<p><p>Uppsatsens syfte är att undersöka vilka faktorer som påverkar lärares musiklektionsplanering i årskurs 4-6. Undersökningen lyfter bland annat fram fysiska villkor som påverkande faktorer, men även styrdokument, ekonomiska villkor och attityder till ämnet. Barn i denna  åldersgrupp, 10-12 år, är på väg in i förpuberteten. Uppsatsen nämner  hur elever kan reagera beroende på om läraren är man eller kvinna.  Skolan är inte oberörd av samhällets gigantiska musikutbud. Eleverna ställer större krav på lektionsinnehållet än tidigare. Utbudet av läromedel i musik är samtidigt inte lika omfattande i jämförelse med den rikhaltiga flora som vänder sig till förskolebarn och upp till årskurs tre. Årskurserna 4-6 är en mellanperiod i skolgången för eleverna, läsinlärningen är avklarad, ansvarstagande för det egna lärandet ökar, men betygshetsen är ännu inte en del av deras vardag. Regeringen planerar att införa betyg i årskurs 6, tankegångar om detta lyfts fram i uppsatsen. Hur skillnader i elevers musikutbildningsbakgrund, på olika skolor, kan påverka resultatet vid betygssättningen i grundskolans senare år berörs också i essän.</p></p>

The relation between temperament and happiness in children aged 8-12 was examined. Participants included 311 students in Grades 4-6 and their parents, recruited from public and private schools in the Central Okanagan. Parents rated their children’s temperament using the Emotionality, Activity, and Sociability (EAS) Temperament Survey (Buss & Plomin, 1984) and rated their children’s happiness using a single-item measure. Children rated their own temperament using the EAS Temperament Survey and the Piers- Harris Self Concept Scale for Children, Second Edition (Piers-Harris 2) (Piers & Herzberg, 2002). Children also rated their own happiness using a single-item measure, the Oxford Happiness Scale, Short Form (Hills & Arygle, 2002), and the Subjective Happiness Scale (Lyubomirsky & Lepper, 1999). Confirmatory factor analyses established that parent and child ratings on the EAS Temperament Survey conformed to the four-factor structure proposed by Buss and Plomin (1984). Multiple regression analyses revealed that temperament accounted for between 9-29% of the variance in children’s happiness depending on the rater (i.e., parents vs. children) and the measure of happiness. Individual temperament variables that predicted a unique amount of the variance of children’s happiness over and above the combined effect of all temperament variables varied with the rater of children’s temperament (i.e., parents vs. children) and with the measure of happiness. Children who were more social, less shy, less emotional, and more free from anxiety rated themselves, and were rated by others, as happier. Children who scored higher on the activity temperament rated themselves, and were rated by others, as happier. The results of the current study parallel results of research investigating the relation between happiness and personality in adults. It establishes a strong relation between temperament and happiness, and iii supports the use of self-reports with children. Implications and suggestions for future research are discussed.

