Syftet med denna studie är att undersöka värderingars förekomst i ett multimodalt lärmaterial för SO-ämnena i årskurs 4-6 samt vilka budskap de kan medföra. Vidare syftar studien till att undersöka i vilken mån de upptäckta värderingarna utmanas. För analysen valdes en programserie från Utbildningsradion ut, Jakten på den glömda historien som benämns beröra de samhällsorienterade ämnena och är avsedd för årskurs 4-6. Valet av mediet film grundas i att det är ett allt mer vanligt förekommande lärmaterial i dagens digitaliserade samhälle. Utbildningsradions webbplattform UR Play är en etablerad plattform i undervisningssammanhang som i sitt uppdrag av staten ska vara oberoende samt inte begränsas av upphovsrätt och är således tillgänglig för alla skolor och utbildare. Studiens syfte leder fram till de två frågeställningarna; Vilka värderingar uttrycks genom lärmaterialets modaliteter och vad kan de förmedla? samt I vilken mån utmanas innehållets värderingar genom att ytterligare perspektiv eller motsatsförhållanden ges? Den teoretiska ansatsen för studien är det sociokulturella perspektivet, där utbildningsfilmen förstås som en stödstruktur för lärande. Analysen genomförs med en anpassad version av Danielsson & Selanders multimodala analysmodell med hjälp av en värdepedagogisk syn i form av värden och normer som ständigt förmedlade genom såväl medvetna som omedvetna handlingar i lärsituationer. För analysen sammanställs de modaliteter som kan ses förekomma i film i en tabell. Studien genomförs genom en kvalitativ innehållsanalys av programseriens samtliga 10 avsnitt, där värderingarna som förekommer kategoriseras som explicita eller implicita inom olika modaliteter i respektive avsnitts tabell. Avsnitten ses sedan om på nytt för att undersöka hur de upptäckta värderingarna utmanas genom att erbjuda fler perspektiv eller motsatsförhållanden. Programseriens lärarhandledning används även i analysen för att ta reda på hur tillhörande uppgifter kan bidra till detta. Studiens resultat visar att avsnitten innehåller flera explicita och implicita värderingar inom modaliteterna, och att några teman var särskilt framträdande. De teman som framträder är vetenskapens betydelse, moral, intressekonflikter mellan grupper och individer, identitetsskapande, barns rättigheter, klass, kön och etnicitet. Det som värderingarna tar ställning för konstateras överensstämma väl med läroplanens uppdrag och värdegrund. De värderingar som ses beröra annat än de värden som läroplanen framhåller, utmanas i olika stor grad då en del står oemotsagda och andra utmanas något. Resultatet visar även att det för samtliga värderingar finns en brist på fler perspektiv, vilket inte är förenligt med läroplanens värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer. I några fall kan uppgifter i lärarhandledningen bidra till att värderingarna utmanas genom vidgade perspektiv, men detta görs i låg grad och konstateras vara beroende av hur den enskilde läraren väljer att arbeta med materialet. Slutsatsen av studien är att önskade såväl som oönskade värderingar kan överföras genom ett filmbaserat lärmaterial. Didaktiska konsekvenser av värderingars förekomst och bristen på fler perspektiv av dem, kan resultera i att eleverna övertar och för värderingar vidare utan reflektion. För att utbildningsfilm ska vara ett fördelaktigt lärmaterial för att uppmärksamma olika perspektiv krävs en medvetenhet om värderingars förekomst hos den undervisande läraren. En sådan medvetenhet kan i sin tur bidra till fördjupade diskussioner med eleverna som på så vis ges möjligheten att utveckla ett kritiskt förhållningssätt, vilket är en viktig förmåga hos framtida samhällsmedborgare.

