Studiens syfte är att utifrån ämnesdidaktisk forskning undersöka hur svensklärare i årskurs 7–9 kan använda sig av formativ bedömning för att utveckla elevers läs- och skrivprogression. De tre frågeställningarna syftar till att ta reda på: hur lärare kan presentera syfte, mål och innehåll till eleverna, hur lärarna kan kontrollera elevernas lärandeprocess samt hur lärarna kan implementera formativ bedömning i sin under-visning så att eleverna kan vara ägare av sitt eget lärande. Studien är en systematisk litteraturstudie där forskning om formativ bedömning sökts, värderats och analyserats. Utifrån sökprocessen lokaliseras ingen explicit ämnesdidaktisk forsk-ning om hur svensklärare i årskurs 7–9 kan utveckla elevers läs- och skriv-progression med hjälp av formativ bedömning. Denna litteraturstudie anknyter därför forskning om läs- och skrivutveckling med forskning om formativ bedöm-ning. Resultaten i denna studie åskådliggör att lärare bör tydliggöra syfte, mål och innehåll med sina kollegor och elever. Lärarna bör även anpassa sin undervisning utifrån elevernas kunskapsnivå. Vidare bör lärarna leta efter tecken för lärande snarare än att leta efter brister samt att eleverna behöver ges stöd i sin process att vara ägare av sitt eget lärande.

Formativ bedömning är ett arbetssätt som Skolverket förespråkar och vars vetenskapliga förankring finns i Black &amp; Wiliams teoretiska ramverk med fem nyckelstrategier. För att formativ bedömning ska ha någon inverkan på elevernas lärande krävs dock att alla nyckelstrategier införlivas kontinuerligt och dagligen i undervisningen. Syftet med denna undersökning är att klargöra vilka av de fem nyckelstrategierna i formativ bedömning som lärare arbetar med under matematiklektioner i årskurs 4–6 och om det finns strategier som förekommer oftare eller mer sällan. Syftet med studien är också att lyfta fram vad matematiklärare upplever i samband med att de arbetar med nyckelstrategierna. För att besvara frågeställningarna användes både observationer och halvstrukturerade intervjuer som metod. Fem observationer gjordes, vilka tog plats på fyra olika mellanstadieskolor i tre närliggande kommuner. Därefter genomfördes fem intervjuer med matematiklärare på samma skolor. Resultatet visar att aktiviteter inom alla fem nyckelstrategier förekommer men med olika omfattning. Tydliggörande av målen är den minst förekommande nyckelstrategin på matematiklektioner i årskurs 4–6 och självreglerat lärande är den strategi som de flesta lärare anser är svårast att arbeta med när det kommer till elever i denna åldersgrupp. Studien talar dock för att ett ökat, mer ihållande arbete med att tydliggöra målen skulle leda till att arbetet med självreglerat lärande underlättas på sikt. / <p>Matematik</p>

Det här är ett examensarbete som är gjort av två slöjdlärarstudenter som läser lärarutbildningen via kompletterande pedagogisk utbildning vid Umeå universitet. Syftet med den här studien är att genom slöjdlärares berättelser studera vilken typ av formativ bedömning som används i slöjdundervisningen. Frågeställningarna vi utgått från är följande: Hur förekommer formativ bedömning i slöjdlärares arbete? Vilka uttryck använder slöjdlärare i feedback till sina elever? Hur förmedlar lärare lärandemålen till eleverna? Hur skulle formativ bedömning kunna anpassas för att bli mer användbar i slöjd? Vi har gjort kvalitativa intervjuer med slöjdlärare. Frågorna har utgått från mål i undervisningen, hur de samlar information om elevernas kunskaper och färdigheter, hur de återkopplar till eleverna, hur eleverna påverkar varandra i undervisningen, hur de arbetar för självständighet och reflektion.Intervjumaterialet och tidigare forskning tematiserades genom Dylan Wiliams (2013) fem nyckelstrategier för analys. Resultatet presenteras utefter de fem nyckelstrategierna och efterföljs av analys och besvarade forskningsfrågor. I intervjuerna har vi sett att de flesta lärarna kopplar undervisningens mål till de mål som anges i kursplanen, men även andra mål lyfts fram som att bygga eleverna självkänsla och att de känner till spelreglerna i salen. Det verkar som att slöjdlärare anpassar undervisningen till elevernas olikheter redan i planeringsstadiet. Feedback tycks till stor del ske i det pågående arbetet och riktas mot nästa steg i arbetet. Alla lärare vi intervjuat uttrycker att eleverna har betydelse för varandra i slöjden. De intervjuade lärarna anser att eleverna har goda förutsättningar för att arbeta självständigt och stor möjlighet att reflektera över val de gjort. Att arbeta självständigt ses av de intervjuade lärarna som en del av att själv kunna styra över sin process.

