Denna litteraturstudie belyser arbetssätt i undervisningen med anknytning till skönlitteratur samt hur dessa påverkar elevers inställning till läsning i mellanstadiet. Användningen av skönlitteratur i klassrummet varierar beroende på lärares engagemang och kunskap, vilket påverkar elevers inställning i förhållande till läsning. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad forskning uppmärksammar angående lärares användning av skönlitteratur i undervisningen. Vidare fokuserar studien kring vilka möjligheter ämnesområdet har för mellanstadieelevers uppfattning gentemot läsning.  Frågeställningarna som resultatet ska besvara är följande: 1.I vilket syfte använder lärare skönlitteratur i undervisningen? 2.Hur kan arbetet med skönlitteratur påverka elevers motivation, intresse och syn på läsning? Litteraturstudien utgår främst från internationell forskning som analyserats efter våra kriterier för inklusion. Genom 16 olika vetenskapliga artiklar har ett resultat sammanställts som visade en variation av arbetssätt kring hur skönlitteratur behandlas i undervisningen och dess inverkan på elevers motivation, intresse och inställning för läsning. När lärare arbetar med skönlitteratur via litteraturkretsar, högläsning, utifrån en problembaserad litteraturundervisning eller bygger upp ett klassrumsbibliotek av hög kvalité, påverkar elevers inställning för läsning positivt. Det didaktiska arbetet inkluderar att läraren tar hänsyn till elevinflytande samt ger möjlighet till interaktion och reflekterande samtal i undervisningen. För att skönlitteratur ska ha en positiv inverkan är lärares kunskap om skönlitteratur samt språkliga undervisningsstrategier och engagemang avgörande.

Studiens syfte är att undersöka hur legitimerade lärare som undervisar i geografi i årskurs 4–6 beskriver hur de planerar och genomför sin undervisning i hållbar utveckling. Studien tillämpar en kvalitativ ansats som metod där datainsamlingen samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer. Studien lutar sig mot det teoretiska ramverket Pedagogical Content Knowledge. Studiens resultat visar att det inte finns märkvärda skillnader i hur lärare planerar sin undervisning, de genomför samma process oavsett om det handlar om hållbar utveckling eller något annat ämnesinnehåll. Lärarna i studien beskriver att de alla tar avstamp i läroplanens skrivningar i början av skapandet av en ny planering. Genom detta resultat framkommer det att de nya skrivningarna i lgr22 inte gör någon anmärkningsvärd skillnad. Resultatet av studien påvisar dock en stor variation i vilka arbetsmetoder lärarna väljer att använda sig av när det gäller undervisningen. Inom hållbar utveckling finns det tre dimensioner: ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. En slutsats som framkommer i studien är att lärarna främst undervisar om ekologisk hållbarhet. Ytterligare en slutsats som går att utläsa ur resultatet är att majoriteten av lärarna behöver komplettera fysiska läromedel med bland annat egenproducerade och digitala läromedel för att kunna bedriva en undervisning som möter skrivningarna i läroplanen.

Studien undersöker hur arbetet om hedersrelaterat våld och förtryck kan genomföras och planeras av lärare genom att använda skönlitterär åldersadekvat text. Boken Falafelflickorna (Wahldén 2018) används i detta arbete som verktyg i vår studie. Syftet med studien är att undersöka hur skönlitterära böcker kan användas i undervisningen för att elever ska få en ökad förståelse för hedersrelaterat våld och förtryck. Studien undersöker även om och i så fall hur lärare arbetar med frågor rörande hedersrelaterat våld och förtryck i svenskämnet. Undersökningen sker i två skolor i årskurs 6 i samma kommun i Mellansverige som har olika socioekonomiska och kulturella bakgrunder. Studiens metodologiska ansats är observation av konstruerat boksamtal och intervjuer med tre lärare. Med anledning av att skolan ska motverka hedersrelaterat våld och förtryck genom kunskap och aktiva insatser (Skolverket 2022b), bör det finnas förutsättningar för lärare att ta sig an det kontroversiella ämnet. Resultatet visar att boksamtal kan vara ett effektivt sätt för elever att förstå svåra ämnen samt ge dem en möjlighet att samtala om dem. Dock framgår det i resultatet att det krävs både för- och efterarbete för att elever ska få en djupare kunskap om ämnet. Resultatet påvisar även att lärare helt eller delvis saknar kunskaper om hedersrelaterat våld och förtryck vilket medför att lärare har svårigheter i att undervisa om ämnet. Intervjuerna med lärare uppmärksammar även att de begränsade förutsättningar påverkar undervisningen om ämnet. I undersökningen handlar de konstruerade boksamtalen om hedersrelaterat våld och förtryck samt så sker en fördjupning i teman: sexuell läggning, frihet och tvångsgifte. Tankekartor som skapades inför och efter läsningen visar att högläsning och boksamtal är en effektiv metod för att elever ska få kunskap om det aktuella ämnet.

De samhällsorienterande ämnena ligger till stor del i grund för att skapa ansvarstagande medborgare i dagens samhälle. Elever inom autismspektrumet har generellt svårt med sociala interaktioner och kunskapskraven för de samhällsorienterande ämnena i grundskolan årkurs 4-6 kräver att man ska diskutera, resonera, jämföra och analysera. Hur hjälper och motiverar verksamma lärare dessa elever att bli ansvarstagande medborgare genom att nå upp till kunskapskraven i de samhällsorienterande ämnena? Hur ser problematiken ut för elever inom autismspektrumet och hur upplever lärare den problematiken? Syftet med studien är att ta reda på hur verksamma lärare anpassar sin undervisning för att motivera elever inom autismspektrumet att nå upp till kunskapskraven inom de samhällsorienterande ämnena i grundskolan årskurs 4-6. Studien vilar på ett sociokulturellt perspektiv och kvalitativa intervjuer används som metod. Resultatet visar att anpassningar som lärare använder för att motivera elever inom autismspektrumet att nå upp till kunskapskraven i de samhällsorienterande ämnena stämmer överens med det tidigare forskning visar.