Detta examensarbete gjordes i syfte att undersöka hur lågstadielärare ser på begreppen läsförmåga och läsförståelse samt hur de undervisar för att främja elevers utveckling av läsförståelse. Syftet var också att undersöka vilka metoder och strategier lärarna använder för att utveckla lågstadieelevers läsförståelse samt i densamma undersöka huruvida lärarens kunskaper och uppfattning om läsförståelse påverkar elevers utveckling. Vi har genom en enkätundersökning samt intervjuer samlat in det material som ligger till grund för detta arbete. I enkätundersökningen deltog 41 respondenter och i intervjuerna deltog tre informanter. Utifrån de svar som framkommit i enkäten och intervjuerna har vi sammanställt hur de deltagande lärarna arbetar för att främja elevers läsförståelseutveckling, vilka metoder och strategier de använder sig av i sin undervisning samt hur de uppfattar begreppen läsförståelse och läsförmåga. Av våra resultat framgår att lärarna över lag har en samstämmig uppfattning om begreppen läsförmåga och läsförståelse. Deras uppfattning om begreppen stämmer dock inte överens med hur de forskare som studien lutar mot definierar begreppen. I vår analys redogör vi för hur de deltagande lärarna säger sig arbeta för att främja elevers läsförståelseutveckling. Flera av lärarna säger sig använda de metoder och strategier som forskningen framhåller som framgångsrika. Vår teoretiska utgångspunkt blir synlig i många av lärarnas svar om hur de säger sig arbeta. I resultatet blir det dock även tydligt att flera av lärarna inte har tillräckliga kunskaper om vad som påverkar elevers läsförståelseutveckling.

Förmågan att lösa problem har stor betydelse både för att fatta välgrundade beslut i vardagen och för ett livslångt lärande. Viktiga aspekter för framgångsrik problemlösning är förmågan att planera, övervaka och modifiera samt utvärdera sin lösning. Alla elever gör inte detta av sig själva, och forskare menar att särskilt elever i inlärningssvårigheter har nytta av undervisning om lärandestrategier. Studien syftar till att undersöka vilken nytta elever och lärare har av att problemlösningsprocessen delas in i tydliga steg. Därför introduceras i två klasser i årskurs 1 en lösningsrutin kallad fingerfemman med fem moment att följa i arbetet med textuppgifter i matematik. Hur dessa elevers problemlösningsförmåga påverkas då fingerfemman används i processen, samt elevers och lärares upplevelser av att använda fingerfemman, har i studien undersökts genom observationer, intervjuer och analys av insamlade elevlösningar. För att även ta reda på om elever på längre sikt har nytta av att känna till och kunna använda fingerfemman, har intervjuer genomförts med elever och lärare även i årskurs 3 och 5. Resultatet visar att elever i större utsträckning planerar, övervakar och utvärderar sin lösning då de följer fingerfemmans steg. Lärarna upplever att de får mer tid att hjälpa de elever som är i behov av extra stöd i matematik, då fler elever blir mer självständiga i problemlösningsprocessen med hjälp av fingerfemman. Fingerfemman verkar kunna fungera som lärandestrategi och i viss mån bidra till att utveckla elevers självreglerade lärande - åtminstone inom problemlösning.

The purpose of this study is to examine what kindof formative assessments is used in the religious education at middle-schoolin Sweden. A further aim of the study is to examine whether any problems can be observed with formative assessment. Questions that will try to be answered are: What kindof formative assessment occurs in religious education at the middle school in a Swedish school? What problems can be observed with formative assessment in religious education at the middle school in a Swedish school? To answer these questions, six lessons in religious education were observedin total; three teachers held two lessons each which were observed. Earlier studies have showed that formative assessment was used by teachers to give feedback to improve pupils’ learning. In some cases, feedback was also givenwhich did not contribute to the improvement of pupils’learning. Earlier studies also conclude that formative assessment helped teachers to designfuture lessonsbased on pupils’ prior knowledge. Another conclusion highlights that teachers who made the goals of the lesson visible for pupils, resulted in an increased motivation and understanding of the purpose of the lesson. This study concludes that formative assessment has been usedby all three teachers, but in different ways. One conclusion is that when the goals of the lesson was not visible for the pupils, it affected the motivation of some pupils. Another conclusion is that teachers used formative assessment to modify lesson plans to meet the pupils’ current knowledge. Formative assessment was also used to encourage pupils to help each other by using peer-assessment. To improve pupils learning, teachers also used feedback as a strategy