Allt fler kommuner införskaffar idag lärplattformar att användas i skolor, men ofta saknas kunskap kring hur elevens lärande påverkas. Denna studie undersöker detta utifrån tre olika aspekter; kontext, ansvar och självreglerat lärande. En sociokulturell teori och en teori för självreglerat lärande används för tolkning och analys. Undersökningsmetoden är en enkätsstudie med både lärare och elever som informanter. Studiens resultat styrker i hög grad tidigare forskning på området och visar att elevers och lärares uppfattning är att lärplattformen har möjligheter att underlätta lärandet för elever och att detta i sin tur kommer att innebära ett större ansvarstagande i de egna studierna.

Detta arbete fokuserar på elevernas upplevelse av att använda sig av självreglerat lärande, som enligt forskning ska vara ett effektivt sätt att lära sig nya saker. Just denna studie tittar på hur elever upplevt studier i franska språket med självreglerat lärande som inlärningsmetod. Arbetet beskriver även definitionen av vad självreglerat lärande är, hur det kan användas i skolan och vilka studier som visat att det är ett effektivt sätt att lära sig på. Resultatet av detta arbete kunde fås fram genom intervjuer av elever i årskurs 7, 8 och 9. Intervjumaterialet bestod uteslutande av s k öppna frågor för att kunna få mer fördjupade svar. Resultatet av detta arbete visar att självreglerat lärande är både ett effektivt sätt att lära sig på, samt att eleverna uppskattar den frihet under ansvar som självreglerat lärande innebär. Denna slutsats överensstämmer också med tidigare forskning som gjorts i ämnet. Framtidens forskning i ämnet kan med fördel inrikta sig på hur denna inlärningsmetod ska spridas mer och implementeras i skolorna i större utsträckning.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att öka kunskapen om den formativa bedömningens fem olika nyckelstrategier och hur dessa påverkar elevers arbete med texter i grundskolans senare år. De fem strategierna är transparanta mål, effektiva samtal, återkoppling, självreglerat lärande och kamratrespons. Litteraturstudien ämnar även att undersöka på vilket sätt läraren kan implementera formativ bedömning i undervisningen och vilka fördelar det har för elevens lärande. Begreppet formativ bedömning är vanligt förekommande i skolsammanhang, dock visar litteratursökningar i denna uppsats att det finns ett fåtal svenska studier som behandlar formativ bedömning i svenskämnet i grundskolans senare år. Sökningarna är gjorda via fyra olika databaser och resulterar i ett urval om totalt tre avhandlingar och 19 forskningsartiklar samt en rapport som underlag för studien. Litteratursökningarna är systematiska och redovisade samt tematiserade i tabellform. Resultatet redogör för den formativa bedömningens olika strategier, samt hur dessa kan användas i bedömningsprocesser av textarbete. Vidare visar resultatet att självreglerat lärande är eftersträvansvärt i en formativ bedömningspraktik samt att feedback och hur den utformas och används spelar en central roll för elevers förståelse för och utveckling i olika slags textarbeten, vilket utgör en stor del av svenskämnet.