Studien syftade till att undersöka vilka semiotiska modaliteter som förekom och hur de samspelade i SO- och NO-läromedel för elever i årskurs 1-3, samt om det skiljde sig mellan läromedlen. Utifrån syftet formulerades tre forskningsfrågor, vilka var: Vilka semiotiska modaliteter förekommer i läromedlen? Hur samspelar de semiotiska modaliteterna med varandra? Vilka likheter och skillnader finns mellan läromedlen, med avseende på förekomst av och samspelet mellan semiotiska modaliteter? De teoretiska perspektiv som studien utgick från var det sociosemiotiska perspektivet samt det designteoretiska och multimodala perspektivet. För att besvara forskningsfrågorna genomfördes en kvalitativ textanalys på fyra läromedel för elever i årskurs 1-3, Boken om SO, SO-boken, Boken om NO och NO-boken. Utifrån Danielsson och Selanders (2014) analysmodell utarbetades fyra analyskategorier som låg till grund för analysarbetet. Samtliga analyskategorier kopplades till samspel mellan textens delar. Resultatet visade att de analyserade läromedlen innehöll flera olika semiotiska modaliteter, bland annat rubrik, brödtext, bildtext, faktarutor, fotografier, teckningar och symboler. Vidare visade resultatet att det överlag var samspel mellan de semiotiska modaliteterna. Det var nästan alltid samspel mellan brödtext och rubrik, bild och bildtext samt bild och brödtext. Resultatet visade även att det var varierande samspel mellan brödtext och bildtext och brödtext och faktarutor. Samtliga läromedel visade på rumslig närhet mellan verbal text och bild, vilket bidrar till samspel. Vad gäller likheter och skillnader visade resultatet att läromedlen överlag liknade varandra vad gäller samspelet, men det fanns vissa skillnader som kunde relateras till om det var SO- eller NO-läromedel. Bland annat skiljde sig användningen av faktarutor.

Multimodala texter är den vanligaste textformen som elever möter idag (Björkvall, 2009:8f). Traditionella texter utmanas nu av multimodala texter och hur texter kan produceras och läses har förändrats. Syftet med studien är att undersöka hur sex lärare i årskurserna 1–3 uppfattar arbetet med multimodala texter i svenskundervisning. Följande frågeställningar har formulerats utifrån syftet: Hur säger sig lärare använda olika multimodala texter i svenskundervisningen? Hur säger sig lärare använda olika digitala hjälpmedel i arbetet med multimodala texter? Vilka möjligheter och utmaningar ser lärarna med multimodala texter i svenskundervisningen? Studien utgår från det sociokulturella perspektivet med utgångspunkt i att texter skapas i sociala kontexter och att texten får sin status genom lärarens undervisning. Materialet samlas in genom intervjuer. Resultaten visar att lärare främst arbetar med skrift och muntliga former i sin svenskundervisning. Skriften framställs även som den viktigaste modaliteten och komponenten itexter. Digitala hjälpmedel anses vara ett stöd som hjälper elever att komma framåt i textarbetet, exempelvis genom skrivstöd. Lärarna upplever dock att tekniken med digitala hjälpmedel är stressande och tidskrävande. Lärarna är osäkra på begreppet multimodala texter och vad det innefattar. Ett tecken på osäkerheten är att digitala texter automatiskt ses som multimodala. Lärarna behöver få tid att fortbilda sig inom det multimodala textarbetet för att bli mer säkra, vilket ligger på rektorns ansvar att se till.

