Samhällskunskap är ett betydelsefullt ämne för vårt samhälle idag och för vår fortsatta samhällsutveckling. Ifall de elever som undervisas i ämnet inte blir motiverade kan det leda till negativa konsekvenser för samhällsutvecklingen. Syftet med litteraturstudien är att undersöka vad forskning belyser som betydelsefullt för elevers motivation i samhällskunskap. Studien har sin utgångspunkt i ett svenskt skolperspektiv i skolåren 4–6. Resultatet av litteraturstudien visar, efter att noga analyserat de texter som ligger till grund för textanalysen, att det finns flertalet element med positiv effekt på elevers motivation i samhällskunskap för elever i årskurserna 4–6 i den svenska grundskolan. Det har även framkommit vilka negativa faktorer det finns och vad som kan göra att eleverna blir omotiverade i samhällskunskap. Litteraturstudien har sin grund i två motivationsteorier, den sociokulturella samt den behavioristiska, där den sociokulturella har sin kärna i att motivation framkommer genom lärande med andra medan den behavioristiska teoribildningen, till stor del handlar om att elever blir motiverade av belöningar och bestraffningar. Studien bygger på en teoretisk kvalitativ textanalys, med ett metaetnografiskt perspektiv och ett hermeneutiskt perspektiv som utgångspunkt tillsammans med redskapet färgkodning.

I denna intervjustudie får sju lärare berätta om hur de läsundervisar sina elever på mellanstadiet. Ämnet har valts för att ta reda på hur lärare utformar sin undervisning i praktiken. Lärarna som tillfrågats läsundervisar genom högläsning och tyst läsning, läsgrupper och läsloggar om och i läsförståelse, lästeknik, språk och ordförråd och motiverar till läsning, inte bara i svenskämnet utan i alla ämnen. Studien visar att lärarna medvetet och omedvetet använder undervisningssätt som är väl förankrade i aktuell läsforskning. Lärarna i studien uttrycker en oro för att inte kunna hjälpa eleverna att välja rätt böcker, och en önskan om att ha mer tid för läsning, och att fler lärare lade mer tid på att arbeta med texterna före, under och efter läsningen. Studien visar också att lärarna inte alltid är helt medvetna om den fulla vidden av sitt läsundervisningsarbete, och att denna omedvetenhet kan bidra till att arbetet med läsundervisningen är mindre tydligt och synligt för elever i årskurs 4–6.

University, Diss.--Lund, 2007. / Zsfassung in engl. Sprache.

The aim of this study was to investigate what formative assessment means and get information about how teachers’ assessment practice in formative assessment can look like, based on five key strategies. I have observed five teachers in grade 4 to 6 during a week of their mathematics teaching. Formative assessment is assessment for learning and has the purpose to support students’ knowledge development. There are five key strategies for formative assessment and all strategies should be used to create as good conditions as possible for the students’ knowledge development. Key strategy 1 is that teachers must clarify intentions and knowledge criteria for students. Key strategy 2 involves the teacher to elicit evidence of students’ learning through questions for example. Key strategy 3 is that the teacher should give feedback that moves the student forward. Key strategy 4 is to activating students as resources for each other and finally key strategy 5 is to activate students as the owner of their learning. The results show that teachers use all strategies but some use them more than other teachers. Teachers use about one third of the time of a full week teaching time to work with key strategies. The first key strategy is the most common strategy and the fourth strategy is given most of the time, even if it’s not used during all lessons. / Syftet med mitt examensarbete var att beskriva vad formativ bedömning innebär och få en inblick i hur lärares bedömningspraktik för formativ bedömning kan se ut utifrån fem nyckelstrategier. För att ta del av detta har jag observerat fem lärare i årskurs 4-6 under en veckas matematikundervisning. Formativ bedömning är bedömning för lärande och har syftet att stödja elever i deras kunskapsutveckling. Det finns fem nyckelstrategier för den formativa bedömningen och alla strategierna bör användas för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för elevers kunskapsutveckling. Nyckelstrategi 1 är att lärare ska tydliggöra mål och kunskapskriterier för elever. Nyckelstrategi 2 handlar om att läraren ska synliggöra elevers lärande. Nyckelstrategi 3 är återkoppling som för eleven framåt. Nyckelstrategi 4 ska läraren aktivera eleverna som resurser för varandra och till sist nyckelstrategi 5 ska eleverna aktiveras som ägare av sitt eget lärande. Resultatet visar att alla strategier används av lärare men vissa mer än andra.  Lärare använde ungefär en tredjedel av en veckas av matematikunder-visningens tid för arbetet med nyckelstrategierna. Första nyckelstrategin är mest förekommande i undervisningen medan fjärde nyckelstrategin tillägnas mest tid även om den inte är återkommande vid varje lektion.

