Ett av grundskolans syften är att ge alla elever oavsett social bakgrund, socioekonomisk status och övriga behov samt förutsättningar en likvärdig utbildning. Dock visar denna kunskapsöversikt att långt ifrån alla elever får en likvärdig teknikundervisning. Dessutom behandlas teknikundervisningen ofta som en separat och orelaterad enhet i relation till övriga skolämnen. Teknikämnet ses som en mindre viktig del av elevernas utbildning och är även det ämne med lägsta antal behöriga lärare och minst läromedelsresurser - framför allt i socioekonomiskt utsatta skolor och områden. Vidare påverkar lärarens attityd samt undervisningsmetodik elevernas inställning till ämnets relevans i relation till deras vardag. Det uppkommer även att elever med utländsk bakgrund sällan får läxhjälp eller undervisningsstöd hemifrån på grund av språkliga brister. Även tillgången till läromedelsresurser påverkar elevernas möjligheter till en likvärdig undervisning. Dessa är alla faktorer som påverkar elevernas skolutveckling, lärande, prestationer samt resultat och analyseras närmare i denna kunskapsöversikt.

Vi har i denna forskningsstudie undersökt påverkansfaktorer och arbetssätt för läsmotivation och läsutveckling i årskurs 4–6 på Åland. Detta har vi gjort genom att utföra en undersökning ur både lärar- och elevperspektiv via en metodkombination av kvalitativ intervju och kvantitativ enkät. Datainsamlingen för studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer med sex lärare i årskurs 4–6 och genom digitala enkäter till 86 elever.  Studien utgår från självbestämmandeteorin som förklarar mänsklig motivation och det sociokulturella perspektivet som har sin utgångspunkt i att utveckling sker i samspel med andra människor. I resultatet framkommer att lärares läsfrämjande arbete främst kan kopplas till de teoretiska begreppen kompetens och den proximala utvecklingszonen, medan elevernas upplevelser starkast kan kopplas till begreppet autonomi. Läsmängd visar sig vara den starkaste positiva påverkansfaktorn på läsmotivation och läsutveckling, samtidigt som digitala medier och brist på tid för fritidsläsning upplevs ha en negativ påverkan. De arbetssätt som lärarna upplever främja elevers läsmotivation och läsutveckling är högläsning, litteratur i relation till elevernas intressen och förmågor, läsförståelse samt olika former av stöttning. Lärarna uttrycker att läsmotivation och läsutveckling samverkar med varandra i både positiv och negativ bemärkelse, samt att de har ett starkt samband. Resultatet visar även att det finns en medvetenhet och vilja hos eleverna i att utvecklas som läsare. Lärarnas och elevernas upplevelser av läsande förebilder skiljer sig åt, främst genom att eleverna inte anser att läsande förebilder är en positiv påverkansfaktor i lika hög grad som lärarna.

Denna kvalitativa studie syftar till att få större insikt i hur lärare kan arbeta för att möta och minska den problematik och de svårigheter som elever kan uppvisa med algebraiska ekvationer i grundskolans årskurs 4-6. Studien är baserad på klassrumsobservationer i två klasser i årskurs 6 och en semistrukturerad intervju med en yrkesverksam matematiklärare. Detta är därmed en fallstudie som grundar sig i teorin om algebrans fem stora idéer samt de fem olika undervisningsstrategierna enligt Trigwell och Prosser, vilka är antingen elev- eller lärarfokuserade. Resultatet från undersökningen visar att den deltagande läraren är medveten om många av de svårigheter som elever har med algebraiska ekvationer, där särskilt stor vikt läggs på likhetstecknets innebörd. Vidare visar resultatet att läraren bemöter dessa, och andra, svårigheter på olika sätt och med varierande metoder baserat på intentionen med undervisningen. Däremot finns ingen djupare kunskap om algebrans fem stora idéer hos läraren, något som kan påverka undervisningsmöjligheterna och i sin tur elevernas inlärning. Det blir därmed relevant att överväga om det är något som bör ingå i de lärarutbildningar som ges vid olika universitet. / This qualitative study aims to gain greater insight into how teachers can work to meet and reduce the problems and difficulties that students may have with algebraic equations in primary school grades 4-6. The study is based on classroom observations in two classes in grade 6 and a semi-structured interview with a mathematics teacher. This is thus a case study based on the theory of the five big ideas of algebra and the five different teaching strategies according to Trigwell and Prosser, which are either student- or teacher-focused. The results of the study show that the participating teacher is aware of many of the difficulties that students have with algebraic equations, where particular emphasis is placed on the meaning of the equal sign. Furthermore, the results show that the teacher addresses these, and other, difficulties in different ways and with varying methods based on the intention of the teaching. However, the teacher has no deeper knowledge of the five big ideas of algebra, which can affect the teaching possibilities and in turn the students' learning. Therefore it becomes relevant to consider whether it is something that should be included in the teacher education programs offered at various universities.