Syftet med detta examensarbete var att öka kunskapen om hur lärare uppfattar att de tillvaratar språklig mångfald bland flerspråkiga elever med invandrarbakgrund, genom intervjuer med tre F-3 lärare på olika skolor. Det sociokulturella perspektivet har valts som teoretisk grund för studien. Datainsamling genomfördes utifrån en kvalitativ metod, genom semistrukturerade intervjuer. Den insamlade datamängden bearbetades med en fenomenografisk ansats. De sex kategorierna som växte fram ur analysen var Bristande kommunikation, En helhetsbild som är viktig, Ökad måluppfyllelse genom transspråkande, Det egna ansvaret, Möjligheter och begränsningar samt Inkludering av olika språk. Examensarbetet har visat att samtliga intervjuade lärare anser sig själva vara ansvariga för och initiativtagare till att språklig mångfald tillvaratas i klassrummet. Samtliga lärare har en positiv inställning till elevers språkliga mångfald och är måna om att inkludera olika språk. Dock framkommer också att olika utmaningar påverkar möjligheterna till detta. I lärarnas strävan efter att arbeta utifrån en helhetsbild betonar man transspråkande som något positivt. Man önskar kunna hjälpa elever att använda detta arbetssätt än mer genom ökat samarbete med modersmålslärare och studiehandledare. Studien visar också lärares intresse för begreppsinlärning och olika modaliteter. Till skillnad från tidigare forskning som lyfter fram nyttan av digitala modaliteter, så föredrar de intervjuade lärarna modaliteter i form av bilder och gester för elever i de tidiga åldrarna. / The purpose of this essay was to increase knowledge about how teachers perceive the utilization of linguistic diversity among multilingual students with an immigrant background, through interviews with three teachers working in schoolyears F-3. The socio-cultural perspective has been chosen as the theoretical basis for the study. Data collection was performed based on a qualitative method, through semi-structured interviews. The collected data was processed with a phenomenographic approach. The six categories that emerged from the analysis were Lack of communication, An overall picture that is important, Increased goal fulfillment through transilingualism, Own responsibility, Opportunities and limitations and Inclusion of different languages. The degree project has shown that all interviewed teachers consider themselves responsible for and initiators of linguistic diversity in the classroom. All teachers have a positive attitude towards students' linguistic diversity and are determined to include different languages. However, it also appears that different challenges affect the possibilities for this. In the teachers' striving to work based on an overall picture, transilingualism is emphasized as something positive. They want to be able to help students use this way of working even more through increased collaboration with mother tongue teachers and study tutors. The study also shows teachers' interest in concept learning and different modalities. Unlike previous research that highlights the benefits of digital modalities, the interviewed teachers prefer modalities in the form of images and gestures for students at an early age.

The international study Progress in International Reading Literacy Study (PIRLS) revealed that reading proficiency has deteriorated among Swedish students between 2001 and 2021, and this has therefore become a priority area for the Swedish government (Regeringskansliet, 2023). There are various explanations for this change, but one aspect that has not been sufficiently considered is the effect of reading joy. Therefore, this study has chosen to focus on reading joy and individuals with reading disabilities. The focus of this study is accessibility and reading joy. These concepts are used to understand the problems that individuals with reading disabilities experience and how their reading joy is affected by these disabilities. In this project, a digital book adapted for individuals with reading disabilities was developed. A HumanCentered Design (HCD) process was followed, placing the participant's needs at the center with a focus on satisfying these needs through the design (Arvola, 2020, s. 12–13). Methods such as interviews and usability tests were used to gain insights from the users. The final design of the digital book included various elements to improve the reading experience. Colors, images, and an audiobook with ambient sounds were used to enhance immersion. Moving images within the text were also tested to reinforce the story and increase reading joy. In summary, an interactive and sensory reading experience was created to make reading more accessible and enjoyable for individuals with reading disabilities. The results of the entire project indicate that it is important to satisfy the needs of individuals with