The phylum Chaetognatha is a mysterious group of organisms that has eluded scientists for more than a century because of their unique morphology and developmental characteristics, i.e. protostome (mouth develops from blastopore; e.g. mollusks, annelids, arthropods) versus deuterostome (anus develops from blastopore; e.g. echinoderms and chordates) offer few clues to their evolutionary origins. Some early morphological studies argued that chaetognaths were derived mollusks or nematodes according to gross ultrastructural data, while other studies focused on the coelomic cavity. 33 Although 18S rRNA is widely used in molecular phylogeny studies, it has limits such as long- branch chain attractions and a slow rate of evolutionary change. Long-branch chain attractions are a phenomenon in phylogenetic analyses when rapidly evolving lineages are inferred to be closely related, regardless of their true evolutionary relationships. Hence other genes are used in this study to complement the 18S rRNA such as the cytochrome oxidase genes. The cytochrome oxidase genes are highly conserved throughout all eukaryotic organisms and they are less ambiguous to align as compared to the ribosomal genes, making them better phylogenetic markers as compared to the 18S rRNA gene. This study focuses on using a molecular approach (ARDRA, PCR, phylogenetic tree reconstruction) to determine the phylogeny of pelagic chaetognaths found on Pelican Island, Galveston, Texas. 18S rRNA, Cytochrome Oxidase I and Cytochrome Oxidase II genes were used to help decipher the phylogeny of this group. All analyzed genes in this study (18S rRNA, COI, and COII) grouped the Pelican Island chaetognaths with the protostomes. The maximum parsimony bootstrap tree for the 18S rRNA gene, grouped the samples closest to the arthropods (protostome). For the COI and COII genes, the minimum evolution bootstrap tree grouped the 8 collected samples more closely to two other protostome phyla: the mollusks and annelids (COI) while bootstrapping with the COII grouped the samples with the nematodes (with >66 percent bootstrap). My findings are significant because they reveal phylogenetic results of a protostome lineage for the Chaetognatha using 3 genes, one of which (COII) has not been greatly studied for the Chaetognatha.

Gemeinsamer Workshop von Universitaetsrechenzentrum und Professur Rechnernetze und verteilte Systeme der Fakultaet fuer Informatik der TU Chemnitz. Anwendungssoftware im Administrationst des URZ für Windows

Syftet med denna rapport är att redovisa ett examensarbete på kandidatnivå inom elektronik. Arbetet har syftat till att skapa en modell av en automatiserad industri i en liten skala. Modellen skulle vara enkel att använda för att visualisera hur automatisering fungerar i praktiken och hur ett styrsystem byggs. För att få ett bra genomförande och en verklighetstrogen modell studerades exempel från industrin och metoder för att optimera. Eftersom enkelhet var viktigt byggdes styrsystemet från grunden för att få full kontroll över systemet. En modell byggdes med LEGO® Mindstorms® som mekanisk grund och två robotar programmerades i C# att hantera ett orderflöde. Orderflödet styrdes från ett webbaserat användargränssnitt och kommunikationen hanterades genom en databas.

Denna rapport går igenom den nya industriella revolution 4.0. Vi kommer se över hur den nya revolution 4.0 och process and producering industrin korrelerar. En genomgång av vad revolution 4.0 egentligen är, hur den är uppbyggd och vad den innebär. Vi kommer även gå igenom design aspekterna av ”industrie 4.0”. Parallellt med min undersökning av revolution 4.0 kommer jag att, på förteget Honeywell’s bekostnad, göra ett HMI till en PLC. Jag knyta ihop allt genom att visa parallellerna mellan centrala delar i revolutionen 4.0, så som kommunikations protokoll, och mitt projekt på Honeywell . / In this thesis we will look at the new industrial revolution 4.0. I will explain what the revolution 4.0 is, how it correlates with generic industrial automation and I will also present design aspects of the industrie 4.0 and central communication technologies that are in line with the industrial revolution 4.0. In parallel with the study and research of the revolution 4.0 – I will, on Honeywell’s behalf, make a demonstrational human machine interface for a programmable logic controller. You the reader will have a solid understanding of the hierarchies that are found in the process and manufacturing industry. And how central communication technologies of the industrial revolution 4.0 correlates with the Honeywell HMI/PLC project.

