Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om vilka förmågor och kunskaper som grundskollärare inom SO-ämnena anser är viktiga att främja genom undervisning för hållbar utveckling, i år 4–6. Syftet är vidare att belysa hur de beskriver att deras undervisning skapar möjlighet för eleverna att utveckla dessa kunskaper och förmågor. Det ingår i skolans uppdrag att förmedla kunskap och respekt för vår gemensamma miljö. Forskning som berör hållbar utveckling och undervisning i skolan har historiskt sett främst genomförts med inriktning på förskolan, grundskolans senare år och gymnasiet. Inom årskurs 4–6 är forskningen begränsad, vilket är en anledning till att denna studie genomförts. De tre selektiva miljöundervisningstraditionerna; den faktabaserade, den normerande och den pluralistiska används som ett teoretiskt ramverk för denna studie. Genom en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer av sju behöriga SO-lärare i årskurs 4–6 besvarade studiens tre forskningsfrågor. En tematisk analys genomfördes på det insamlade materialet och resulterade i tio teman som sorterades in under överrubriker. Resultatet visade att faktakunskaper, medvetenhet, framtidstro och en förhoppning om att så ett frö för framtiden är något som lärarna vill ett deras elever ska få med sig. Att utgå från samtal, diskussioner och temaarbeten var metoder som ansågs kunna möjliggöra att eleverna får med det som lärarna anser viktigt. Elevers värderingar, tidsbrist och anpassning av innehåll utifrån elevernas ålder ansågs försvåra undervisningen. Trots dessa svårigheter är detta ett ämne som engagerar många elever, vilket ses som en möjlighet i undervisning för hållbar utveckling. Slutligen konstateras att de slutsatser som dras i forskning för hållbar utveckling inte alltid verkar överensstämma med läroplanens innehåll vilket i förlängningen påverkar både undervisningen och vad eleverna får med sig från undervisning för hållbar utveckling. / The purpose of this study is to contribute knowledge about which abilities and knowledge social science teachers in primary school consider important to promote through teaching for sustainable development, in grades 4–6. The purpose is further to highlight how they describe that their teaching creates opportunities for students to develop these skills and abilities. One way to enable action is through education. It is also part of the school's mission to convey knowledge and respect for our common environment. Historically speaking, research concerning sustainable development and teaching in schools has mainly been focused on pre-school, the later years of compulsory school and upper secondary school. Within grades 4-6, research is limited and that is one reason that lies behind this study. The three selective environmental education traditions; the fact-based, the normative and the pluralistic were used as a theoretical framework for this study. Through a qualitative investigation in the form of semi-structured interviews of seven qualified social science teachers in grades 4-6 from four different municipalities, the study's three research questions were answered. A thematic analysis was carried out on the collected material and resulted in ten themes. The themes were sorted under three headings. The result showed that factual knowledge, awareness, faith in the future and a hope to plant a seed for the future are some things that the teachers want their students to develop. Conversations, discussions and theme work were methods considered to enable the students to develop what the teachers considered important. Pupils' values, lack of time and adaptation of content based on the pupils' age were considered challenges. Despite these challenges, sustainable development engages many students, which can be seen as an opportunity in teaching for sustainable development. Finally, it is stated that conclusions drawn in research for sustainable development do not always seem to correspond with the content of the curriculum. Which in the long run affects both how teachers chose to teach for sustainable development and what students learn from it.

