Artificiell intelligens, även kallat AI, har länge varit ett aktuellt ämne. Idag genomsyras hela samhället av artificiell intelligens, allt ifrån sökmotorer, servicetjänster, självkörande bilar till verktyg för att underlätta vissa arbeten. För allt detta så finns det mängder av olika neurala nätverk att välja mellan för att lösa olika problem. Men hur vet man vilket nätverk som fungerar bäst för sin uppgift?  Målet med arbetet är att hitta en modell med högst noggrannhet i ett jämförande experiment. För att göra en rättvis bedömning togs en metod för att jämföra modeller inom objektdetektering med hög tillförlitlighet fram genom en litteraturstudie.  I litteraturstudien extraherades data från andra jämförande studier och sammanställdes i en så kallad jämförelsemodell som beskriver de viktigaste faktorerna att ta hänsyn till när man jämför modeller. Jämförelsemodellen visar att kända dataset bör användas, mätvärdena recall, precision och F1 är de mest pålitliga och man bör motivera alla sina val då det ökar tillförlitligheten och validiteten. Därefter applicerades jämförelsemodellen i ett demonstrerande experimentet som använde sig av neurala nätverk (CNN) där två modeller Multi-Task Cascaded Convolutional Neural Network (MTCNN) och You Only Look Once (YOLOv3) tränades och testades med samma dataset. Resultatet visade att modellen YOLOv3 gav bäst resultat.

Uppsatsen behandlar artificiell intelligens ur ett service- och tjänsteperspektiv. Den huvudsakliga inriktningen är på området virtuell assistans, med fokus på virtuella agenter och chatterbots, vilket är en slags kommunikativ mjukvara. Studien syftar till att undersöka vilket mervärde virtuell assistans kan medföra, detta både ur ett företags- och kundperspektiv. Studien syftar även till att undersöka hur en lyckad implementering av tekniken fungerar. Utöver detta behandlas ett moraletiskt perspektiv, där utvecklarnas ansvar av artificiell intelligens tas upp. En induktiv forskningsansats har använts, medan det insamlade resultatet kommer från fyra intervjuer från olika företag som alla har arbetar med virtuell assistans. Som ett komplement till materialet från intervjuerna tillkommer lämplig teori på området artificiell intelligens, virtuell assistans och chatterbots. Studiens resultat har visat på att det stora mervärdet för intelligens programvara ligger i dess tillgänglighet och effektivitet, som kund, eller användare, tillhandahålls ett svar i realtid. Att ha en virtuell agent implementerad på en webbsida har visat på trygghet för kunder vid internetköp. Trots att uppsatsen behandlar virtuell assistans, har det varit återkommande att den mänskliga kontakten fortfarande är viktig. Det innebär att om kundens fråga är av svårare karaktär, är den en god idé om en människa tar över. Ur ett moraletiskt perspektiv måste utvecklare av artificiell programvara ha en medvetenhet kring vilken information den intelligenta tekniken utsätts för och hur röststyrda agenter kan bidra till att hjälpa en nödställd människa. / The purpose of this paper is to study artificial intelligence from a service point of view. The main focus is in the area is virtual assistance, with a focus on virtual agents and chatterbots, which is a kind of communication software. The study aims to examine the added value that virtual assistance can bring, both from a business and customer perspective. The study also aims to examine how a successful implementation of the technology works. In addition to the above, the paper deals with a moral and ethical perspective, and brings forward the developers responsibility. An inductive research approach has been used as a method, while the collected results come from four interviews from different companies who all have used virtual assistance in the service field. As a complement to the interviews, relevant theory in the field of artificial intelligence and virtual assistance has been used. The study results have shown that the added value of intelligent software lies in its accessibility and efficiency. To have a virtual agent implemented on a web page has demonstrated safety for the customer when shopping online. Although the paper deals with virtual assistance, the results have also shown that it is important that a human handle the customer, if the issue is of a complex nature. From a moral and ethical perspective, developers of artificial intelligence has to be aware of the information that the virtual assistance is exposed to. They also need to be aware how the voice control software can help a human in need.