I detta arbete undersöks den musikaliska medvetenheten med hjälp av inspelningsutrustning, genom att identifiera aspekter i ens spel som inte märktes förrän genomlyssning i efterhand. Den moderna musikerns förutsättningar skiljer sig markant från tidigare, där det nu är enklare än någonsin att göra en inspelning med mobilmikrofonen. Genom att spela in stycken, lyssna på dem och föra anteckningar, identifierades flertal konkreta aspekter i pianospelet som inte märktes vid själva genomspelningen. Dessa tilldelades kategorierna: ”precision”, ”balans”, ”kroppsspråk”, ”agogik och tolkning”, ”frasering" och ”tempo och rytm". Vad gäller precision och balans erhölls inga större insikter utöver att feltoners betydelse kunde underskattas vid enstaka fall samt att jämnhet i anslaget var viktigt. I kroppsspråket fanns det en generell tendens att positiva rörelser gjordes i underdrift och de rytmiska aspekterna berörde ofta instabiliteter av olika slag, exempelvis ojämna rubato eller plötsliga tempoändringar. Slutligen handlade det agogiska och interpretativa ofta om att tydliggöra musikaliska strukturer, vilket gav en signifikant förbättring i upplevelse. Genom att aktivt arbeta med denna analysmetod märktes på sikt en förbättring i ens musikaliska självinsikt, där medvetenheten blev allt bättre med tiden. / In this project, my musical self-awareness is examined with the help of various recording devices, by identifying different aspects in the music that weren’t noticed until the recording was listened to. The possibilities given to the modern musician differ significantly from earlier times, where it is now easier than ever to make a recording with your mobile device. By recording pieces, listening to them and taking notes, several concrete aspects in my piano playing that weren’t noticed when playing through were identified. These were assigned the categories: ”precision”, ”balance", ”body language”, ”agogic and interpretation”, ”phrasing” and ”tempo and rhythm”. When it comes to precision and balance, no interesting insights were made apart from the significance of certain wrong notes as well as the importance of evenness in touch. The body language had the general tendency of not being exaggerated enough and the rhythmical aspects often concerned different instabilities, such as uneven rubato or sudden tempo changes. Lastly, the key to improving agogic and interpretation often lied in making musical structures more clear. By actively working with this method of analysis, one’s musical self-awareness was gradually improved through time. / <p>Den klingande delen är arkiverad.</p>

The purpose of this study is to examine what kind of formative assessments is used in the Geography education at middle-school in Sweden, and how the use of formative assessment differs between teachers. A further aimis to examine whether any problems canbe observed with formative assessment in Geography education. Following questions will try to be answered: What strategies informative assessment occurs in Geography educationin indoor schooling at Swedish schools? What problems/lacks can be observed based on the strategies used in formative assessment in Geography subject in indooreducation? How does the use of formative assessment differ between three Geography teachers? To answer these questions, nine lessons in Geography education were observed in total; three teachers held three lessons each which were observed. Earlier studies have showed that Geography education held outdoors was more motivational according to students. Earlier studies also concludethat students considered that Geography education held indoors had no purpose, and that students were passive during the lessons. Other studies have showed that lessons where formative assessment was used, increased the students' motivation and desire to learn. This study concludes that all strategies in formative assessment has been used by all three teachers. One conclusion is that when the goals of the lesson wasn't visible for the pupils, it affected the motivation of pupils. Another conclusion is that when the goals of the lesson wasn't visible, there was a connection to pupils not using self-regulated learning.