The purpose of the study is to highlight the possibilities that Harry Potter and the Philosopher’s Stone can contribute to in the value-based work in teaching, as well as how the content can be used as a tool in teaching. This is with the hope that it will lead to an increased understanding and interest among teachers in how children’s and youth literature and value-based work can be combined. The study is a qualitative literature analysis based on Nikolajeva’s (2017) narratological literature analysis model. In the selection of literature, Harry Potter and the Philosopher's Stone (2014) was chosen, which was the Harry Potter novel that was easiest for the author to access. The study’s analysis highlights three different subcategories: social responsibility, inclusion and exclusion, and laws and regulations. The result of the analysis shows that the book contains several events that can be related to the basic values ​​in the value base. Among other things, various scenarios emerge that students can relate to such things as exclusion, social community, and dilemmas. The study also shows that some rule violations can be related to what is morally right. The content of the book can contribute to the value-based work in teaching through the various events, which can be linked to students’ identifying with the story and which similarities and differences exist between the world in the novel and the real one. The content of the book can also be sued as a pedagogical tool, in that its content can capture students’ interest, which can lead to an increase in motivation. Important conclusions from this study are that Harry Potter and the Philosopher's Stone can be useful for value-based work, and also children’s and youth literature in general can be useful in teaching. / Studiens syfte är att belysa vilka möjligheter Harry Potter and the Philosopher’s Stone kan bidra till i värdegrundsarbetet i undervisningen, samt hur innehållet kan användas som pedagogiskt redskap. Detta med förhoppningen om att det ska leda till en ökad förståelse och intresse bland lärare om hur barn- och ungdomslitteratur och värdegrundsarbetet kan kombineras. Studien är en kvalitativ litteraturanalys som utgår från Nikolajevas (2017) narratologiska litteraturanalysmodell. I urvalet rörande litteratur valdes Harry Potter and the Philospher’s Stone (2014) som var den enklaste romanen i serien för författaren att få tillgång till. Studiens analys belyser tre olika subkategorier: socialt ansvar, inkludering och exkludering och lagar och regler. Resultatet av analysen visar att boken innehåller flera händelser som kan relateras till de grundläggande värdena i värdegrunden. Det framkommer bland annat olika scenarion som elever kan relatera till som utanförskap, social gemenskap och dilemman. Studien visar även på att vissa regelbrott kan vara relaterade till vad som är moraliskt rätt. Bokens innehåll kan bidra till värdegrundsarbetet i undervisningen genom de olika händelserna, som kan kopplas till elevernas igenkänning och vilka likheter och skillnader som finns mellan Harry Potter världen och den riktiga. Innehållet i boken kan också bidra som ett pedagogiskt redskap, genom att dess innehåll kan fånga elevers intresse som kan leda till att motivationen ökar. Viktiga slutsatser med denna studie är att Harry Potter and the Philospher’s Stone kan vara användbar för värdegrundsarbetet, och även barn- och ungdomslitteratur överlag kan vara användbart i undervisningen.

Skönlitteratur ska inkluderas i svenskundervisningen men samtidigt minskar elevernas läsförståelse. Skolan har ett dubbelt uppdrag i form av kunskaps- och värdegrundsuppdraget som ska genomsyra hela verksamheten. Syftet med studien är att undersöka svensklärares erfarenheter av och uppfattningar om att använda skönlitteratur för att möta skolans dubbla uppdrag i årskurs 4–6. Detta görs utifrån följande frågeställningar: Vad anser lärare är svenskämnets huvuduppgift? Hur använder lärare skönlitteratur som pedagogiskt material? Hur ser lärare på att använda skönlitteratur för att möta skolans dubbla uppdrag? Resultatet kopplas till Svedners (1999) teoretiska tolkning av svenskämnet genom hans sju ambitioner. Materialet samlas in genom semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lärare i årskurs 4–6. Resultatet visar att utifrån det som lärare uttrycker så är färdighetsambitionen i fokus. Däremot ingår fler av ambitionerna när lärarna beskriver hur skönlitteratur används och kan användas. Det framkommer även att lärare anser att skönlitteratur är ett bra sätt att inkludera värdegrund i svenskämnet men att det kräver planering och kan gynnas av att lärare arbetar tillsammans och arbetar med teman. / Fiction should be included in the Swedish school subject but at the same time the pupils’ reading comprehension decreases. The school have two missions that it needs to include, the knowledge mission and the value mission. The purpose of this study is to review teachers of Swedish experience of and their view on fiction to meet the two missions in middle school. This will be done by answering following questions: What do the teachers consider to be the main purpose of the Swedish school subject? How do teachers include fiction in their teaching as a pedagogical material? How do teachers view the usage of fiction to fulfill the schools two missions? The result is put in relation to Svedner’s (1999) theoretical interpretation of the Swedish school subject through his seven ambitions. The material was collected through semi-structured interviews with five active teachers in the grades 4–6. The result shows that what the teachers express is related to the ambition of skill being in focus. However, more of the ambitions could be seen when the teachers describe how they use fiction and how fiction could be used. The result also shows that the teachers find fiction to be a helpful resource to include the value mission in the subject of Swedish, but that it requires a lot of planning and that could be more efficient if teachers work together and work with themes.

