The discovery of solidus coins on the islands of Öland and Gotland, propose a contactbetween Scandinavia and the Roman Empire during the Migration Period (AD 400-550), buthow did the Scandinavians get access to these coins? In this essay, I will study thestampidentity and coin embossing from 572 coins found on Öland and Gotland. The aim is tounderstand where the coins were minted and during which periods there was a big influx ofsolidus coins to Scandinavia. But also, to understand what European regions the people ofÖland and Gotland were in contact with. This essay will also map certain events that are vitalfor understanding why the solidus coins are found in Scandinavia.

The municipalities' vision of using City Information Modeling (CIM) and Digital Twins (DT) inurban planning, requires prerequisites in place. A prerequisite is BIM, which together with GIS can create CIM.BIM implementation for a municipality involves major challenges and one such challenge is the lack of BIMmodels for existing buildings and infrastructure. However, this study is limited to planned development inconnection with land allocation. BIM implementation for the land allocation process within a medium-sizedSwedish municipality involves many involved actors and thus the need for a mobilization of the involved actorsfrom an ANT-inspired perspective. The purpose of this study is therefore to analyze how an actor network canbe mobilized to implement BIM in the land allocation process. A case study method has been chosen in thisthesis, considering that a well-defined case is identified, and the approach enables a variety of data collectionmethods that have been inspired by the autoethnographic approach because the researcher belongs to the focalactor in the process.

The increasing demand for female-centred services and devices in the digital era has challenged traditional notions of privacy. This thesis explores how users perceive privacy issues in period- tracking applications provided by various developers. By utilising mixed-method research and adopting an ethnographic methodology within the framework of Actor-Network Theory, this study examines the trade-off of sensitive data in exchange for predictions through agential roles in the use of period-tracking applications. The results reveal that users desire control over whom they share their menstrual information with and feel confident doing so with non-human actors, the period-tracking application. Users are unaware of the developers' access to their data and the potential selling of it to third parties. The study highlights the power dynamics between users, period-tracking applications, and developers and their impact on perceived privacy. The research emphasises the mediating role of the period-tracking application in trust and power dynamics as users perceive privacy differently in the digital and physical worlds. The thesis proposes a podcast prototype that demonstrates the impact of technology on user behaviour and their willingness to compromise their privacy. The prototype aims to evokes emotions and encourages reflection on how non-human actors can influence decision-making. The podcast prototype emphasises user's need for more awareness of how data is used and highlights the potential dystopian future. Through this demonstration, the thesis aims to contribute to a deeper understanding of the complex interplay between human and non-human actors in the digital world and their effect on individual privacy.

Den här uppsatsen handlar om framväxten av kryptovalutor och blockkedjeteknik i den globala ekonomin. Kritik har riktats mot bankers och andra centraliserade intermediärers finansiella system, i form av ineffektiva processer, tillkommande avgifter och att användarnas integritet undermineras. I takt med kritiken har tillkomsten av kryptovalutor och blockkedjeteknik vuxit fram och det sker en snabb utveckling inom detta område. Intresset ökar i samhället där aktörer försöker adaptera den nya teknologin samtidigt som centraliserade organisationer vill förbli konkurrenskraftiga på marknaden. Tidigare har det varit en mer negativ inställning gentemot kryptovalutor men uppfattningen har börjat förändras.  Intentionen med studien är att undersöka framväxten av kryptovaluta och blockedjeteknologin. För att uppnå studiens syfte har vi kartlagt vilka aktörerna är och hur de förhåller sig till kryptovaluta. I denna studie har Actor-Network Theory (ANT) använts som teoretisk referensram och bidrar till resultatets uppbyggnad. Centralt inom teorin är att olika aktörer interagerar med varandra och tillsammans bygger ett nätverk som strävar efter att stabiliseras. Studiens empiri har samlats in genom en dokumentstudie.  Resultatet visar att nätverket kring kryptovalutor har blivit stabiliserat över tid men inte fullständigt institutionaliserat eller allmänt accepterat i samhället. Ledande aktörer utöver myndigheter och makthavare har hjälpt till att forma nätverket och bidragit till kryptovalutors utveckling. Däremot framgår det att aktörer som banker har andra incitament bakom användningen av teknologin där de ser fördelarna men väljer att inte i dagsläget adaptera teknologin fullständigt. / This thesis explains the emergence of cryptocurrencies and blockchain technology in the global economy. An increased criticism has been noticed against banks and other centralized organizations financial systems. The main critics evolve around its inefficient processes, the additional fees that intermediaries are demanding for their services, and that the users integrity tends to be undermined. Cryptocurrencies and blockchain technology has emerged as a counteractive answer to these criticisms, and there is a rapidly growing development in the area. Cryptocurrencies are given more attention in society which shows by the increase of private investors and organizations who are trying to take advantage of the new technology. Centralized organizations have been passive towards cryptocurrencies in the early stages to stay competitive in the market. There has been a general negative attitude towards cryptocurrencies in the past, but these perceptions are changing. The intention of this study is to investigate the emergence of cryptocurrency and blockchain technology. To achieve the purpose of the study, we have mapped who these contributors are and how they relate to the phenomena. In this study, actor-network theory (ANT) has been used as a theoretical framework and contributes to the structure of the results. Central to the theory is that different types of participants interact with each other and together build a network that strives to form a stable structure. This studys empirical data has been determined through a document study.  The results show that the network around cryptocurrencies has been stabilized over time but is not fully institutionalized. There is still progression to be made until it will become widely accepted in society. Leading actors in addition to authorities and those in power have in one hand helped shape the network and contributed to the development of cryptocurrencies. On the other hand, it appears that involved actors such as banks have other incentives for engaging in the technology, since they seem to have taken notice of the benefits of it but choose not to fully adapt the technology yet. This essay is written in Swedish.