reading disabilities to create reading joy for them. The results also showed that increased modalities provide an enhanced experience that increases reading joy, and that reading joy is important for better understanding of the text. / Genom den internationella studien Progress in International Reading Literacy Study (PIRLS) framkom det att läsförmågan har förvärrats hos svenska elever mellan 2001 och 2021, och detta är därför nu ett prioriterat område för den svenska regeringen (Regeringskansliet, 2023). Det finns olika förklaringar till denna förändring, men en aspekt som inte har beaktats tillräckligt är effekten av läsglädjen. Därför har denna studie valt att fokusera på läsglädje och personer med läsnedsättningar. Fokus för denna studie är tillgänglighet och läsglädje. Dessa begrepp används för att skapa förståelse för de problem som personer med läsnedsättningar upplever och hur deras läsglädje påverkas av dessa nedsättningar. I detta projekt utvecklades en digital bok anpassad för personer med läsnedsättningar. En Human-Centered Design (HCD) process följdes, där deltagarens behov lades i centrum med fokus på att tillfredsställa dessa behov genom designen (Arvola, 2020, s. 12–13). För att få insikter från användarna användes metoder som intervjuer och användbarhetstester. Den färdiga gestaltningen av den digitala boken inkluderade olika element för att förbättra läsupplevelsen. Färger, bilder och en ljudbok med omgivande ljud användes för att öka inlevelsen. Rörliga bilder inom texten testades också för att förstärka berättelsen och öka läsglädjen. Sammanfattningsvis skapades en interaktiv och sensorisk läsupplevelse som syftar till att göra läsning mer tillgänglig och njutbar för personer med läsnedsättningar. Resultaten av hela projektet visar att det är viktigt att tillfredsställa behoven hos personer med läsnedsättningar för att skapa läsglädje för dem. Resultaten visade också att ökade modaliteter ger en förstärkt upplevelse som ökar läsglädjen och att läsglädje är viktigt för att få en bättre förståelse av texten.

Studiens syfte är att studera lärares högläsningspraktik i årskurs 1–3 med fokus på användningen av bilder och andra modaliteter. Genom att observera sex lärare under deras högläsningstillfällen studeras hur de ger elever förutsättningar att utveckla olika kunskaper och förmågor. Den teoretiska ramen för studien är det sociokulturella perspektivet på lärande som menar att vi lär oss i en social kontext, av varandra och vår omgivning. Studien utgår även från det multimodala perspektivet på texter som innebär att själva förmedlingen av en text innehåller olika aspekter som påverkar hur budskapet tolkas. Studien visar att samtliga lärare undviker att använda sig av bilder annat än i undantagsfall. Lärarna har huvudsakligen två högläsningspraktiker möjligen beroende på två skilda syften med högläsningen. Några lärare använder inte röstregister och kroppsspråk för inlevelsefull läsning utan talar mer sakligt och bjuder ofta in eleverna till samtal. Syftet med denna högläsningspraktik kan vara att skapa förståelse, utveckla kunskaper och göra eleverna delaktiga i undervisningen. Andra lärare väljer att läsa relativt sammanhängande och använda sig av röst och kroppsspråk mer inlevelsefullt. Syftet med denna högläsningspraktik kan vara att främst ge eleverna en gemensam stund för inlevelsefull och känslomässig upplevelse.

This essay investigates live-streamed guided tours made by Moderna Museet, so called sofa tours, streamed between February 2020­ and April 2021. The aim is to observe, describe and analyze the [Moderna Museet’s] sofa tours using a modality approach as well as relating the sofa tours to physical museum visits, using the concepts of media, mediation, remediation, immediacy and hypermediacy. The research questions concern ways of looking at art when participating in sofa tours and the differences compared to physically viewing art at the museum. In conclusion, the sofa tours made by Moderna Museet offers several alternatives to physical museum visits, not necessarily better or worse. Participants can actually modify their experience of participating in sofa tours and looking at art, for example by choosing to participate live or afterwards, with or without access to other participants comments, questions and reactions as well as choosing between using Facebook, Instagram, YouTube or the museum webpage to access the sofa tours. Comparing sofa tours to physical museum visits showed that both their principal function is to provide opportunities for people to view art together with other people, with or without the aid of a guide. However, most of the mediated space in the physical museum is unavailable to sofa tour participants. On the other hand, the sofa tour creates another set of unique mediations which do not exist in the physical museum space.

