No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken plats engelsk skönlitteratur har i årskurs 4–6 i svenska engelskklassrum. Metoden jag har använt mig av är semistrukturerade intervjuer. För att få en tydlig bild har jag intervjuat både lärare och bibliotekarier för att se hur de arbetar för att främja elevers intresse i läsning. Studiens resultat visar att lärarna inte har rätt kunskaper och tillgång till att använda engelsk litteratur i sin undervisning. Det visar även på att bibliotekarierna gärna bidrar med sin expertis men att ett samarbete mellan skola och kommunala bibliotek saknas.

Kunskaper för att kunna formulera och skriva olika typer av texter är en mänsklig rättighet. Dessa kunskaper ska formas i skolan och det finns tydligt utskrivet i läroplanen att eleverna ska möta olika typer av texter och vilka förmågor de ska ha när de når årskurs 6. Undersökningen utgår från sociokulturell teori för att specifikt och explicit finna exempel som visar hur undervisningen i skrivande som bedrivs också bidrar till elevernas lärande och utveckling. Sex lärare som undervisar i ämnet svenska i årskurs 4–6 har intervjuats för att finna svar på hur lärare stöttar elever i undervisning, samt hur bedömning och återkoppling till eleverna kan formas. Genom en kvalitativ innehållsanalys har insamlad data resulterat i lärares egna tolkningar av sin undervisning, vilka visar sig ha en grund i både cirkelmodellen och texttriangelns utformning. Lärarna har format vetenskap till egen praktik, vilka också överensstämmer med varandra. Dock framkommer även olikheter i lärarnas syn på undervisning, samt dras slutsatser att de olika styrdokument som skolans undervisning vilar på står i konflikt till varandra. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-06-04</p>

Denna studie berör Ringaren i Notre-Dame (1831) skriven av Victor Hugo, översatt av Gustav Sandgren och utgiven av Almqvist &amp; Wiksell förlag AB (1977) samt den återberättade versionen av Maj Bylock (2000) utgiven av Rabén &amp; Sjögren förlag. Syftet med studien är att synliggöra om en bearbetad version av Ringaren i Notre-Dame är mer läsbar samt mer lättläst än en översatt version av originalet av samma verk samt vilka didaktiska reflektioner lärare behöver göra för att elever i åk 4-6 ska utvecklas mot ett valt betygskriterium. Utifrån studiens frågeställningar och syfte så utgår studien från en innehållsanalys med komparativ karaktär samt LIX-mätningar som metod. Studiens analys visar att den bearbetade versionen är mycket lättläst i läsbarhet men innehåller ord som inte uppfyller kriterierna för en lättläst bok. De didaktiska perspektiven diskuteras i avsnitt 7.2.

The purpose of this study was to learn more about teachers' experiences and perceptions of aesthetic learning processes in social studies education in grades 4-6. This was examined through the following research questions: How do teachers describe their work with aesthetic expressions in social studies education in grades 4-6? What different purposes for the use of aesthetic learning processes do teachers describe? How do teachers describe the conditions for their teaching with aesthetic learning processes? To what extent do teachers use aesthetic expressions as part of their teaching, and which expressions are used the most? To answer these questions, five teachers teaching social studies subjects in grades 4–6 were interviewed. A survey was also conducted, with 65 teachers responding to questions about how often they use aesthetic learning processes in teaching and which aesthetic expressions they use. The interviews and the survey were then analyzed based on theories of aesthetic learning processes. The results based on the teachers' descriptions indicate that teachers teach through aesthetic expressions, known as education through the arts. Aesthetic expressions are used as a language of aesthetics in teaching. Teachers and students use the aesthetic language to learn and portray their learning. Aesthetic languages are sometimes used in a creative process where students, together with the teacher and the subject matter, are given the opportunity to reflect and experiment in their learning. Teachers experience that lessons become more enjoyable, and that students are more engaged when using aesthetic learning processes. Furthermore, teachers describe that they perceive students to remember more, and the subject-related content becomes clearer and more concrete for students when using aesthetic learning processes. They use aesthetic learning processes, among other things, to motivate students and reinforce their knowledge. The study shows that time is the primary factor affecting the conditions for teaching with aesthetic learning processes. Furthermore, the study indicates that the majority of teachers teaching social studies subjects in grades 4-6 use aesthetic learning processes in teaching 4-7 times per term. Among the aesthetic expressions, arts and drama are the most commonly used in teaching.

No description available.