Matematiken har använts i flera tusen år. Även om matematiken i sig utvecklas är det en sak som består: vi använder den i verkligheten. Att arbeta med kopplingen mellan matematiken och verkligheten är ett av matematiklärarnas uppdrag. Tidigare forskning visar att matematikundervisningen i yngre åldrar ska syfta till högre studier och ett mer krävande samhälle där matematikkunskaper, bland annat matematisk modellering, är ett krav för att få en djupare verklighetsanknytning till matematiken. Eftersom matematiken är så viktig på flera plan och lärare måste kunna motivera eleverna till att arbeta med det som lärs ut i skolan, spelar lärarnas egen syn och attityd till verklighetsanknuten matematik en stor roll. Studien utgår utifrån undervisningsteorin Realistic Mathematics Education och syftar till att bidra med kunskap om hur matematiklärare, som undervisar i årskurs 4-6, kan uppfatta verkligheten i förhållande till sin undervisning. Detta görs genom att utföra sex stycken semi-strukturerade intervjuer med lärare som undervisar matematik på mellanstadiet. För att besvara studiens syfte utgår studien ifrån fyra frågeställningar: • Vad anser lärare att matematikundervisningens roll är i skolan? • Hur använder matematiklärare verkligheten i sin undervisning? • Hur konstruerar matematiklärare en uppgift kopplad till verkligheten för sina elever? • Hur resonerar matematiklärare kring en matematisk modelleringsuppgift? Resultatet visar att lärarna är positiva till användandet av en verklighetsanknuten matematikundervisning och att det gynnar eleverna. Flera av lärarna i studien kopplade uttrycket verklighetsanknuten matematikundervisning till större arbeten eller projekt med eleverna och kunde se svårigheter med att hinna med att utföra eller planera dessa aktiviteter. Vid uppgifter som är kopplade till verkligheten läggs större fokus av lärarna på processen än det slutgiltiga svaret. Även diskussion kring uppgifterna ansågs viktigt. / Mathematics has been used for several thousands of years. Even if the mathematics progresses there is one thing that consist: we still use it in the real world. To work with the connection between the mathematics and the reality is one of the mathematics teachers’ tasks. Previous research is pointing out that the education of mathematics in lower years should aim to prepare the students for higher education studies and an increasingly more demanding society where mathematical knowledge, among them mathematical modeling, is crucial to achieve a deeper connection between the real life and the mathematics. Since the mathematics is so important on several levels and teachers need to be able to motivate their students to work with the subjects that are situated in schools, does the teachers’ own view and attitude towards real-life connected mathematics play a big part. The study emanates from the teaching theory Realistic Mathematics Education and aims to contribute with knowledge about how mathematic teachers, who teaches students aged 9-13, can perceive the reality linked to their teaching. This is done by six semi-structured interviews with teachers who are active in teaching mathematics for students aged 9-13. To answer the aim of the study, it emanates from four questions: • What do teachers regard as the role of mathematic education in school? • How do mathematic teachers use the reality in their teaching? • How do mathematic teachers design a task linked to the reality, for their students? • How do mathematic teachers reason about a mathematic modeling-task? The results shows that teachers are positive towards the use of a real-life connected education in mathematics and that they believe it benefits the students. Several of the teachers in the study associated the term real-life connected teaching in mathematics to larger tasks or projects with the students and could see difficulties in finding the time to plan and execute said activities. When working with tasks that are connected to the reality, the teachers focus more on the process than the final answer. The discussion around the tasks is also something that is also important according the teachers

The relation between temperament and happiness in children aged 8-12 was examined. Participants included 311 students in Grades 4-6 and their parents, recruited from public and private schools in the Central Okanagan. Parents rated their children’s temperament using the Emotionality, Activity, and Sociability (EAS) Temperament Survey (Buss & Plomin, 1984) and rated their children’s happiness using a single-item measure. Children rated their own temperament using the EAS Temperament Survey and the Piers- Harris Self Concept Scale for Children, Second Edition (Piers-Harris 2) (Piers & Herzberg, 2002). Children also rated their own happiness using a single-item measure, the Oxford Happiness Scale, Short Form (Hills & Arygle, 2002), and the Subjective Happiness Scale (Lyubomirsky & Lepper, 1999). Confirmatory factor analyses established that parent and child ratings on the EAS Temperament Survey conformed to the four-factor structure proposed by Buss and Plomin (1984). Multiple regression analyses revealed that temperament accounted for between 9-29% of the variance in children’s happiness depending on the rater (i.e., parents vs. children) and the measure of happiness. Individual temperament variables that predicted a unique amount of the variance of children’s happiness over and above the combined effect of all temperament variables varied with the rater of children’s temperament (i.e., parents vs. children) and with the measure of happiness. Children who were more social, less shy, less emotional, and more free from anxiety rated themselves, and were rated by others, as happier. Children who scored higher on the activity temperament rated themselves, and were rated by others, as happier. The results of the current study parallel results of research investigating the relation between happiness and personality in adults. It establishes a strong relation between temperament and happiness, and iii supports the use of self-reports with children. Implications and suggestions for future research are discussed. / Graduate Studies, College of (Okanagan) / Graduate

Abstract  This study examined grade 4-6 English teachers’ preferred approach regarding the timing of grammatical instruction, developed and distinguished by Spada and Lightbown (2008) as isolated and integrated form-focused instruction (FFI). Both isolated FFI and integrated FFI are described as taking place in primarily meaning-based communicative classrooms. They differ in that isolated FFI takes place separately from communicative activities, while integrated FFI occurs during communicative activities. Using this theoretical distinction, Valeo and Spada (2016) developed teacher and learner questionnaires. The teacher questionnaire, along with observations, was used in the current study to investigate the views of teachers in the context of Swedish compulsory school. Quantitative and qualitative analyses of the questionnaire and observation data shows a preference for integrated FFI across all grades (grade 4, grade 5 and grade 6). At the same time, many teachers expressed the value of isolated FFI. The views of the teacher in this study align with previous research claiming that isolated and integrated FFI should not be mutually exclusive. Consistent with Valeo and Spada (2016), the teachers of this study pointed out that context, individual pupils and teacher beliefs may have an impact on decisions regarding the timing of grammatical instruction.

