Denna uppsats har syftat till att undersöka elevers uppfattningar av att arbeta med digitala verktyg i sångundervisning. Med hjälp av inspelningsverktyg i musikstudio fick elever analysera sina egna sångtagningar och på så vis arbeta med självbedömning. Efter tre inspelningstillfällen gjordes intervjuer där intentionen var att fånga de medverkande elevernas uppfattningar av att arbeta med datorstödd självbedömning i sångundervisning. De medverkande eleverna gick i grundskolans senare år. Intervjuerna visar att eleverna uppskattat denna typ av sångundervisning med hjälp av digitala verktyg. Eleverna beskriver dock inledningen på inspelningsperioden som ovan. Jämförelser med kommersiellt utgivna produktioner gjorde att eleverna uppfattade sina egna inspelningar som dåliga i initialskedet. Det framkom att det var på framförallt fyra områden som eleverna gjort självbedömningar på sig själva, vilka också analyserats utifrån de teoretiska begreppen feed up, feed back och feed forward. Dessa var tonhöjd, rytmik, uttal och dynamik. Då eleverna uppfattat brister i sångtagningar användes olika strategier att korrigera dessa. Eleverna uppskattade att de fick sjunga i ett individuellt sammanhang där inga hänsyn behövde tas till andra klasskamrater, vilket gjorde att eleverna vågade ta i och använda sina röster på nya sätt. De medverkande eleverna framhåller också att de vill lära sig mer om digital teknik och att kunna sköta inspelningar på egen hand.

På vuxenutbildningen förväntar sig lärarna att eleverna ska kunna reglera sitt lärande genom att sätta upp rimliga mål, planera hur målen ska nås och genomföra planen. Detta kallas självreglerat lärande (SRL) och är viktigt inom så väl studier som arbetslivet. Det finns däremot elever inom vuxenutbildningen som inte har fått möjligheten att utveckla SRL och därför var syftet med denna studie att studera hur SRL kan utvecklas hos en elev i matematiksvårigheter. Aktionsforskning var metoden för att uppnå detta syfte där aktionen bestod av tolv enskilda lektioner. På dessa lektioner använde läraren olika strategier kopplat till både SRL, motivation och feedback med intentionen att bedöma vilka effekter dessa strategier fick för elevens SRL användes observationer och intervjuer. Strategierna var till exempel enskilda lektioner, tydliggör lärandemål, nivåanpassa uppgifter, introducera en problemlösningsmall och använda självskattningsmatriser, olika former av självbedömning samt feedback. Detta resulterade bland annat i att eleven började reflektera mer över sitt eget lärande samt förändrade synen på inlärning.

I föreliggande arbete studeras hur formativ bedömning har införts i matematik-undervisningen i en studieförberedande gymnasieklass. Vid formativ bedömning kartlägger man vad eleverna redan kan för att sedan använda denna information för att förbättra undervisningen och lärandet. Frågeställningarna har varit hur läraren anpassar undervisningen för elevers olika behov, hur matematikundervisningen upplevs ur ett elevperspektiv samt vilken uppfattning läraren har om elevernas måluppfyllelse. Webbaserade genomgångar som hemläxa och webbverktyg används vid undervisningen. Studien är en fallstudie som består av deltagande observationer, intervjuer och en enkät. Resultatet visar att eleverna vid lärande använder metakognitiva strategier samt är väl medvetna om mål och kriterier. Eleverna är i stort sett nöjda med återkopplingen. När det gäller elevernas måluppfyllelse går det inte att dra generella slutsatser, men undervisningen blir enligt läraren mer likvärdig då alla elever kan se de webbaserade genomgångarna och inte är beroende av föräldrarnas stöd.

This research paper has the aim of examining Swedish and Australian teachers’ knowledge base and use of learning strategies in their language classes. After conducting qualitative interviews, the interviewees’ answers are tabled to corresponding descriptions of how strategies are communicated in current curricula of the two countries. The answers confirm that teachers’ understanding of learning strategies partly agree with previous research on strategies. While teachers place an emphasis on learning strategies for themselves as well as their pupils, they are observing strategic methods used by pupils rather than deliberately implementing learning strategies within their classrooms. The result of the study implies that teachers should put more focus on explaining and delivering learning strategies within the curriculum.