Gruvindustrin befinner sig i en stor förändring allt eftersom digitaliseringen fortskrider. Digitaliseringen innebär att en mängd nya tekniker börjar implementeras i gruvor runt om i världen. En av dessa tekniker är att de anställda använder smartphones i arbetet. Detta medför dock problem då miljön inom gruvindustrin inte är optimal för de generella designprinciperna som finns att tillgå idag. Denna studie undersöker och utvecklar därför designprinciper som kan användas för mobila applikationer inom gruvindustrin. Studien har teori som behandlar generella designprinciper för mobila applikationer, mobila designmönster samt industri 4.0. Vidare har en kvalitativ studie genomförts i form av intervjuer med respondenter från både gruvindustrin men också personer med mångårig erfarenhet av utveckling av mobila applikationer till gruvindustrin. Kvalitativa studien genomfördes för att öka förståelsen kring kontexten som infinner sig inom gruvindustrin men också använda den expertis som finns inom området för att kunna utveckla relevanta designprinciper som kan vara till användning i praktiken. Den insamlade empirin jämfördes sedan mot teori och med hjälp av studiens analys kunde designprinciper som kan anses vara specifika för gruvindustrin identifieras. Slutsatserna visar att enkelhet är nyckeln till framgång och element såsom automatisk ifyllnad, enkel och snabb navigering, stora ikoner och användning av färger är några av de möjliga lösningar som föreslagits för att ta fram en användarvänlig applikation.

As an engineering student, the most natural way of summarizing this thesis project is by relating it to a mathematical equation. The solution to this equation is given, and it is in the form of a racking concept that enables the use of robots. The other side of the equation is however a bit more complex. This side contains several undefined variables, which can only be solved by delving into various theoretical fields and exploring unchartered depths of the creative space.The project’s main objective is to design a concept rack for Gestamp HardTech in Luleå, Sweden, for storage and in-house transport of the beams which are produced at the HardTech facility. The rack is meant to be loaded both into and out of by robots and should suit an as wide array of beams as possible. To determine the possibilities and limitations of the rack’s robot-user, several automation aspects are researched, centered on industrial robots and machine vision. The beams which are produced at the Gestamp HardTech Luleå production plant today are analyzed, whereby twelve of them are ultimately chosen for the rack’s design to be focused on. What follows this is a creative process consisting of a creative idea-generating phase, an evaluative phase focused on implementation of the ideas, and a refinement phase where the rack concept is finalized. The process includes various methods of idea generating, a great deal of sketching, physical testing of the concepts, and finally CAD-modeling. The result, named 4.0-Rack, is in the form of a modular rack-concept which balances the aspects of flexibility, by suiting ten of the reviewed beams, with a high packing-grade, providing a mean packing-grade of 83% in relation to the way the beams are currently packed.

Syftet med arbetet är att undersöka omfattningen av tillit som en operatör upplever vid samarbete med en kollaborativ robot. Tidigare forskning inom människa-robotinteraktion och människa-robotkollaboration visar på att det inte är tillräckligt att utvärdera säkerhet för att förbigå olycksfall mellan operatörer och robotar. När den fjärde industrirevolutionen inkorporeras i tillverkningsindustrin och kollaborativa robotar och operatörer ska arbeta i symbios med varandra utan säkerhetsgrindar och galler, kommer aspekten av säkerhet och tillit inom människa-robotkollaboration vara än viktigare att utvärdera. Genom litteraturstudien i detta arbete identifierades att det inte fanns en strukturerad utvärderingsmetod eller teknik för att utvärdera en operatörs upplevelse av tillit. Insikten resulterade i en vidareutveckling av ramverket USUS-goals till USUS-Tillit. Genom att använda ramverket USUS-Tillit som utvärderingsmetod har omfattningen av tillit kunnat utvärderas genom dels en heuristiks utvärdering och UX-testning där flera testdeltagare har genomfört ett scenario med en röststyrd kollaborativ robot. Scenariot handlade om att tillsammans med roboten bygga ihop en enklare leksaksbil där testdeltagaren och roboten genomförde arbetsmoment var och en för sig, men även tillsammans. Resultatet av testningen visade på att testdeltagarna upplevde begränsad tillit under samarbetet med roboten, något som bland annat kunde kopplas ihop med osäkerhet till sin egen förmåga, där osäkerheten var starkt sammankopplad till robotens avancerade interaktionsparadigm. Industrin är en viktig motor för Sveriges välfärd och eftersom industri 4.0 kommer innebära nära samarbete mellan robotar och operatörer, kommer operatörens upplevelse av interaktionen med roboten bli viktigare. Att utvärdera operatörers upplevelse av tillit kan vara en pusselbit som saknats när det kommer till att kunna garantera säkerheten för operatörerna i industrin. UX kompetensen kommer därför vara starkt efterfrågad i industridomänen i framtiden då UX uteslutande fokuserar på en användares (operatörens) upplevelse.