Allt för många elever anser att matematiken idag är understimulerande, tråkig och de har svårt att hitta ett syfte nu och senare i livet. Detta kan leda till att motivationen blir lidande då de inte ser någon mening med matematiken. Självreglerat lärande är ett begrepp som används allt mer inom Skolverkets (2018) ramar för skolutveckling. Det handlar om att styra delar av den individuella inlärningsförmågan, för att utveckla sitt eget lärande (Skolverket 2018). Utifrån vår tolkning av självreglerat lärande betraktas tre faktorer som avgörande för att lärande ska ske och dessa tre är motivation, kognition och resurs i miljö. Syftet med studien är att undersöka elevers mål i matematik och hur de kan uppnås. Detta utförs genom att analysera vilka strategier, metoder och resurser elever använder sig av, hur de används och varför de används. Arbetet har haft en kvalitativ ansats, där intervju av fokusgrupper samt observationer av lektioner har använts som metod. Resultatet från empirin visar att elevers motivation styrs av inre och yttre faktorer, i form av betyg. Utifrån betyget som eleverna strävade efter, visade de på en förmåga kring att planera vilka uppgifter som borde utföras. Hur resurserna användes skiljde sig åt men i huvudsak var det läraren och kompis/bordskamrat som fanns att tillgå. Eleverna med lägre betygsambition valde framförallt att intressera sig för svaret istället för processen. Trots detta fanns det elever med både lägre och högre betygsambitioner som var intresserade av processen och valde då främst läraren som resurs.

Tidigare studier har visat att elever på elitidrottsgymnasium upplever höga krav att prestera inom både idrott och studier. Samtidigt har det visat sig att dessa elever upplever mindre symtom på depression och ångest än en normalpopulation och att elitidrott därmed inte anses vara en källa till stress. Syftet med denna uppsats var att undersöka elitidrottsgymnasieelevers psykiska välbefinnande, deras rädsla för att misslyckas (fear of failure) och självreglerat lärande (self-regulated learning). Deltagarna bestod av 189 elever från ett elitidrottsgymnasium i åldrarna 16-19 år. Data samlades in under tre år och är en del av ett forskningsprojekt vid ett elitidrottsgymnasium i norra Sverige. Resultatet visar att det psykiska välbefinnandet blir signifikant sämre mellan årskurs 1 och 2 samt att självreglerat lärande och rädsla för att misslyckas kan predicera psykiskt välbefinnande. Resultatet visar även på att färre elever på elitidrottsgymnasiet upplever nedsatt psykiskt välbefinnande än i en normalpopulation. Dessa resultat går i linje med tidigare forskning och tyder på att personliga resurser är av stor vikt för det psykiska välbefinnandet i den komplexa miljö elitidrottsgymnasieeleverna befinner sig i. En kvalitativ studie skulle vara önskvärt för att få djupare förståelse kring vad som ytterligare påverkar dessa elevers psykiska välbefinnande. / Previous studies have shown that elite student athletes are experiencing high pressure to succeed in both their sports and their academic studies. At the same time, it has been found that these students experience less symptoms of depression and anxiety than the general population. Elite sports are therefore not considered to be a source of stress. The purpose of this paper was to examine the psychological well-being of elite student athletes, their fear of failure and self-regulated learning. The participants consisted of 189 elite student athletes between the ages of 16-19. The data was gathered for three years and is part of a research project on elite student athletes in the north of Sweden. The result shows a significant decrease in psychological well-being between the first and second year. It also shows that self-regulated learning and fear of failure can predict psychological well-being. Furthermore the result shows that fewer elite student athletes experience reduced psychological well-being than a general population. These results are in line with previous research and indicate that personal resources are of major importance to the psychological well-being due to the complex environment surrounding the elite student athletes. A qualitative study would be desirable to gain a deeper understanding of what further affects the psychological well-being of these students.