Den här litteraturstudien handlar om matematisk modellering med fokus på åldersgruppen 9–13 år. Vårt syfte är att undersöka om matematisk modellering är ett fördelaktigt arbetssätt i matematikundervisningen samt hur lärare kan använda sig av matematisk modellering i undervisningen undersöks. Vetenskapligt granskad litteratur analyseras och sammanställs för att jämföra vad olika forskare lyfter fram om matematisk modellering. Olika tidskriftsartiklar, ett konferensbidrag och en doktorsavhandling har analyserats. Resultatet visar både för- och motargument till matematisk modellering i åldrarna 9–13 år. Jämförelserna av forskningen i vårt resultat visar att argumenten för matematisk modellering väger tyngre och stödjs av flera forskare än vad motargumenten gör. Ett viktigt argument som många forskare lyfter fram är att modellering hjälper eleverna att överföra matematiken till verkligheten, för att lösa vardagliga problem och på så vis få förbättrade kunskaper om matematikens tillämpningar.

The standard paradigm for exploring hypothesis testing behaviour is Wason's (1960) rule discovery task, which exists in two variants: the standard single goal (SG) task, and the logically identical dual goal (DG) fonn. Despite the close similarity of the two fonns of the task, the reported success rates in the two variants vary considerably, with approximately 20% of participants successfully solving the SG variant compared to over 60% correctly announcing the rule in the DG fonn. It was this disparity between the patterns of perfonnance across the two versions of the task which fonned the impetus for this thesis, as it was felt that an explanation for the facilitatory effect of DG instructions would lead to insights into the poor performance in the SG form. Several competing contemporary accounts of the effect are introduced, and predictions derived from them empirically tested across a series of seven experiments. Data analyses showed that no single contemporary theory could provide a wholly adequate account of the DG facilitation effect. However, these analyses led to a novel observation: that it is the production of a contrast class triple which appears to be the key predictor of success on the task, and furthennore, that the DG variant of the task promotes the generation of such a triple. Support for the "contrast class" account of the DG effect was provided by direct manipulation of the information provided to participants. A theoretical account of the critical role of contrast class cue information is developed in the thesis by situating the account within a proposed extension to Oaksford and Chater's (1994) "Iterative Counterfactual Model" of hypothesis testing. It is further suggested that rather than providing mutually exclusive accounts of the DG effect, competing theories (e.g., Vallee-Tourangeau et al. 's, 1995, triple heterogeneity theory, and Wharton et al. 's, 1993, information quantity theory) could be subsumed within this new model, which would then reflect a process whereby participants' strategies change and develop over the course of the hypothesis testing session. Finally, it is suggested that findings from this thesis can be accommodated more generally within Evans' (2006) "hypothetical thinking framework", and thereby within contemporary dual process accounts of reasoning.

Motivation i kombination med elevens självkänsla är två viktiga delar inom språkinlärning. Om den ena delen saknas uteblir ofta den språkliga aktiviteten hos eleverna. Uppsatsen är framtagen genom en empirisk studie i form av semistrukturerade intervjuer med lärare och en enkätundersökning med elever. Studiens forskningsfrågor fokuserar på vad som motiverar elever till att tala på engelska samt vad lärare kan göra för att motivera elever till att kommunicera i klassrummet. Tidigare forskning förespråkar att lärare använder målspråket i sin undervisning. Detta anses vara en nyckelfaktor eftersom eleverna hör språket vilket motiverar till muntlig aktivitet. Undersökningen visar bland annat att användning av målspråket i undervisningen och en trygg lärmiljö är viktiga aspekter för lärare som vill skapa ett kommunikativt klassrum på målspråket och stödja elever till ett språkligt självförtroende. Undersökningen utgår från Vygotskys sociokulturella perspektiv samt MacIntyres teori om Willingness to communicate (WTC). Resultatet visar att de flesta elever är positiva till engelska som ämne och majoriteten av eleverna tycker att det är roligt att lära sig ett nytt språk. Studiens resultat stämmer överens med tidigare forskning men för att dra generella slutsatser behövs mer forskning inom området. / <p>Engelska</p>

Historien är speglad av bedrifter från både män och kvinnor som på ett eller annat sätt gjort avtryck och fortfarande påverkar det samhälle vi lever i idag. Utifrån det perspektivet borde både kvinnor och män finnas med i historieläromedel och bli uppmärksammade men istället är det många olika kategorier av kvinnor som lyser med sin frånvaro. Syftet med studien var att belysa hur kvinnor framställs i historieläromedel för åk 1-6 utifrån ett intersektionalitetsperspektiv. I studien analyserades sex historieläromedel från årskurs 1-6, tre från årskurs 1-3 och tre från årskurs 4-6, i fyra steg. Metoden som användes för att analysera historieläromedlen var Faircloughs kritiska diskursanalys. Den fördjupade analysen i studien utgick från två delar av Faircloughs tredimensionella modell diskursiv praktik och text. Resultatet av granskningen visade att kvinnors representation i historieläromedel är begränsat och behöver utvecklas till olika kategorier av kvinnor för att bli mer inkluderande.