Vi behöver språkliga strukturer för att fungera i ett samhälle där vår dagliga kommunikation sker via språk i olika kontexter och ofta publikt i flera medier. Människan påverkas av mediers språkbruk och språkanvändning, därav blir skolans inverkan på elever språkutveckling avgörande. Det är av vikt att eleverna ges möjlighet att i skolan använda och utveckla språket. Föreliggande studie syftar till att belysa de språkdidaktiska metoder och strategier som nio svensklärare i årskurs 4–6 använder sig av i sin grammatikundervisning som stöd för elevers språkutveckling. Studien har en deduktiv ansats med ett konstruktivistiskt ramverk. Semistrukturerade intervjuer har genererat empiri som analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att elevers förkunskaper och kognitiva nivå lägger grunden till hur undervisningen bör utformas. Arbetsmetoder och strategier för att lyckas med grammatikundervisningen visar sig vara varierande undervisning för att motivera och aktivera eleverna i sin språkutveckling. Lärare motiverar sin grammatikundervisning med att den ska främja elevers språkutveckling och genom att låta eleverna via ett upptäcktslärande befinna sig i utmanande situationer bygger de vidare på sina befintliga kognitiva förmågor och har möjlighet att utveckla sina metalingvistiska förmågor.

Syftet med studien var att ta reda på hur de deltagande lärarna för årskurs 4–6 i Sverige behandlar interkulturalitet i engelskundervisningen för att bidra till utvecklingen av elevernas förmåga att delta på ett adekvat sätt i det globaliserade samhället. I och med engelskans unika roll i samhället och att vi människor stöter på kulturella olikheter ville vi synliggöra engelskämnets potential enligt de deltagande lärarna för att motverka främlingsfientlighetens konsekvenser. Ansatsen är kvalitativ med utgångspunkt i inter­kulturell kommu­nikativ kompetens i engelskundervisningen. Resul­tatet visar att lärarna säger sig arbeta med läro­medel för att främja det vi har valt att kalla den interkulturella förmågan. Vidare visar resultatet lärarnas olika åsik­ter om engelskämnets potential för att arbeta med värdegrunds­frågor. Vi anar en osäkerhet i vad lärarna anser engelsk­undervisningen ska leda till när det gäller interkulturalitet. Däremot visade lärarnas svar att de arbetar med delar av den interkulturella kompetensen. Lärarnas engelskunder­visning mot den interkulturella förmågan och värdegrunds­frågorna sker främst genom lärobokens inne­håll. Om det inte tas upp i läroboken skulle det antagligen inte heller finnas med i engelskunder­visningen.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka metoder och strategier de deltagande lärarna använde för att främja elevernas tilltro till sin egen förmåga att kommunicera på engelska. Vi undersökte också de deltagande lärarnas syn på hur läromedlet Magic! bidrog till samma syfte. De två datainsamlingsmetoder som användes var observation av de deltagande lärarnas praktik i klassrummet och intervjuer med de deltagande lärarna. Detta resulterade i kvalitativa data som har analyserats tematiskt med stöd av aktuell forskning och didaktisk litteratur. Resultatet visar att det fanns skillnader i hur de deltagande lärarna använde sig av språkfrämjande strategier och motivation i undervisningen. Resultatet visar även att deltagarna till viss del hade olika syn på huruvida läromedlet Magic! främjar elevernas tilltro till sin egen förmåga att prata engelska. Vår slutsats är att hur läromedlet används i undervisningen och vilka språkinlärningsstrategier som tillämpas beror på lärarens inställning till läromedlet och dennes ämnesdidaktiska kompetens.

Syftet med undersökningen är att bidra med kunskap om hur lärare i årskurs 4–6 kan utvärdera digitala matematikspel i undervisningen om rationella tal i bråkform, med hänsyn till elevernas möjligheter att utveckla en grundförståelse. Metoden som har använts är en komparativ textanalys där tre olika digitala spel har jämförts med en aktivitet från en tryckt matematikbok. De digitala spelen, boken samt aktiviteterna är gjorda utifrån ett subjektivt urval där en variation av hur det matematiska innehållet presenterats har prioriterats. Resultatet visar att digitala spel kan medföra nya möjligheter sett till multimodala aspekter och möjligheter att anpassa svårighetsnivån jämfört med den tryckta boken. Vidare visar även resultatet att de digitala spelen kunde ge respons som var direkt utan att avslöja svaret, vilket därmed kan göra det möjligt för elever att arbeta mer självständigt. Avslutningsvis har resultatet synliggjort att trots att samma representationer är närvarande i både den tryckta boken samt i ett digitalt spel, kan elevernas möjligheter att uttrycka sig förändras.