Detta arbete utforskar utvecklingen av demokratisk kompetens hos mellanstadieelever inom samhällskunskap. Studiens syfte är att ge lärare en fördjupad förståelse för praktisk implementering av demokratiuppdraget, en central aspekt i den aktuella läroplanen för grundskolan (Lgr 22). Genom en kritisk granskning och syntes av befintlig forskning identifieras fem nyckelfaktorer som är avgörande för att skapa en demokratisk lärandemiljö: professionellt ledarskap, innehållskunskap, inflytande, kommunikativ kompetens och aktivitet. Analysen fokuserar på hur dessa element kan integreras i klassrummet för att effektivt främja demokratiskt engagemang och förståelse hos eleverna.  Resultaten pekar på vikten av en integrerad ansats i undervisningen där alla fem faktorer samverkar. Professionellt ledarskap och innehållskunskap bildar grunden för en stabil och informativ miljö, medan inflytande, kommunikativ kompetens och aktivitet aktivt engagerar eleverna i demokratiska processer och främjar deras förståelse och deltagande. Dessa faktorer bidrar inte bara till elevernas förståelse och deltagande i demokrati, utan främjar även en djupare insikt i och engagemang för demokratiska värderingar och processer. Arbetet erbjuder därmed viktiga insikter och konkreta tips för lärare som strävar efter att integrera demokrati i sitt pedagogiska arbete och förbereda eleverna för ett aktivt samhällsengagemang.

No description available.