Syftet med denna studien är att ta reda på hur lärare anpassar de mål som presenteras i kursplanen och förmedlar dem till eleverna på ett tillgängligt och begripligt sätt för. Detta undersöks för att ta reda på mer om hur man kan arbeta för ett lärande där eleverna är medvetna om vad som förväntas av dem och mot vilka kriterier de kommer bedömas. Detta kommer undersökas med hjälp av intervjuer där resultatet sedan ställs mot Jönssons (2013) tankar kring vad som behövs för ett elevaktiv lärande. Det visade sig att de tillfrågade lärarna arbetar olika med hur mål formuleras och förmedlas, olikheter som baseras på lärarnas olika erfarenheter och klasskonstellationer som formar deras sätt arbete med målkommunikation och målorientering. Genom att visa på hur lärare kan anpassa mål och kommunicera dem är förhoppningen att fler lärare, och i förlängningen fler elever, kommer jobba utifrån ett arbetssätt där eleverna är involverade och medskapare av förutsättningarna för sitt lärande.

Den systematiska översikten presenterar vetenskaplig grundad kunskap om hur lässtrategier kan bidra till utvecklad läsförståelse för elever i F-3. Det är en sammanställning av vetenskapliga artiklar och studier inom utbildningsvetenskap. I början av kunskapsöversikten presenteras hur den systematiska sökningen strukturerats och hur urvalet gått till. Detta styrks genom två bifogade tabeller som visar vilka sökningar som gjorts och vilka artiklar som använts. I denna del överläggs även sökmetoderna transparant genom en metoddiskussion som kritiskt diskuterar sökmetoderna och valda källor. Resultatet som presenteras i kunskapsöversikten behandlar hur den sammanställda forskningen beskriver vad lässtrategier är och hur lässtrategier lägger grunden för läsares läsförståelse. Relationen mellan lässtrategier och läsförståelse beskrivs genom RAND-modellen som på ett tydligt sätt visar på den starka kopplingen som finns. Metakognitiva förmågor kopplat till självreglerat lärande sätts i kombination med det traditionella programmet Reciprocal Teaching som handlar om textsamtal och undervisning i grupp. Resultatet visar att kombinationen av både individuella och gemensamma förmågor ökar användningen av lässtrategier och således även läsförståelsen. I diskussion och slutsats framförhålls vikten av att yrkessamma lärare förstår kopplingen mellan lässtrategier och läsförståelsen, men också att det innebär utmaningar i dagens klassrum där elevgrupperna är stora till antal och sällan homogena i sin kunskapsutveckling.

Självreglerat lärande är en metakognitiv process som visat sig främja idrottares prestation och utveckling. En förutsättning för denna process är att idrottare känner motivation till att utvecklas inom sin idrott. Hur självreglerat lärande och motivation korrelerar samt eventuella skillnader mellan lagidrottare och individuella idrottare avseende självreglerat lärande och motivation är dock relativt outforskade områden. Således var syftet med föreliggande studie att undersöka detta närmare. I studien användes ett teoretiskt ramverk baserat på Self-Regulated Learning (SRL) samt Self Determination Theory (SDT) för att undersöka dessa områden hos 102 tävlingsaktiva idrottare mellan 18-30 år (M = 23,71, SD = 3,77) i deras träningsvardag. Data samlades in genom två elektroniska självskattningsformulär: The Behavioral Regulation in Sport Questionnare (BRSQ-24) och Self-Regulated Learning-TT (SRL-TT). Variansanalyser genomfördes för att undersöka eventuella skillnader avseende SRL och motivationsform mellan respektive grupp. Korrelationsanalyser genomfördes för att undersöka sambanden mellan SRL och motivationsform.  Resultaten visade att individuella idrottare skattade en signifikant högre användning av samtliga SRL-strategier än lagidrottare, medan grupperna inte skiljde sig signifikant gällande motivationsform. Vidare var sambandet mellan autonom motivation och samtliga SRL-faser signifikant positivt för hela urvalet. Resultaten kan förklaras av att det inom individuella idrotter är mer naturligt att använda självreglerat lärande samt att idrottares motivationsform och i vilken utsträckning de använder sig av SRL-strategier korrelerar. Framtida forskning kan med fördel undersöka på vilket sätt idrottares motivationsform och SRL påverkar varandra.