Syftet med studien är att ge en inblick i hur engelsklärare för årskurs 4–6 anpassar undervisningen utifrån elevernas nivåskillnader. I den här kvalitativa intervjustudie har nio engelsklärare i årskurs 4-6 från Sverige beskrivit sina upplevelser kring hur de upplever nivåskillnader inom muntlig kommunikation i det engelska klassrummet samt hur de anpassar sin undervisning utifrån nivåskillnaderna. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats med hjälp av en tematisk analys och därefter sammankopplats med tidigare forskning och teorier. Resultatet visar att nivåskillnaderna gör undervisningen utmanande men rolig för lärarna. Gällande anpassningar ansåg läroboken kunna nyttjas som grund men för att kunna utmana och inkludera alla elever behöver de använda sig av differentierade uppgifter. Orsaken till nivåskillnaderna ligger i hur elever interagerar med språket på deras fritid. De elever som ägnar sig åt internet, läser engelska på fritiden eller har föräldrar som är bekväma med att använda engelska är ofta på en högre nivå än de andra. / The purpose of the study is to provide an insight into how English teachers for grades 4–6 adapt the teaching based on the students' level differences. In this qualitative interview study, nine English teachers in grades 4-6 from Sweden have described their experiences of how they experience level differences in oral communication in the English classroom and how they adapt their teaching based on the level differences. The interviews were then transcribed and analyzed using a thematic analysis and then linked to previous research and theories. The results show that the level differences make the teaching challenging but fun for the teachers. Current adaptations were considered by the textbook to be used as a basis, but in order to be able to challenge and include all students, they need to use differentiated tasks. The reason for the level differences lies in how students interact with the language in their free time. Students who engage with the Internet, read English in their spare time, or have parents who are comfortable using English are often at a higher level than the others.

Idag finns en stor mängd digitala lärspel med inriktning mot matematikundervisning. Tillgången till digitala verktyg i skolan är idag stor och därför finns det goda möjligheter för lärare att inkludera digitala lärspel i matematikundervisningen. Syftet med studien är att skapa ny kunskap om vilket lärande digitala lärspel möjliggör för eleven i matematikämnet. För att undersöka syftet gjordes en innehållsanalys mot några vanligt förekommande digitala lärspel i matematikundervisningen inom svenska skolor för elever tillhörande årskurs 4–6. För innehållsanalysen framställdes några analysfrågor. Analysfrågorna baserades på tidigare forskning och teorier inom läroaspekter hos digitala spel samt ett teoretiskt ramverk som beskriver matematiska kompetenser. Denna studie visar att de lärspel som undersökts har individuella styrkor och svagheter som varierar från lärspel till lärspel, men att alla lärspel ger möjlighet till elevens utveckling och lärande. Gemensamt för lärspelen var att procedurhanteringskompetens ofta aktiverades i uppgifterna medan resonemangskompetens sällan aktiverades. Utifrån studiens resultat identifierades ett behov av att granska de digitala lärspel som finns tillgängliga för undervisning eftersom lärspelens potential varierar, både när det gäller vilka kompetenser lärspelen ger eleven möjlighet att utveckla och på vilket sätt lärspelen skapar möjlighet för lärande. / Today there is a large quantity of digital games made for mathematical teaching. Access to digital tools in today’s school are plenty and therefore there are many opportunities to include digital games in regular teaching. The purpose of the study is to create new knowledge regarding the possibility of what games can teach students in mathematics. To be able to explore this possibility, a content analysis was made on a few common games that are used in Swedish schools for grade 4-6. Some analysis questions were produced and were based on research and theories within teaching aspects in digital games. Other questions were produced based on a theoretical framework that describes mathematical competencies. This study shows that the games that were analyzed, had some individual strengths and weaknesses that varies between the games. But all games had some quality for mathematical development. A common feature for the games in the study were that procedural competency often were activated in the tasks and reasoning competency seldom activated. Based on the result in the study, a need to review the games that are available for teaching were identified. The reason for this is that the games teaching potential varies, both for the mathematical competencies and how the games enable teaching.