Denna studie syftade till att bidra med kunskap om vilka faktorer som påverkar lärarutbildares användning av digitala multimodala texter som examinationsform i grundlärar­programmens kurser samt vilka kriterier och metoder som används vid bedömning av texterna. Som teoretisk referensram användes multimodal teoribildning och design­teoretiskt perspektiv. Genom en enkätundersökning tillfrågades lärarutbildare i grundlärar­programmen F-3 och 4-6 vid 16 svenska lärosäten om användning och bedömning av digitala multimodala texter som examinationsform. Enkäten besvarades av 101 grundlärarutbildare varav 42 uppgavs använda digitala multimodala texter som examinationsform. Resultatet som analyserades statistiskt visade att grundlärar­utbildares intresse för digitala multimodala texter som examinationsform påverkar användningen av dem. Examinationsformen används av grundlärarutbildare i störst omfattning för att öka lärarstudenters möjligheter att visa kunskaper på flera sätt och för att öka deras erfarenheter inför egen undervisning. Resultatet visade även att bedömning i huvudsak utgår från lärar­studen­ters för­ståelse för ämnes­innehållet samt deras kommunika­tions- och analysförmåga. Summativ bedömningsmetod används i störst omfattning. De slutsatser som drogs av studiens resultat var att det finns behov av att lärar­utbildare, särskilt i ämnet svenska och svenska som andraspråk, ser digitala multimodala texters potential för menings­skapande, och fördjupar kunskapen om dem. Det finns även behov av både digital kompetenshöjning och ökade kunskaper i multimodalt textskapande. En förutsättning för att digitala multimodala texter ska komma till sin rätt som examinationsform i grundlärar­utbildningen är att det utformas valida bedömningskriterier som omfattar texternas hela meningspotential samt bedömningsmetoder som är möjliga att använda i praktiken. På grund av det begränsade och icke representativa urvalet är studiens resultat inte statistiskt generaliserbart.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur många av orden i en lärobokserie i engelska för årskurserna 4–6 som var bland de mest frekventa orden i det engelska språket. Undersökningen genomfördes med hjälp av två engelska frekvenslistor: General Service List (GSL) och New General Service List (NGSL). NGSL är en uppdaterad version av GSL som använts i tidigare studier och därför ville jag i min studie bl.a. ta skillnaden mellan den äldre och nyare versionen i beaktande. Syftet var således att undersöka hur många av orden i lärobokserien Magic! som förekommer i GSL och NGSL, huruvida antalet unika huvudord i Magic!-seriens tre årskursböcker ökar, och hur ofta de unika huvudorden i böckerna upprepas, med särskilt fokus på substantiv, adjektiv och verb. Analysen utfördes med hjälp av ordprogrammet AntWordProfiler som skannar ord i textfiler för att sedan kategorisera orden utifrån ordlistor kopplade till programmet. Studiens resultat indikerar att samtliga böcker i Magic!-serien innehöll fler ord listade i NGSL än i GSL. Resultatet visade även att den sammanlagda förekomsten av huvudord ökade i varje lärobok, liksom antalet unika huvudord. Bland orden som repeterades minst 10 gånger fanns fler substantiv och verb än adjektiv och alla verben med minst 10 repetitioner gick att hitta i både GSL och NGSL.  Min slutsats är att de unika orden i lärobokserien Magic! överensstämmer bättre med de listade orden i NGSL än dem i GSL. En annan slutsats är att om ordkunskap hade varit ett betygskriterium i ämnet engelska skulle högre krav kunnat ställas på läroboksförfattare att utforma sina böcker med listor över de mest frekventa orden i det engelska språket i åtanke.

Den svenska skolans undervisning i det svenska språket har för avsikt att göra eleverna narrativt kompetenta, det vill säga, de ska kunna förstå och skapa berättande texter. Inom läroplanen finns dock en öppning för ett mer vidgat textbegrepp där det inkluderas visuell litteracitet, att eleverna exempelvis ska kunna förstå filmiska berättelser. Denna studies syfte är att undersöka på vilka sätt mellanstadieelever kan arbeta med en dokumentär filmberättelse om fyra skolbarn för att utveckla sina förmågor att skriva berättelser och vidga sina vyer av omvärlden. Begreppet narrativ fantasi, myntat av den amerikanska filosofen Martha C. Nussbaum, är framträdande i undersökningen. Med det menas en slags förmåga till inlevelse, att läsandet av olika texter vidgar läsarens förståelse för sin omvärld. Eleverna är uppmanade att välja karaktär och typ av berättelse. Genom både kvalitativ och kvantitativ textanalys visar deras berättelser på en varierad, men ändå utbredd narrativ fantasi. Denna förmåga är dock beroende av både visuell litteracitet, att förstå filmen, och narrativ kompetens, att skapa en egen berättelse.