No description available.

Rapid urbanization and limited resources is creating enormous challenges to cities in the global South, which has been increasingly acknowledged as a motivation for international cooperation in recent years. Both theory and practice have however paid little attention to how differences in geographical contexts and views on what sustainability is play out in such cooperation. This study therefore explores how Swedish actors have sought to contribute to urban sustainability in low-income countries in the Global South. These efforts are traced through a case study of the Swedish SymbioCity concept by using an actor-network theory approach. Policy mobility theory is used to discuss how the transfer and translation of policies between cities takes focus away from their contested nature. Concepts are then drawn from socio-technical transitions theory to discuss what this specifically means in transitioning towards sustainability. Data is gathered through review of written materials and semi-structured interviews with actors in the case study. In following the evolution of the Sustainable City concept, I argue that it has managed to mutate so well “from trade to aid” due to its “fluid” and lovable qualities and a notion of Swedish urban sustainability which can be flexibly interpreted. In tracing the networking of Swedish sustainability, I argue that SymbioCity has followed a previously observed pattern in which the approach has been adapted to travel and the recipients have been prepared to receive the approach. In considering how the approach has impacted its recipients, I argue that although its applications seem to have been appreciated, the translation of urban sustainability throughout the network has turned focus away from the issue of what urban sustainability is by coordinating activities and by educating the recipients’ attention towards techno-managerial problem framings. I conclude that Swedish actors have managed to carefully adopt a commercial model of urban sustainability to the purposes of development cooperation and its geographical contexts of application. While this mutation has given rise to a network of somewhat disconnected practices, the efforts of both branches have nevertheless contributed to establishing sustainability as being fundamentally uncontested in its nature. This view of sustainability can be said to be permitted by certain interpretations of the Swedish experience of becoming more sustainable. From this I conclude that to ensure that international cooperation for urban sustainability takes place on equal and fundamentally democratic terms, Swedish actors (and sustainability transition theorists alike) would do well to also encourage and facilitate inclusive and critical discussions of how urban sustainability can be understood, in the North as well as the South. The main limitation of this work lies in the actual engagement with the targeted cities, which prevents a thorough understanding of both the perceived and the actual impact of the export of Swedish urban sustainability. Further research should therefore pay attention to how it has affected the targeted cities.