Industry 4.0 and the smart factory concept are both relevant for academia and companies. Many are talking about it but few understand the challenges that exist before, during, and after an implementation. The thesis aim is to map out the largest challenges with an implementation and also dive deeper into the question of which competence that will be required in a smarter production. To address these questions a qualitative study with thirteen interviews has been conducted, ten of which with practitioners and three with experts in the area. From the interviews the following findings and conclusions could be drawn. Firstly, the largest challenges with implementing industry 4.0 and smart factories will be, large CAPEX (Capital Expenditure) investments, organisational change management, and cyber threats. Secondly, Industry 4.0 is not going to be a revolution it is more going to be an evolution. Thirdly, implementing the smart factory concept is linked to a lot of uncertainty and especially uncertainty related to which competences that will be required. No one can with certainty define exactly what competences that are required but an education in IT and statistics with an analytical mindset will be key elements. There is also a model for how companies are recommended to think when filling vacancies created in the transition to a smarter production in the analysis chapter.

Com a chegada da era da computação ubíqua, o número de dispositivos com poder computacional vêm crescendo de forma acelerada. A conexão desses dispositivos em uma rede de comunicação traz novas possibilidades e serve como base para o conceito chamado Internet das Coisas (Internet of Things - IoT). Uma das aplicações desse conceito é no domínio industrial e está impulsionando uma nova revolução industrial, a chamada Indústria 4.0. Esta pesquisa apresenta uma abordagem de integração de componentes de forma automatizada, no contexto da Indústria 4.0, utilizando ontologias para representar os elementos do sistema e um middleware IoT para servir de meio de integração. Essa abordagem utiliza conceitos propostos em trabalhos relacionados, com características inovadoras na criação de sistemas IoT. Dentre estas está a integração automatizada a partir de modelos semânticos, que possibilita que usuários modelem sistemas em alto nível. A partir desse modelo, as interfaces de comunicação são criadas automaticamente, trazendo uma garantia de consistência sintática nas chamadas de métodos ou funções. Além disso, a pesquisa proposta traz a possibilidade de usar esse mesmo modelo semântico para apresentar as informações ao usuário final. Como resultados deste trabalho podem ser ressaltados o desenvolvimento de uma ontologia para modelar esses elementos industriais e também o de uma extensão para um middleware IoT a fim de poder-se trabalhar com esses modelos de forma automatizada. / With the advent of the ubiquitous computing era, the number of devices with computing power is growing rapidly. The connection of these devices onto a communication network brings new possibilities and serves as the basis for the concept called the Internet of Things (IoT). One of the applications of this concept is in the industrial domain where it is driving a new industrial revolution, usually designated as “Industry 4.0”. This research study presents a automated integration approach in the context of Industry 4.0, using ontologies to represent elements of the system and an IoT middleware to provide a means for its integration. This approach uses concepts proposed in related works with innovative features regarding the creation of IoT systems. Among these features, an automated integration based on semantic models is proposed, which enables users to model their systems at a high level. From this model, communication interfaces are created automatically, bringing a guarantee of syntactic consistency in calling methods or functions. Another advantage that this work brings is the possibility of using this same semantic model to present information to the end user. As result of this work, an ontology was developed to model industrial elements, and an extension for an IoT middleware was developed to enable to work with these models.

I en värld karakteriserad av förändring och globalisering och med nya ekonomiska och globala konkurrenter som konkurrerar om samma kunder och resurser ökar trycket på organisationernas konkurrenskraft. Dessutom står organisationer inför ytterligare utmaningar på grund av en ständigt ökande mängd data och den allt större utmaningen att analysera data och hålla data säkert. Framgångsrika företag präglas av att deras intellektuella kapital utnyttjas på ett effektivt sätt. 1, 2 Således har den mest värdefulla tillgång som en organisation har idag blivit sina medarbetares kunskap.3 Baserat på den teoretiska ramen och noggrann granskning samt analys av intervjuer och observationer har detta resulterat i tre viktiga områden: artificiell intelligens, blockchain och industri 4.0. Analysen visade att de vetenskapliga artiklarna och litteraturen har olika perspektiv, olika definitioner och bygger på olika teorier men kärnan är att de alla verkar komma fram till samma resultat och slutsats, även om de har olika synpunkter och perspektiv. Slutsatsen är att organisationskulturen påverkar kunskapshantering och spridning av information på grund av dess direkta inverkan på individen. Rekommendationen är därför en fortsatt insats för att ge anställda verktyg för att bättre kunna kommunicera och dela med sig av kunskap. För att ytterligare stärka arbetstagarnas motivation rekommenderas dessutom en ökad närvaro av ledningen på affärsgolvet.