Denna studie syftar till att undersöka hur några lärare i årskurs 4–6 i Mälardalsregionen kan möjliggöra att elever utvecklar sin muntliga kommunikationsförmåga i engelska. Med hjälp av observationer och samtalsanalyser har vi undersökt hur och i vilken omfattning lärare använder sig av metoder som gynnar elevers muntliga kommunikationsförmåga. Detta har genererat data av både kvantitativ och kvalitativ karaktär. Resultatet visar att lärarna i denna studie i relativt hög grad använder sig av positiv respons och låter eleverna få ganska stort talutrymme. Dock visar resultatet att förekomsten av IRE-mönster, som av forskning ses som negativt, är relativt hög. Vår förhoppning med studien är att inspirera lärarstudenter och befintliga lärare att utveckla den muntliga kommunikationsundervisningen i engelska.

Syftet med detta arbete är att synliggöra vilka förutsättningar som finns för musikundervisning i den för studien valda kommunen i norra Sverige. Dessutom ska den belysa hur verksamma rektorer och lärare ser på dessa och arbetar med dem för att eleverna ska ha möjlighet att nå målen för musikämnet. Fokus ligger på årskurs 4-6, men tankar och erfarenheter från lärare som även undervisar i andra årskurser finns med. Intervjuer med totalt åtta verksamma lärare och rektorer vid fyra olika skolor som kan anses vara representativa för kommunen har ägt rum och har vid intervjutillfället spelats in. Svaren har sedan analyserats utifrån Vygotskijs sociokulturella teori samt ett antal musikpedagogiska traditioner. Informanterna har beskrivit hur de arbetar, vilka förutsättningar som finns och vad de önskar såg annorlunda ut för att undervisningen ska kunna bedrivas på ett bättre sätt. Resultaten skiljer sig något mellan skolorna, men en gemensam faktor är att ingen känner sig helt nöjd. En skola saknar helt musiksal och musikinstrument, en annan har instrument men anser att tiden helt enkelt inte räcker till på grund av för stora grupper. Detta arbete beskriver hur lärarna får lektionerna att gå ihop trots bristande förutsättningar, och hur rektorerna har löst det organisatoriskt med stora elevgrupper och lärare som har tjänster på fler än deras skola. Resultatet av att en lärare bara finns på plats en till två dagar i veckan blir att elevgrupperna ofta blir större då det inte finns plats inom schemat att dela upp grupperna, vilket lärarna hävdar påverkar undervisningssituationen samt elevernas måluppfyllelse negativt. Andra återkommande lösningar för att få givande lektioner är att låta eleverna spela flera på ett instrument, trumma på stolar istället för trumset och att låta appar på surfplattor agera instrument för att fylla ut en bristande instrumentbank.   Summan av detta arbete är att även skolor som vid en första anblick kan tyckas ha det som krävs för att bedriva musikundervisning på bästa sätt, inte alltid har det. En genomgående trend är att förutsättningarna är bristfälliga, och nödlösningarna många.

Vårt arbete handlar om hur mellanstadielärare kan använda TV- och datorspel i engelskundervisning för att öka elevernas intresse. När en del nyanlända elever kommer till Sverige måste de lära sig svenska och engelska samtidigt, vilket kan kännas som en stor belastning för dem. Här emellertid är barn mycket intresserade av digitala verktyg, som är en möjlighet för dem att lära sig nya saker på ett tilltalande sätt. I denna studie har vi intervjuat två engelsklärare och fyra elever samt genomfört en enkätundersökning med 18 nyanlända elever som deltagare. Resultaten i vår uppsats visar att elever lärde sig nya ord från spelet. Detta gäller både flickor och pojkar. En slutsats vi kan dra är att lärarna bör blanda sina undervisningsformer till nyanlända elever, genom att ha teoretiska lektioner och använda sig av lärorika TV- och datorspel som Minecraft för att kunna motivera nyanlända elever.