There is strong interest across industries and academia in exploring the potential of innovation to address global sustainability issues and hence assist in making a paradigm shift towardsmore sustainable practices. To overcome the challenges of sustainability it is not enough to inject incremental solutions but a paradigm shift should suggestively be aimed at. As a result Sustainability innovation is being approached more holistically as opposed to in the past when it mostly focused on process, product or organisational innovation. The concept ‘SustainabilityOriented Innovation’ (SOI) considers this holistic view and looks at innovation as a process or trajectory and considers sustainability from a both social, environmental as well as an economic perspective. For holistic solutions to arise it is evident that challenges need to be solved togetherin multi actor networks and not in an insular manner. Yet, researchers have in the past focused mostly on who should govern or be involved in sustainability innovation whilst there is a lack in understanding how it should be accomplished collectively. Understanding how different parties such as civil society, public authorities and industries can collaborate to create valuable solutions can be imperative for future sustainable development.By combining SOI with Actor Network Theory (ANT) this paper sheds light on how actors engage in SOI processes and form a multi-actor network. Actor Network Theory helps deciphering the innovation process, viewing it as non-linear and continuously evolving negotiation between multiple actors rather than as an insular and linear process. Two SOI cases are examined through the theoretical lens of ANT to investigate the innovation process through moments of translations rather than static stages. As the integration of SOI and ANT is under researched this paper makes a theoretical contribution by integrating the theories and thus enriching this area. Findings emphasise how the focal actor, in a SOI process, engages with other actors in the multi-actor network. The findings can hence assist actors in initiating or transitioning towards Systems building approach by shedding light on how to navigate the complexities of the process and engage with other actorsinvolved. / Det finns ett starkt intresse för både industrier och akademiker att utforska potentialen av innovationför att lösa överskuggande globala hållbarhetsproblem. För att övervinna hållbarhetsutmaningarnaräcker det inte med att injicera inkrementella lösningar, utan ett systemperspektiv bör anammasoch ansträngningar riktas mot att främja ett paradigmskifte. Hållbarhetsinnovation börjarlångsamt närma sig ett mer holistiskt tillvägagångssätt, från att tidigare fokuserat på process,produkt eller organisatorisk innovation. Konceptet “Sustainability Oriented Innovation” (SOI)anammar denna helhetssyn och ser innovation som en process eller resa och beaktar hållbarhet urbåde ett socialt, miljömässigt och ekonomiskt perspektiv. För att det ska uppstå systembyggandeoch holistiska lösningar är det uppenbart att utmaningarna måste lösas tillsammans, i nätverkav ett flertal individer samt samhällsaktörer och inte på insulära vis. Tidigare har forskare ändåfokuserat mest på vem som ska styra eller vilka som ska vara inblandade i hållbarhetsinnovation,medan det saknas en förståelse för hur det ska uppnås kollektivt. Det är därför avgörande förframtidens hållbarhetsutveckling att förstå hur olika parter, som det civila samhället, myndighetersamt industrier kan samarbeta för att skapa värdefulla lösningar.Genom att kombinera SOI med Actor Network Theory (ANT) utforskar denna text hur aktörerengagerar och interagerar i SOI-processer samt bildar mångfaldiga aktörnätverk. ANT hjälpertill att dechiffrera innovationsprocessen genom at beakta den som ickelinjär och kontinuerlig,som en förhandling mellan flera aktörer snarare än en ensidig och linjär process. Två olika typerav SOI processer undersöks genom ANTs teoretiska lins för att belysa dem genom ‘moments oftranslations’ snarare än statiska faser eller steg. Eftersom integrationen av SOI och ANT nästintilluteblivit i litteraturen är detta ett teoretiskt bidrag som berikar förståelsen för att kombinera de tvåteorierna. Resultaten betonar hur den centrala aktören, i en SOI-process, engagerar och interagerarmed andra aktörer. Slutsatens belyser hur man navigerar komplexiteten i hållbarhetsprocesser ochengagerar berörda aktörer. Den beskriver därmed hur organisationer och individer i praktiken kaninitiera eller övergå till holistiska metoder och anamma systemperspektiv.

The new trends and challenges are transforming the traditional way of thinking and planning transport systems, with concepts like mobility as a service (MaaS) developing as a result of these transformations. Whilst, the concept of MaaS is still considered new, it is attracting attention from both researchers as well as actors involved within the transport sector. Countries are investigating, testing, and developing the MaaS concept, and Sweden is an active participant in this process with leading pilot projects and other initiatives in metropolitan areas of Stockholm and Gothenburg. However, the definition and ideas about this mobility solution are still not fully defined, and it is not clear how the implementation of the new ideas could and should be institutionalized in the real-life practices. Therefore, this thesis explores and discusses the institutionalisation of MaaS in the public sector in the Stockholm region. The theoretical approach of this thesis is based on institutional theory, which is used to guide the collection of data and analysis of the gathered dataset. The study utilises the method of document analysis and semi-structured interviews to collect information and abductive reasoning for further investigation. The empirical analysis draws attention to three overall aspects of ongoing institutionalization of MaaS: 1) the explanation of the process and drivers of it; 2) the emergence of new challenges; 3) and the impact of the institutionalization of MaaS to the public organizations. The final discussion suggests that in the Stockholm region the institutionalisation of MaaS is still nominal and uncertain when considered in general transport planning between the public organisations. However, the actors discussed are in the process of identifying the core challenges and are working to address them. These actions and changes manifest in the transforming roles and positions with the actors' network; in the development of new collaborations; and in the altering of future ambitions in the transport planning and the linkages to the long-term spatial infrastructural planning, which still lacks attention. The study outlines key areas of future research, including issues with the evolving requirements MaaS can bring to the transport infrastructure and the need for short- and long-term analysis of the MaaS impact to the sustainable transport system. / Nya trender och samhällsutmaningar har skapat ett förändringstryck gentemot den traditionella transportplaneringen, vilken i sin tur har banat väg för nya begrepp och lösningar – t ex mobilitet som tjänst (MaaS). MaaS är ett relativt nytt fenomen, som har rönt stor uppmärksamhet bland forskare, myndigheter och privata aktörer inom transportsektorn. Flera länder och stadsregioner undersöker, testar och utvecklar just nu olika typer av MaaS lösningar. Sverige är en aktiv aktör på området, och sjösätter pilotprojekt och andra initiativ bl. a. i storstadsområdena Stockholm och Göteborg. Samtidigt är det fortfarande inte helt tydligt vilken roll MaaS kan ha i det urbana transportsystemet, och det finns betydande osäkerheter gällande hur MaaS skulle kunna genomföras i större skala, i praktiken. I denna uppsats undersöks den pågående institutionaliseringen av mobilitet som tjänst hos aktörer inom offentlig sektor i Stockholmsregionen. Uppsatsen grundas i institutionell teori, som tillämpas i en analys av policydokument och intervjuer med nyckelaktörer från offentliga organisationer inom transportplanering. I den empiriska analysen riktas uppmärksamhet mot tre övergripande aspekter av vikt för den pågående institutionaliseringen av MaaS: 1) viktiga steg och drivkrafter i institutionaliseringsprocessen hittills; 2) samtida utmaningar och problem; 3) konsekvenser för offentliga planeringsaktörer. Studien visar sammantaget på att det pågår en institutionalisering av MaaS i Stockholmregionen, men att den   fortfarande är nominell och osäker – inte minst med tanke på den blygsamma roll som MaaS ännu spelar i transportplaneringen som helhet. De nyckelaktörer som uppmärksammas är emellertid redan på väg att identifiera och ta sig an de utmaningar som de har mött hittills, där de svåraste rör förändringen av roller och positioner, behov av att utveckla nya samarbeten samt förändrade ambitioner och mål för transportplaneringen i stort där konsekvenserna för långsiktig infrastrukturplanering fortfarande inte uppmärksammas i någon större utsträckning. Studien identifierar ett antal problem som behöver undersökas ytterligare, t ex konsekvenserna av MaaS för långsiktig transportinfrastrukturplanering och behovet av kort- och långsiktiga analyser av vad MaaS kan bidra med i arbetet för ett långsiktigt hållbart transportsystem.