Scientists and educational psychologists research have seen on self-regulated learning as learningconstruction. Every scientists have developed their own terms and concepts in the events of explaining how self-regulation affects students learning-process. Keyprocesses in previous studies is the importance of the active choice, to be goal-oriented,and awareness is what students need to self-regulate their own learning. The purpose of this study is to examine how students use different educational learning strategies based on the principles for self-regulated learning (SRL). From the process of the previous research, different concepts and terms have been divided into three key concepts titled:Active choices and actions, Goal-orientation and goal setting, as well as consciousness and self-awareness. These three have been the theoretical ground for the study and has been supplemented with data from interviews. The interviewed are ten high-performing high school students. The implementation was based on reflective interview questions based on the measuring instrument MSLQ and the study's research questions. The result shows on one hand how grading and assessment is a major motivating factor for the choices and actions the students are doing to regulate their learning ability, but on the other hand how grades and assessment creates stress and anxiety for the students. The students indicates how aware they are of themselves when they are evaluating their own performance level and know which active choices they need to do to achieve the goals they strive for in their studies. This completed study indicates that the school isn't teaching students how to use different educational learning strategies sufficiently and that teachers do not work actively enough with students individual learning strategies.This means that traditional approaches to learning is based on repetition and how much time a student puts on their studies, and is the most common learning strategy that the students in this study choose to use as well.

The aim of this qualitative case study is to describe and understand what perception students have about their learning in mathematics, and how mathematics teaching can provide the preconditions for all students' mathematical development. The theoretical framework of the study describes a growth mindset as a success factor in mathematics learning. A growth mindset can be promoted with qualitative good teaching based on research and a formative way of working. With empirical evidence from classroom observations, as well as student and teacher interviews, the student's ability to study mathematics with regard to these factors was examined. The result reveals a mathematics education based on research and proven experience, which in many ways promotes learning and stimulates a growth mindset. However, the study is unambiguous that students can be more exposed to challenges in their learning. Teaching should also be conducted so that mistakes and an analysis of these are seen as part of the learning. In this regard, a good social climate in the classroom and good relationships are important. The result reveals that the majority of students experiencing insecurity to express mathematical thoughts, in danger of being judged, revealed or abandoned.

Den här studien handlar om den verklighet som många andraspråksinlärare befinner sig i; nämligen att studera ett nytt, avancerat ämne parallellt med andraspråkinlärning i språket som ämnesstudierna bedrivs på. Studien ansluter till den pågående andraspråksforskningen, närmare bestämt de behov, framsteg och misslyckanden en andraspråksinlärare möter i sin strävan att nå sitt mål om ett fungerande yrkesliv och integration i Sverige. I studien deltar en högskolestuderande andraspråksinlärare. Den högskolestuderande andraspråksinläraren i den här studien anger att han aldrig fått språkutvecklande ämnesundervisning, tillräcklig interaktion och stöttning på målspråket i ett traditionellt klassrum inom kommunal vuxenutbildning, arbetsmarknadsutbildning eller på nuvarande utbildning på högskolenivå. Därför vill jag i den här studien undersöka om hans förmåga att förbättra de egna inlärningsstrategierna kan underlätta framgång i studier. Genom praktiska övningar och reflektioner söker jag i den här studien se om han tar steg mot självstyrt lärande. Analysen baseras på insamlingsdata och det mönster som framträder i hans uttalanden och reflektioner. Studien är således en introspektiv studie där inlärarperspektivet på det egna lärandet står i fokus. De metoderna som används i studien är kvalitativa i form av semistrukturerade intervjuer, samtal, loggboksanteckningar med styrda och öppna frågor och aktiviteter med läsförståelsestrategier. Det introspektiva inslaget genomsyrar studien vilket vill ur inlärarperspektiv beskriva informantens inlärningssituation under utveckling. Den här studiens resultat visar att informanten är mer medveten om sina befintliga läsförståelsestrategier nu och öppen för att ta till sig nya läsförståelsestrategier. Informanten har dock behov av repetitiva aktiviteter under stöttning för att kunna befästa dessa. Informanten utvecklas mot självstyrt lärande och hans medvetenhet om inlärningsprocesserna höjs samt att han har börjat identifiera de inlärningsstilar och strategier som han föredrar.

