novels from an intermedial perspective. The aim is to formulate to what extent, and by which media specific means, the authors allude to and ‘imitate’ the characteristics of said film movement. Central to this discussion is the concept of iconicity – a phenomenon that, when present in literature, may function to modify the conventional semiotic ‘modes’ of the printed literary text, consequently creating a production of meaning that resembles that of the film medium. The results show that the authors’ respective prose works indeed employ medial and artistic conventions of the Soviet montage cinema, yet with different techniques and outcomes. Whereas Asklund, by way of experimenting with the signifying practices accessible to the prose genre, can be said to bring about a ‘film-like’ perception, Kjellgren – while showing distinct similarities to the Soviet cinema on a thematic level – does not to the same degree alter the customary semiotic constituents of the literary text. On the whole, the study contributes to a new and nuanced perspective on Swedish modernist literature.

Läroböckerna har ett stort inflytande över undervisningen i de naturorienterande ämnena. Idag finns det inte någon organisation som frekvent granskar de läromedel som används i skolorna. Det är upp till läraren själv att granska lärobokens innehåll och undersöka om dessa stämmer överens med styrdokumenten. De naturorienterande ämnena innehåller många abstrakta begrepp och komplexa system, däribland vattnets kretslopp. Denna studie syftar till att analysera hur vattnets kretslopp beskrivs i läroböcker utifrån ett multimodalt textfokus. Mer specifikt drivs studien av frågorna vilka semiotiska modaliteter används i läroböcker för att beskriva detta vattnets kretslopp samt hur samspelar text och bild. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ textanalys med ett multimodalt textfokus; Modell för ämnesdidaktiskt arbete med multimodala texter. Resultatet visar att de semiotiska modaliteter som används för att beskriva vattnets kretslopp är illustrationer, fotografier, färger, diagram, siffror, tecken som pilar samt olika typsnitt. Vidare visar resultatet att eleven endast delges begränsade förklaringar av vattnets kretslopp och egenskaper i läroböckerna. Därför hade det varit av intresse att undersöka vilka möjligheter till fördjupad förståelse och vidare arbete med vattnets kretslopp som delges i lärarhandledningen. Intressant hade även varit att undersöka hur lärare idag arbetar med multimodala texter, och hur dessa implementeras i undervisningen. Valet av visuell modell samt samspelet mellan text och bild kan vara avgörande för elevers lärande. Alla texter idag är multimodala, därför är det viktigt att läraren besitter kunskap om hur de ska arbeta med dessa för att eleverna ska kunna tolka och förstå textens innehåll.

Studiens syfte är att undersöka vilka semiotiska modaliteter, såsom bilder, text eller symboler, som finns i ett läromedel i matematik med fokus på multiplikation. Genom ett multimodalt perspektiv analyseras vilka meningsskapande aktiviteter som läromedlet erbjuder. Meningsskapande aktiviteter innebär att ett matematiskt innehåll som representeras genom en semiotisk modalitet förändras, antingen inom samma semiotiska modalitet eller från en semiotisk modalitet till en annan. Dessa meningsskapande aktiviteter är kopplade till elevernas lärande. När en elev löser en uppgift i ett matematikläromedel inom endast en semiotisk modalitet, så räknas detta som en meningsskapande aktivitet. Dock visar forskning att det är nödvändigt att elever får omvandla ett matematiskt innehåll mellan olika semiotiska modaliteter för att få en djupare förståelse för innehållet. Resultatet visar att elevernas grundbok i läromedlet som granskats erbjuder viss variation på semiotiska modaliteter i introduktionen av multiplikation. När elevernas grundbok kompletteras med lärarhandledningen förklarades däremot det matematiska innehållet med fler semiotiska modaliteter. Analysen visade att lärarhandledningen även spelade en stor roll för variationen av meningsskapande aktiviteter. Detta innebär att när undervisningen utgår från de meningsskapande aktiviteter som grundboken och lärarhandledningen erbjuder tillsammans gynnas elevernas lärande i multiplikation.

Denna studies syfte är att synliggöra vilket meningserbjudande som finns i arbetsböcker genom en text- och bildanalys på tre olika läromedelsserier och dess ämnesinnehåll utifrån ett multimodalt perspektiv. Frågeställningarna som ställdes för att besvara syftet var: Vilka typer av aktiviteter uppmanar texterna till? och Hur ser samspelet ut mellan de semiotiska modaliteterna i arbetsböckerna? I studien gjordes en kvalitativ innehållsanalys av arbetsböcker tillhörande läromedelsserierna PULS SO-boken, utgåva 2011 och 2021, samt Boken om SO 1–3 från år 2014. Båda läromedelsserierna omfattar de samhällsorienterade ämnena och riktar sig till årskurserna 1–3. Den socialsemiotiska teorin, multimodal teoribildning, designteorin och genrepedagogik användes som teoretiskt ramverk för studien. Analysen utgick ifrån Danielsson och Selanders (2014) ämnesdidaktiska modell för att undersöka multimodala texter och användes som analysverktyg för att tematiskt strukturera analys och resultat. Modellen anpassades utifrån denna studies frågeställningar och inbegriper kategorierna övergripande struktur och iscensättning samt samspelet mellan textens olika delar. Resultatet av den kvalitativa analysen visade att den återgivande texttypen dominerade i samtliga arbetsböcker men att det fortfarande fanns en intertextualitet där flera texttyper samspelar. Arbetsuppgifterna preciserar centrala begrepp genom bland annat bild och verbaltext. De centrala begreppen presenterades i nära anslutning till arbetsuppgifterna i samtliga böcker och sattes således ofta i sammanhang. När det gällde bildernas funktion så fungerade bilderna ofta som komplement eller en förstärkning till verbaltexten, vilket främjar det potentiella lärandet. I vissa uppgifter var bilderna endast dekorativa vilket kan innebära tolkningssvårigheter för eleverna. Gällande samspelet mellan verbaltext och bild påträffades rumslig närhet i samtliga arbetsböcker och följde kongruensprincipen till viss del.  Generellt fanns ett gott samspel mellan modaliteterna och en mängd olika resurser att tillgå i texterna. En slutsats som man kan dra av studiens resultat är att läraren måste göra didaktiska val utifrån elevernas förståelse för texter med utgångspunkt i deras egna erfarenheter och deras möte med olika literacypraktiker.