The teacher's practice is based on the Swedish curriculum where the concept of strategy occurs hundreds of times however, the concept is not explicit. The concept of learning strategies is vast and implies different interpretations which result in unique teaching methods. Our thesis, therefore, aims to investigate how five teachers perceive learning strategies and from a pedagogical perspective, teachlearning strategies based on metacognitive, cognitive, and socio-affective strategies. Our empirical study shows that different Swedish teachers in grades 4–6 do teach learning strategies even though they are expressed in different ways. On the other hand, the teachers have quite a similar perception when it comes to defining teaching strategies. They are also in agreement that strategy teaching isabout raising awareness, practice, and naturally integrating said strategies into education. The study is based on a qualitative survey in the form of digital semi-structured interviews and is designed to document concepts appurtenant to the socio-cultural perspective as well as the constructive perspective, which we found to be partially related through our studies.

Ofta saknar studenter motivation för att lägga ned tillräckligt med tid på en kurs för att lära sig så mycket som möjligt. Den här uppsatsen undersökte därför hur olika presentationer av data i en simulering av en självkvantifieringsapp kunde påverka medieteknikstudenters motivation till att studera i kursen Flervariabelanalys. Undersökningen tog även upp aspekten om deltagarnas studietimmar påverkades av att se hur andra kurskamrater presterade. Vi avgränsade oss till att inte undersöka hur effektivt deltagarna studerade eller hur de presterade på tentamen, på grund av tidsbrist. De 17 deltagarna i undersökningen studerade sitt andra år vid Medieteknikprogrammet på KTH och loggade sina studietimmar under fem dagar. Därefter fick de datan presenterad för sig i fem olika designförslag och gav feedback på förslagen. Slutligen svarade de på en längre, avslutande enkät. Undersökningens resultat visade att de flesta hade högre mål än faktisk prestation räknat i antal studietimmar under veckans gång. De designutskick som motiverade mest innehöll en lugn bakgrund, motiverande citat eller sammanfattande diagram. Det designutskick som motiverade minst innehöll tidigare års betygsfördelning över tentamen i Flervariabelanalys. Baserat på resultatet anser vi bland annat att en självkvantifieringsapp inte ska bevara användarnas anonymitet, för att uppmuntra till jämförelser med andra användare, att appen ska ge användarna kontinuerlig feedback, exempelvis i form av sammanfattande diagram, och att användaren ska kunna anpassa designen av appen via appens inställningar. / There are many times when students lack the motivation to spend enough time on a course to learn as much as possible. Therefore, this essay studied how different presentations of data in a simulation of a self-quantified app could affect Media Technology students’ motivation for studying in the course Calculus in Several Variable. The study also included the aspect if the participants’ hours of studying were affected by how fellow students performed. We did not include how effective the participants studied or how they performed on the exam, due to lack of time. The 17 participants in the study were in their second year at the Media Technology program at KTH and they logged their hours of studying during five days. After that they got the presentation of the data in different design proposals. Finally, they answered a longer, conclusive questionnaire. The result of the study showed that most of the participants had higher goals than actual performance, counted in number of hours of studying during the week. The design proposals that motivated the participants the most a calm background, inspiring quotations or a summarizing diagram. The design proposal that motivated the participants the least showed the distribution of grades of previous years for the Calculus in Several Variable exams. Based on our results, we find, among other things, that a self-quantified app should not keep the users’ anonymity, for encouraging comparison with other users, that the app should provide the users with continuous feedback, for example a summarizing diagram, and that the user should be able to adjust the design of the app via the settings of the app.