I dag är det väldigt vanligt att SVA-elever undervisas i samma grupp som SV-elever, dvs. i samma klassrum, vilket kan innebära att lärarna inte har utbildning i språkutvecklande arbetssätt för SVA-elever. Utifrån kvalitativa och kvantitativa ansatser undersökte vi språkutvecklande arbetssätt vid andraspråksinlärning i årskurs 4–6. Genom semistrukturerade intervjuer via videosamtal undersökte vi vad sex mellanstadielärare använder för undervisningsstrategier för att främja elevernas språkutveckling, och genom en digital enkät som besvarades av 30 SVA-elever tog vi reda på elevernas erfarenheter och vilka undervisningsstrategier de önskar att lärarna ska använda. Undervisningsstrategier som lärarna använder som stöds av litteratur och teori är cirkelmodellen, digitala artefakter, modersmål som resurs och sociala samspel (muntliga aktiviteter). En viktig slutsats i vår studie är att modersmål som resurs är en effektiv strategi att använda i arbetet för att främja språkutvecklingen hos andraspråkselever, men de två lärare som inte hade utbildning i SVA höll fast vid enspråkighetsnormen. Eleverna önskar att läraren tillämpar fler muntliga aktiviteter i undervisningen samt att de ska få använda sina modersmål i undervisningen. Vad gäller förberedelseklass anser de lärare som har erfarenhet av att arbeta i förberedelseklass att det ger mycket stöttning, men att eleverna kan känna sig utanför, och de flesta eleverna svarade i enkäten att de kände sig utanför när de gick förberedelseklass.

This study has a fourfold focus. Firstly, the study aims to fill a gap in research regarding teachers and principals’ perceptions on transition work and collaboration in school years K-3 and 4-6 in the subject of English. Secondly, the study explores how these views affect students' academic achievement in the subject. Thirdly, the gathered data is compared to previous research and Swedish national governing documents and guidelines on the matter. Lastly, the study collected suggestions for improvements with regards to transition work and collaboration based on previous research and our respondents’ views.    The basis for the study is data collected from 42 teacher and 10 school principal respondents who answered qualitative and quantitative questions regarding the issue. The findings indicate that teachers and principals' views do not always align regarding transition work. The study shows a great discrepancy in how Swedish schools collaborate around transition, where some Swedish teachers report well-functioning transition work and collaboration and some report the complete opposite. Furthermore, the findings indicate that students' academic performance is affected by the quality of teachers transition and collaboration work. Lastly, the study identifies some key factors that are necessary for well-functioning transition and collaboration work to transpire. / Denna studie har ett fyrfaldigt fokus. Först ämnar den att fylla ett hål i forskning som behandlar lärares och rektorers uppfattningar om övergångsarbete och samarbete mellan skolåren F-3 och 4-6 i Engelskämnet. Sedan utforskar studien hur dessa uppfattningar påverkar elevers akademiska prestationer i ämnet. I tredje hand jämförs den samlade datan med vad tidigare forskning, Svenska styrdokument och riktlinjer säger i frågan. Till sist sammanställer studien förslag på förbättringar på övergångsarbetet och samarbetet baserat på respondenternas bidrag och tidigare forskning. Forskningsunderlaget utgörs av data som samlats från 42 lärare och 10 rektorer som svarat på kvalitativa så väl som kvantitativa frågor om ämnet. Fynden indikerar att lärares och rektorers syn på övergångsarbete inte alltid överensstämmer. Studien visar vidare en grav diskrepans mellan svenska skolor i hur de samarbetar kring elevers övergång mellan låg- och mellanstadiet, där några av lärarna rapporterar ett väl fungerande samarbete och andra det helt motsatta. Fynden indikerar även att elevers akademiska prestationer kan påverkas av kvalitén på lärarnas samarbete och övergångsarbete. Slutligen identifierar studien några nyckelfaktorer som är nödvändiga för att skapa ett väl fungerande övergångsarbete och sammarbete.

The aim of this essay is to examine how digital media are used during English teaching in Sweden for students in grades 4-6. The reason is that students in those grades practice a lot of English out of class, especially when they use different digital medias such as computer games, TV-shows, YouTube etcetera. Activities with digital medias is something students does for pleasure, driven by intrinsic motivation. Intrinsic motivation is reached when three basic psychological needs are fulfilled; autonomy, competence and relatedness. For this reason, a text analysis has been done on tasks in English coursebooks and also interviews with teachers in grades 4-6 to find out in what extent students have the opportunity to work with digital medias and how these fulfills the psychological needs that lead to intrinsic motivation. The results shows that tasks in the examined coursebooks rarely deals with use of digital medias. When digital medias are included, the tasks can fulfill the psychological needs. The interviews indicates that teachers include digital media in teaching, but there is often a lack of autonomy for students.