Swedish compulsory school has recently been subjected to a number of political reforms. Between 2011 and 2014, for example, earlier grades, more national tests and a new curriculum plan (Lgr 11) were to be implemented. This thesis aims to examine those changes as they were experienced by teachers who teach history in Swedish upper primary schools. The theoretical framework is in-spired by existential philosophy, primarily as formulated in the works of Martin Heidegger and Hanna Arendt. In this way, the study highlights the teachers’ lived experience by making use of the concepts yearning, appearance, acting and mood. The study comprises of 36 interviews with 26 informants. The interviews were carried out and transcribed during 2014. The questions focus on both the existential being of the teachers’ lives as well as the ideological function of the history subject. This highly renders in the issue of how lived experiences of a specific school reform corresponded to the teachers’ own perception of a mean-ingful history education. Both the yearnings that were expressed by the participants and their de-scriptions of what they have experienced, have been related to the overall educational ideological functions stated by Gert Biesta (socialisation, subjectification and qualification) and Jonas Aspelin (existentialisation). Although the teachers’ narratives were greatly varied in some aspects, their interpretations of the new assignment seemed to be quite homogenous. Most of the teachers portrayed a situation characterised by performativity. Measurable knowledge and more frequent documentation seemed to be prioritised. Some of them stressed that they experienced less autonomy. In terms of history, the new curriculum was associated with more content knowledge, cognitive skills and procedural abilities. From the teachers’ perspective, pure qualification, rather than subjectification and social-isation, characterised the new curriculum. Still, the teachers’ feelings towards the curricular changes showed a great deal of divergence. Some of them embraced most of the new aspects. They claimed that clearly formulated require-ments in the history curricula provided them with security. They declared that their history teaching to some extent became more professional. In line with such beliefs, some teachers asserted that the strengthened focus on analytical skills improved their teaching. Particularly those who ex-pressed that they preferred such analytic procedural approaches described their experience in terms of confirmation and approval. Others appeared to struggle with the changes. While a few teachers even tried to resist the curricular changes, some found themselves forced to endure what appeared to be a totally new situation. They expressed disbelief, frustration and pain. Notably it was those most devoted to the existentialisational function of history teaching that usually seemed to express such alienation. As argued, they appeared to long for a lost possibility to engage their pupils, to bring history alive and to make meaning of the past.

Swedish compulsory school has recently been subjected to a number of political reforms. Between 2011 and 2014, for example, earlier grades, more national tests and a new curriculum plan (Lgr 11) were to be implemented. This thesis aims to examine those changes as they were experienced by teachers who teach history in Swedish upper primary schools. The theoretical framework is in-spired by existential philosophy, primarily as formulated in the works of Martin Heidegger and Hanna Arendt. In this way, the study highlights the teachers’ lived experience by making use of the concepts yearning, appearance, acting and mood. The study comprises of 36 interviews with 26 informants. The interviews were carried out and transcribed during 2014. The questions focus on both the existential being of the teachers’ lives as well as the ideological function of the history subject. This highly renders in the issue of how lived experiences of a specific school reform corresponded to the teachers’ own perception of a mean-ingful history education. Both the yearnings that were expressed by the participants and their de-scriptions of what they have experienced, have been related to the overall educational ideological functions stated by Gert Biesta (socialisation, subjectification and qualification) and Jonas Aspelin (existentialisation). Although the teachers’ narratives were greatly varied in some aspects, their interpretations of the new assignment seemed to be quite homogenous. Most of the teachers portrayed a situation characterised by performativity. Measurable knowledge and more frequent documentation seemed to be prioritised. Some of them stressed that they experienced less autonomy. In terms of history, the new curriculum was associated with more content knowledge, cognitive skills and procedural abilities. From the teachers’ perspective, pure qualification, rather than subjectification and social-isation, characterised the new curriculum. Still, the teachers’ feelings towards the curricular changes showed a great deal of divergence. Some of them embraced most of the new aspects. They claimed that clearly formulated require-ments in the history curricula provided them with security. They declared that their history teaching to some extent became more professional. In line with such beliefs, some teachers asserted that the strengthened focus on analytical skills improved their teaching. Particularly those who ex-pressed that they preferred such analytic procedural approaches described their experience in terms of confirmation and approval. Others appeared to struggle with the changes. While a few teachers even tried to resist the curricular changes, some found themselves forced to endure what appeared to be a totally new situation. They expressed disbelief, frustration and pain. Notably it was those most devoted to the existentialisational function of history teaching that usually seemed to express such alienation. As argued, they appeared to long for a lost possibility to engage their pupils, to bring history alive and to make meaning of the past.