This study investigates the relationship between extramural English and levels of English vocabulary as defined by the CEFR framework and word frequency among pupils at year 5 in a Swedish primary school. 25 pupils from two different classes participated in the study. Pupils were divided into two groups based on their usage of and exposure to English in their spare time, referred to as the high exposure and low exposure groups respectively. The results from this study show a connection between an extensive exposure to extramural English and the development of a more advanced vocabulary of English words as defined by the English Vocabulary Profile scale, in turn based on the CEFR levels A1-C2 and corpus-based word frequency derivations. One interesting aspect that came up was that while both of the groups were using almost the same level of low frequency words, the high extramural English group used more difficult, higher level words. A conclusion is that the most common extramural activity amongst these pupils, that of playing computer games, might explain this group's acquisition of higher level, more specialized vocabulary items in comparison with the other group which encountered extramural English less often.

This study is an investigation of what digital tools and approaches teachers use in their teaching of English as a foreign language in Swedish primary schools, in years 4-6 in the Swedish state school system. This study also addresses obstacles and limitations which teachers believe exist in the incorporation of digital tools into their teaching at this level. Using the digital literacy framework as an analytical basis, the study presents results obtained from semi-structured interviews involving six primary school teachers teaching English as part of a range of subjects within the primary curriculum. Interviews were conducted in pairs of teachers. The results emerging from the interviews indicated that the widespread availability of technological tools in the classroom is not necessarily a guarantee that the technology is used in the most advantageous manner by teachers at this level. This finding runs contrary to the fact that the schools in question have provided pupils with 'one-to-one' solutions in the form of individual computer/ tablet loans. Another result emerging from the study is that teachers tended to be fairly conservative in their planning of English lessons involving ICT.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur verksamma grundlärare i årskurs 4–6 arbetar med elevers skrivande. Vi har undersökt hur lärarna följer upp elevers skrivutveckling, vilka didaktiska redskap och metoder de använder, vad skriftspråket är för dem samt vilka texttyper deras elever vanligast arbetar med. Vi har genomfört tio semistrukturerade intervjuer med verksamma grundlärare i årskurs 4–6 i Sandvikens kommun och Gävle kommun. Det framkom att den vanligaste texttypen är berättande text och det vanligaste undervisningsmaterialet är läromedel. Det förekom olika didaktiska redskap. Det vanligaste redskapet var uppbyggt av ett stegprogram med en tydlig progression i uppgifterna. Alla lärare var överens om att deras didaktiska redskap underlättar undervisningen av texttyper genom sin struktur. För elever är det enkelt att förstå hur de ska arbeta med texttypen om de har en tydlig struktur att följa. Utöver de didaktiska redskapen förekom olika didaktiska undervisningsmodeller, till exempel cirkelmodellen. Alla lärare var överens om att läsning och skrivning är sammanlänkade, ju mer en elev läser desto mer medveten blir eleven i sitt egna skrivande. När eleverna arbetar med sitt skrivande är det viktigt att skrivlusten inte försvinner, därför måste lärarens inblandning i texten hållas på en lagom nivå.