För att nå en hög nivå av expertis inom sporten ishockey så krävs det att spelare har mycket goda och specifika motoriska, fysiologiska och psykologiska färdigheter. Tidigare forskning på unga elitsatsande fotbollsspelare har visat att de som nått en hög nivå, har en högre grad av självreglerat lärande. Syftet med studien var att undersöka självreglerat lärande, samt utforma och utvärdera en metod för att öka graden av självreglerat lärande, hos unga elitsatsande ishockeyspelare. Studien var av kvasi-experimentell design där ett lag fungerade som interventionsgrupp (Sub-elit, n = 15) och ett annat lag fungerande som kontrollgrupp (Elit, n = 18). Interventionen bestod av att spelarna i interventionsgruppen fick utvärdera sin egen prestation och utveckling en gång i veckan under fem veckor. Spelarna i båda grupperna fyllde i självskattningsskalan SRL-TT före och efter interventionen. Sex spelare intervjuades om deras upplevelser av självreglerat lärande och interventionen. Resultaten visar på att det fanns en skillnad vad gäller graden av självreglerat lärande mellan spelarna på högsta nivå (elit) och spelarna på en nivå under (sub-elit), men att interventionen inte hade någon statistiskt signifikant effekt på spelarnas förmåga att ägna sig åt självreglerat lärande. De intervjuade spelarna anser dock att interventionen har fått dem att tänka mer på sin utveckling och hur de presterat. Spelarna anser också att en dialog med tränarna leder till att de själva tänker mer på vad de behöver utveckla i sitt spel. / To achieve a high level of expertise in the sport of ice hockey, players need very good and specific motor, physiological and psychological skills. Previous research on young elite football players has shown that those who have reached a high skill level have a higher degree of self-regulated learning. The purpose of the study was to investigate self-regulated learning, and to design and evaluate a method for increasing the degree of self-regulated learning, in young elite ice hockey players. The study was of quasi-experimental design where one team was intervention group (Sub-elite, n = 15) and another team functioning as a control group (Elite, n = 18). The intervention consisted of the players in the intervention group evaluated their own performance and development once a week for five weeks. Players in both groups completed the self-assessment scale SRL TT before and after the intervention. Six players were interviewed about their experiences of self-regulated learning and the intervention. Results indicate that there was a difference in self-regulated learning between elite- and sub-elite players, and that the present intervention did not have a statistically significant effect on the players’ degree of self-regulated learning. The interviewed players, however, believe that the intervention has made them think more about their development and how they performed. The players also believe that dialogue with the coaches leads them to think more about what they need to develop in their game.

Previous research has shown that substantial learning gains are possible when formative assessment and support for students’ development of self-regulated learning skills are implemented in classroom practice. Such implementation is not straightforward and there is a need for both further understanding of the knowledge and skills teachers require to practice formative assessment, and further insights into how different characteristics of ordinary teaching practices support students’ in becoming proficient self-regulated learners. This doctoral thesis includes a licentiate thesis and two articles. In the licentiate thesis, classroom observations are used to investigate the knowledge and skills used by a teacher engaged in a comprehensive formative classroom practice. The results show that the teacher's practice is complex and requires advanced knowledge and skills that are often used simultaneously and under time pressure. For example, the teacher, sometimes in a matter of seconds, handles new (to her) mathematics, makes inferences from students’ responses to their understanding, and based on these inferences makes decisions about her teaching. The first article is a literature review focusing on the effects of formative assessment on student achievement in mathematics since there is a lack of knowledge of the effects of formative assessment on student achievement, in particular for subject areas such as mathematics. In the review, a systematic literature search is made for articles studying the effects of both teacher-centered approaches and approaches emphasizing student involvement in the formative assessment processes. The latter type of approaches includes teacher practices that support students’ development of aspects of self-regulated learning competence. The results show that all approaches included in the review have significant positive effects on student achievement in mathematics. The second article examines in what ways learning situations in authentic classroom practices provide opportunities for the students to develop self-regulated learning skills, and how students experience these opportunities. The analysis is based on data from classroom observations of three teachers’ mathematics lessons, and on interviews with their students. The results show that instruction in self-regulated learning skills mostly occurred implicitly, and the opportunities to develop the skills were mainly provided and experienced at the observational level.