Syftet med denna studie var att undersöka vilken effekt tillämpandet av auditiva intryck hade för elevers läsupplevelse. Detta undersöktes genom en experimentell studie som genomfördes tillsammans med elever i årskurs 3. Eleverna fick då, under observation, läsa en text med och utan ljud. Resultatet från observationerna användes sedan för att urskilja eventuella likheter och skillnader i elevernas läsning utifrån de olika tillvägagångssätten. I samband med dessa observationer genomfördes även intervjuer med några av de elever som deltog i undersökningen, för att därigenom skapa en tydligare bild av elevernas individuella upplevelser av läsningen samt för att kunna stärka, bekräfta eller förkasta de tendenser som framgick under observationerna. Resultatet visade tydliga tendenser av ett möjligt samband mellan elevernas läsupplevelse och tillämpandet av auditiva intryck under läsning, där majoriteten av eleverna fick bättre inlevelse och kunde koncentrera sig mer under läsning. / The purpose of this study was to investigate which effect the application of auditory impressions had for students’ reading experience. This was investigated by an experimental study conducted together with pupils from the third grade. Students were then, under observation, reading texts with and without sound. The results of the observations were then used to identify similarities and differences in the students’ reading abilities in the two different scenarios. In conjunction with these observations, interviews were conducted with some of the students who participated in the study in order to create a clearer picture of their individual experiences of reading, and to strengthen, confirm or reject the trends that emerged during the observations. The results clearly showed tendencies of a possible connection between the students' reading experience and the application of auditory impression in reading, where the majority of students had a better involvement and could concentrate more during reading.

Syftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse andraspråkslärare anser att användning av bild som en semiotisk resurs har i undervisning för vuxna andraspråksinlärare. Studien har sin grund i den sociosemiotiska teorin. Undersökningsmetoder till denna studie var kvalitativa metoder (observation och intervju) där fem andraspråksundervisningstillfällen på sfi observerades och därefter intervjuades de lärarna vilkas undervisning hade observerats. Resultaten av studien visade att bild används och kan enligt de intervjuade lärarna underlätta och förstärka andraspråksinlärning för vuxna andraspråksinlärare. Resultaten i studien visade enligt lärarna även att användning av bild kan skapa svårigheter. Detta innebär att andraspråkslärare måste ha ett tydligt syfte med användning av bild i sin undervisning och måste vara medvetna om möjligheter och begränsningar som kan finnas med användning av bild i undervisning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur bråk introduceras utifrån ett multimodalt perspektiv. Multimodal teori använder modaliteter för att hjälpa människor att förstå omvärlden. Modaliteter är olika resurser som till exempel bild, text och symboler. Matematikboken har ett inflytande på hur matematikundervisningen planeras och genomförs. Bråkområdet kan sorteras in i olika kategorier. Dessa är del av helhet, del av antal, bråk som skala, bråk som proportion, bråk som tal och bråk som andel. I den här studien analyserades tre olika läromedelsserier för att visa hur olika läromedel presenterar bråk samt vilka representationer och modaliteter de använder. Resultatet visade att inget av de läromedel som valdes ut till studien presenterade alla aspekter av bråk. De två kategorier som inte togs upp var bråk som proportion och bråk som skala. Utifrån vilket bråkområde som presenterades kombinerade läromedlen olika mängd modaliteter. De bråkkategorier som skiljde mest var bråk i blandadform och bråk som decimaltal när det gäller kombination av modaliteter. Det vanligaste motivet för att beskriva vardagliga situationer i läromedlen var bilder på mat. Min slutsats är att eftersom läromedlen inte presenterar alla aspekter av bråk kan det leda till att bråkförståelsen blir sämre.

Denna systematiska litteraturstudie fokuserar på problemlösning i matematik och vilken roll de olika matematiska representationsformerna har i arbetet med problemlösning i årskurs 4-6. Centrala modaliteter, även kallat representationsformer, inom diskursteorin beskrivs, förklaras och används som ett språkbruk i arbetet. Det finns olika modaliteter såsom text, språk, gester och bilder men det finns även matematiska modaliteter som exempelvis matematiska symboler, diagram och grafer. Resultatet visar att modaliteter och språkliga uttryck har stor betydelse för hur olika representationer tillskrivs. Resultatet visar även att olika modaliteter hjälper elever att lösa problem inom matematik. Modaliteter kan användas enskilt eller kombineras för att lösa problemlösningsuppgifter.

Denna systematiska litteraturstudie fokuserar på problemlösning i matematik och vilken roll de olika matematiska representationsformerna har i arbetet med problemlösning i årskurs 4-6. Centrala modaliteter, även kallat representationsformer, inom diskursteorin beskrivs, förklaras och används som ett språkbruk i arbetet. Det finns olika modaliteter såsom text, språk, gester och bilder men det finns även matematiska modaliteter som exempelvis matematiska symboler, diagram och grafer. Resultatet visar att modaliteter och språkliga uttryck har stor betydelse för hur olika representationer tillskrivs. Resultatet visar även att olika modaliteter hjälper elever att lösa problem inom matematik. Modaliteter kan användas enskilt eller kombineras för att lösa problemlösningsuppgifter.