Denna undersökning är en jämförelse mellan två skolor, med fokus på ämnet svenska i årskurs 4–6 och vilka särskilda resurser som används i undervisningen av nyanlända elever. Syftet är att avgöra om de resurser som används kan anses vara väl fungerande redskap för lärande, enligt de kriterier som fastställs här. En kvalitativ undersökning har gjorts med hjälp av ostrukturerade, icke-deltagande observationer och semi-strukturerade intervjuer i årskurs 4–6 på de deltagande skolorna. En kvalitativ innehållsanalys har varit modell för hur analysen av resurserna gått till. Vilka särskilda resurser för nyanlända elever de två skolorna använder sig av, kvaliteten på de resurser som används samt medvetenheten i urvalet av resurserna är vad som framkommer i undersökningen. Tydliga brister blir synliga när det handlar om medvetenheten kring nyanlända elever och deras behov av särskilt anpassade resurser i ämnet svenska. Resultatet av denna undersökning visar att de resurser i form av böcker som används för nyanlända elever till stor del är inaktuella och anpassade för yngre åldrar. Det visade sig att fördelningen av de mänskliga resurserna, i förhållande till antalet nyanlända elever på respektive skola inte är proportionerlig. Måluppfyllelsen i ämnet svenska bland de nyanlända eleverna är låg och undersökningen visar att bristande kunskap i läsförståelse samt ord- och begreppskunskap är de största orsakerna till det.

Syftet med detta självständiga arbete är att se hur fyra lärare anser sig arbeta med digitala verktyg i praktiken, samt deras åsikter kring dessa. Vi tolkade och bearbetade data genom att använda oss av semistrukturerade intervjuer, samt ramverket Structuring Features of Classroom Practice. Ramverket delar in data i fem kategorier, som sedan tolkas till ett resultat. Resultaten visar att lärarna anser sig arbeta med digitala verktyg på olika sätt, alla berättade att de använder verktygen som presentationsverktyg och för att få en varierad undervisning. Lärarna framförde att de ser digitala verktyg på ett positivt sätt, men uttryckte också att verktygen har brister. Våra slutsatser i arbetet är att (1) lärarna anser att deras arbete blivit mer effektivt med digitala verktyg. (2) lärarna anser att det är enklare att anpassa, individualisera och hitta mer uppgifter med digitala verktyg. En av de brister samtliga lärare påtalade, var att de inte har tillräckligt antal av de digitala verktygen. Lärarna tar dock även upp brist på hårdvara som ett problem. Bristen på hårdvara gör att det blir svårare att använda de digitala verktygen och gör att arbetet inte är lika flexibelt och anpassningsbart.

The aim of this study was to explore teachers’ opinions and thoughts on teaching reading strategies to pupils in upper primary school in Sweden and how teachers explain their choices regarding texts and strategies. More specifically the aim was to highlight teachers’ perceptions and experience of teaching reading strategies. In this study semi-structured interviews were conducted with four teachers in grades 4-6 during the spring term of 2020. All four teachers taught Swedish as a school subject. The results of the study showed that the interviewed teachers each explain their choices of text according to their own set of criteria. When choosing reading strategies, the teachers based their choices largely on a particular course package developed in Sweden. The outlook the teachers had on the teaching of teaching reading strategies came across as positive. They felt that the strategies that they taught their pupils helped them to develop their reading comprehension skills. This was especially true for the low-achieving readers in the class. / Syftet med denna studie var att undersöka svensklärares uppfattningar och tankar om lässtrategiundervisning i årskurs 4–6 och hur de motiverar sina val av texter, strategiprogram och lässtrategier i den undervisningen. Mer specifikt har syftet varit att synliggöra lärares uppfattningar och erfarenheter om lässtrategiundervisning. Till studien har material samlats in genom metoden semistrukturerad intervju som är en kvalitativ metod. Intervjuerna genomfördes med fyra svensklärare i årskurs 4–6 under vårterminen 2020. Resultatet visar att lärarna motiverar sina val av texter med hjälp av flera kriterier och i deras val av lässtrategier utgick de från ett strategiprogram utvecklat i Sverige. Inställningen till lässtrategiundervisning framstod som positiv och lärarna upplevde den som främjande för elevernas läsförståelse, särskilt för de svaga läsarna.