Syftet med studien är att undersöka förskollärarens syn på användningen av surfplattor iverksamheten. Digitala verktyg så som surfplattor är ett aktuellt ämne att undersöka då det tarallt större plats i förskolornas verksamhet. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med treförskollärare och en förskolechef, alla på ett eller annat sätt involverade i användningen avsurfplattor i förskolan. Tidigare forskning om digitala verktyg, lärande och dokumentationligger till grund i uppsatsen. Även det teoretiska begreppet ANT (Actor Network Theory)kommer att belysas. Studien behandlar på följande frågeställningar: Hur uttrycker sigpedagogerna om användningen av surfplattor i relation till barns lärande? På vilka sättanvänder förskolorna surfplattorna i verksamheten? Vilken egen kunskap kring användningenav surfplattor ger pedagogerna uttryck för? Resultatet visar att trots att erfarenhet ochkunskap kring surfplattan är relativt låg bland förskollärarna så finns det vilja att använda demi verksamheten. Framförallt av yngre och nyutbildade förskollärare. Studien visar också attförskollärarna anser att surfplattan är ett verktyg som behövs för dagens barn och att denbidrar till ett nytt forum för lärande. Under förutsättning att surfplattan används på rätt sättoch alltid med en tanke bakom, så tror förskollärarna att den kommer bli ett givande verktyg iverksamheten. Studien visar också att surfplattan har blivit ett nytt och lättare redskap inomden pedagogiska dokumentation som görs i förskolan.

Syftet med den här uppsatsen är att tillsammans med ett posthumanistiskt perspektiv undersöka fenomenet socialt samspel i förskolan med fokus på hur ickemänniskor deltar i detta samspel. Empirin för studien samlades in, under vad som liknas vid en mindre fältstudie, på en förskola i Stockholm. I uppsatsen analyserar jag videoupptagningar från de deltagande observationerna tillsammans med ett antal performativa begrepp utifrån posthumanistisk teori. I dessa analyser blir det tydligt hur ickemänniskorna går att förstå som performativa agenter, som på många olika sätt deltar i samspelandet och formar barnens agerande och de roller barnen får. Genom att jag lyfter fram ickemänniskorna, och även sådana man ofta inte tänker på som så betydelsefulla som t.ex. små golvytor, en trälåda och ett bord, går det att förstå barnens agerande och samspelande, inte som uttryck för hur barnen verkligen är, utan som artikuleringar och översättningar av olika ickemänniskors kommunikation. Med hjälp av det posthumanistiska perspektivet går det även utifrån analysen att se många exempel på hur barnen samspelar med ickemänniskorna i sig. Studiens resultat och slutsatser visar på hur förskolans material, saker och miljöer både kan underlätta, stödja och försvåra för barns samspel och relationer och belyser den etiska aspekten av pedagogers uppmärksammande av förskolans ickemänniskor och deras betydelse för det sociala samspelet.