Denna kvalitativa studie undersöker sinnena och synestesi som pedagogisk resurs inom det drama-och teaterpedagogiska fältet. Covid-19-restriktionerna under 2020/21 ledde till anpassningar i studien där empiri från fysiska träffar föll bort. Syftet är att lyfta fram sinnena och synestesis roll i drama- och teater-estetiska lärprocesser ur ett fördjupat teoretiskt och ett praktiskt empiriskt perspektiv. Framför allt ur ett multilitteracitetspedagogisk teoretiskt perspektiv och med stöd av L.S. Vygotskis tankar om föreställningsförmåga/fantasi, Augusto Boal´s begrepp om det estetiska rummet och M. Merleau-Ponty syn på synestesi blir viktiga. Metodansatsen som stödjer syftet består av olika fenomenologiskt inspirerade metoder som fokuserar på individens egen erfarenhet. Hela studien genomfördes på två enskilda faser; en fördjupad litteraturgenomgång som kan anses som en litteraturstudie, ett essäskrivande vars empiriska material är två väldokumenterade tidigare drama- och teater-estetiska lärprocesser. Allt insamlat empiriskt material analyserades och kontrasterades med de valda teorier och begrepp. Resultatet i studien visar på en stor inverkan av sinnena på hela barnens kognitiva och kreativa utveckling. I ett pedagogisk/konstnärlig sammanhang visar det sig att sinnena är avgörande bland annat för en optimal förståelse i utövandet av metaxis, en process där eleven/skådespelaren agerar i karaktär och i det indirekt upptäcker den egna individens erfarenheter. Studien identifierar synestesi som ett icke-neurologiskt tillstånd och som en förmåga som kan främjas i drama- och teater-pedagogik och som dessutom blir mer identifierbar inom strukturerade ritualer. Ur ett större pedagogiskt sammanhang belyser studien drama- och teater-estetiska lärprocessers multimodalitet med hjälp av multilitteracitetspedagogisk teori. Detta i sin tur bidrar till att nyansera den “mediepanik debatten” och vidgar diskussionen om den traditionella skolans begränsade syn på multimodalitet och bruket av det i relation till ny medieteknologi. / This qualitative study aims to explore the senses and Synaesthesia as a pedagogical resource in the field of Applied theatre and drama. The Covid-19 restrictions during 2020/21 led to adaptations in the study, where empirical data from physical meetings were not included. The purpose is to highlight the role of the Senses and Synaesthesia in Drama and theatre-aesthetic learning processes, from an in-depth theoretical and a practical empirical perspective. In the theoretical framework become relevant especially the Multiliteracy pedagogical theoretical perspective and with the support of L.S. Vygotsky’s Theory of Imagination, Augusto Boal's concept of The Aesthetic space and M. Merleau-Ponty's view on Synaesthesia. The methodological approach that supports the purpose, consists of various phenomenologically inspired methods that focus on the individual's own experience. The entire study was carried out in 2 individual phases; an in-depth literature review that can be considered as a literature study, an essay writing whose empirical material is two well-documented previous Drama and theatre aesthetic learning processes. All collected empirical material was analysed and contrasted with the chosen theories and concepts. The results of the study show a great impact of the Senses on the cognitive and creative development of the infant. In an educational/artistic context, it appears that the Senses are crucial, among other things, for an optimal understanding in the practice of Metaxis, a process in which the student/actor acts in character and in doing so indirectly discovers his/her own individual experience. The study identifies Synaesthesia as a non-neurological condition and as an ability that can be promoted in pedagogy and that, moreover, becomes more identifiable within structured rituals. In a wider pedagogical context, the study highlights the multimodality of Drama and theatre aesthetic learning processes using Multiliteracy pedagogical theory. This in turn helps to nuance the so-called debate “media panic” and broadens the discussion on the traditional school's limited view of Multimodality and its use in relation to new media technology.