Denna studie handlar om bedömning för lärande. Studien utgår från elevernas perspektiv och hur de uppfattar en formativ kontext där de under sin högstadietid har arbetat med målstyrning och värderingsscheman, elevbok, elevmedverkan i bedömningsprocessen och olika typer av reflekterande frågor. Verktygen i klassrummet har utformats av PRIM-gruppen och lärarna från MiMa-projektet, Min egen Matematik, en undervisningskontext med tydliga inslag av formativ bedömning. Elevernas uppfattningar sätts också i relation till visade prestationer. Jag har intervjuat tolv elever och för att analysera elevernas prestationer har elevarbeten och resultat från ämnesprovet i årskurs 9 samlats in samt resultat från ämnesprovet årskurs 5, betyg från årskurs 9 och gymnasieskolans kurs A. De analysverktyg som har använts är ett teoretiskt ramverk för formativ bedömning som kompletterats med en modell för självreglerat lärande. Tydliga mål och värderingsscheman, elevbok och vilka uppgifter som arbetet ska inriktas på uppfattas av samtliga elever som betydelsefulla. Kamraternas betydelse, klassrumsdiskussioner och innebörden av kvalitativ nivå uppfattas olika av eleverna. Den formativa kontexten har uppfattats som gynnsam för i stort sett samtliga intervjuade elever. Vid intervjuerna framträder olika elevprofiler, där eleverna uttrycker mer eller mindre av självreglerande processer. Det finns samband mellan de elever som uttrycker hög grad av självreglering och visar höga prestationer på ämnesprovet i årskurs 9. Studien visar att arbete i formativt syfte är långsamma processer, men ger möjlighet för förbättrade prestationer. Resultaten visar också på möjligheter för utveckling där återkoppling mot den egna lärandeprocessen är central. / The purpose of this study is to gain insight into how students perceive assessment for learning. The students have been working in a formative assessment practice with self-assessment, learning goals and intensions, apply criteria by assessing their work, use write to learn and reflective questions to activate them as owner of their own learning. The students’ teachers have been participating in a project called MiMa with focus on formative assessment.  The data is generated by individual interviews with 12 students grade 9 (aged 15 – 16) during their last days of secondary school. The aim is also to search for connections between students’ perceptions and their performance. The data collected are tasks and solutions from the national test grade 9, the result from the national test grade 5, the grading from last year secondary and first year of upper secondary school. The analysis is based on Black and Wiliam’s theory of formative assessment and models of self-regulated learning. The findings indicate that all students perceive the learning goals, write to learn and impact on classroom work as meaningful for learning. The students perceived the classroom discussions, the peers and the criteria for success in different ways. The perception of formative assessment is prosperous for almost all pupils. The students express more or less of self-regulated processes. There is a connection between self-regulated learners and high performance. The research shows that work with formative assessment takes time but empowers learning. The findings open up for potentials where students generate feedback to themselves.

Syftet med uppsatsen var att studera de olika problemtyper, lösningsstrategier och samarbetsformer som användes i grundskolans årskurs 4-6 vid arbete med problemlösning i matematik. För att genomföra studien observerades tre olika klasser; en årskurs 4, en årskurs 5 och en årskurs 6. Lärarna i respektive klass intervjuades för att undersöka tankarna bakom den undervisning de bedrev.   De sorters problem eleverna arbetade med varierade och det gjorde även strategierna som de använde. De strategier som var mest frekvent förekommande var emellertid att rita bilder, gissa och pröva samt att välja en eller flera operationer att arbeta med.   Eleverna arbetade både enskilt, i mindre grupper och i helklass när de arbetade med problemlösning. Helst skulle alla dessa tre delar tillgodoses, ansåg flera av de intervjuade lärarna. / The purpose of this thesis was to study the different types or problems, strategies for solving and forms of cooperation used in Swedish elementary school grades 4-6 when working with problem solving in mathematics. Three different grades were studied in this thesis; one 4th grade, one 5th grade and one 6th grade. The teachers in each class were interviewed to study the ideas behind the teaching methods they were using.   The types of problems students worked with varied and so did the strategies that they used. The most frequent strategies, however, was to draw pictures, guess and try and select one or several operations to work with.   The students worked individually, in small groups and everyone in the class together, when they solved problems. Several of the interviewed teachers wanted all of these three forms of learning to be part of their teaching.

Ett självreglerat lärande (SRL) handlar om att kontrollera sitt eget lärande genom att sätta upp realistiska mål, aktivt använda och välja strategier för att upp nå mål samt reflektera över sin process. Forskning visar att användandet av SRL leder till effektivt lärande men har även visat att lärare känner en osäkerhet i hur de ska använda sig av självreglering i undervisningen. Givet detta är det av intresse att beskriva och öka förståelsen för en process när en lärare arbetar med SRL i undervisning. I avsikt att kunna undervisa om SRL utvecklades och dokumenterades den egna kunskapen om självreglering under ett år genom en loggbok. För att arbeta med elevers SRL genomfördes en aktionsstudie där aktionen bestod av matematiklektioner som innefattade olika verktyg vars syfte var att utveckla elevers självregleringsförmåga. Resultaten analyserades utifrån teorier om självreglering och lärande vilket visar hur SRL-processen kan förstås på ett mer djupgående sätt.