Syftet med följande examensarbete är att undersöka teorier och få fram idéer om hur man kan bygga en bot som spelar poker. Ett viktigt ämne som studeras är artificiell intelligens och hur ett AI kan utvecklas hos en bot som ska ersätta en mänsklig pokerspelare spelandes i ett nätverk. Studien ger en inblick om spelregler för Texas Hold’em och går även in på teori om betydelsefull statistik, sannolikhet och odds. Resultatet av denna undersökning består av framtagna algoritmer som kan användas vid utveckling av en bot som spelar poker på ett bord med tio spelare. / The aim of the following thesis is to explore and develop ideas on how to build a bot that plays poker. An important topic that is studied is artificial intelligence and how an AI is implemented for a bot that replaces a human poker player playing in a network.The study provides insight of the playing rules for Texas Hold’em and theory of meaningful statistics, probability and odds will be used.The results of this study consist of algorithms that can be used in the development of a bot that plays poker on a table with ten players.

Artificial intelligence is one of the main technologies driving what is predicted to be the greatest revolution of human history and is seen as a new general purpose technology. This study aims to examine the role of governmental authorities in the diffusion of AI technology and how cultural aspect may influence. South Korea has been leading innovation indexes the past years, making it of great interest to analyze the strategy and measures taken by the South Korean government to spread AI technology. This study focuses on the diffusion amongst small- and medium sized enterprises (SMEs) and the AI Voucher Program in specific. A qualitative interview study was performed, where the aim was to develop an understanding of opinions on the authorities’ work from the SMEs point of view. The study gave interesting insights on how strategies can spur diffusion of a technology in one aspect, and also hinder future developments of it in another aspect. It also highlights the big impact that norms of confucian cultures have on the social structures of the system in which the diffusion takes place. It was found that the cultural expressions in South Korea can contribute to a more efficient and greater diffusion rate for a technology, whilst having a tendency to impede the upcoming of radical innovations amongst SMEs.

Sweden has during the last couple of years seen an increase of drug-related crime compared to previous years. Although the amount of reported crimes has increased, the amount of solved crimes has decreased [4]. Other countries have, in the meantime, implemented artificial intelligence in law enforcement. It’s been used on digital platforms as well as surveillance in the real world [2]. One of the main forms in which artificial intelligence has been used is facial recognition. This technology has been proven to have great potential in the field of fighting and preventing crimes. However, questions have arised regarding the ethical aspects of high scale surveillance and the collection of personal data about citizens [1]. This study revolves around professional opinions regarding the use of facial recognition in order to fight drug-trafficking. More specifically taking place in public places around Sweden. Therefore, opinions from the users and developers of the technology have been compared in order to find out if they differ in any way. This study is based on data collected from interviews with police officers, police students and machine learning students from the masters program at KTH. The choice of participants for this study is made in order for the users of the technology to be represented by police and its developers being represented by the machine learning students. Furthermore, the data has been analyzed by comparing the answers from the police officers and students with the answers from the machine learning students. The results from this study shows that both groups regard facial recognition as something which would facilitate law enforcement. However, both groups were skeptical regarding the integrity aspect of the Tommaso Piehl EECS, Skolan för elektroteknik och datavetenskap Stockholm tommasop@kth.se implementation, especially among the machine learning students. More generally, the main difference between the groups was that the police-related participants were ultimately open to use the technology. On the contrary, the machine learning students saw this as too great of a threat to personal privacy. / I Sverige har under senare år kriminalitet kopplad till narkotikahandel haft en ökning jämfört med tidigare år. I takt med ökningen av anmälda brott har antalet lösta brott minskat [4]. Samtidigt har andra länder börjat använda sig av artificiell intelligens i syfte att bekämpa brott, både på digitala plattformar och fysiska platser [2]. Användningen av artificiell intelligens, mer specifikt i form av ansiktsigenkänning, har stor potential inom effektivisering av brottsbekämpning. Samtidigt uppstår många frågor kring den etiska aspekten av storskalig övervakning och insamling av personlig information [1]. Därmed är syftet med denna studie att undersöka om det finns några skillnader i hur användare och utvecklare av tekniken förhåller sig till dess användning. Mer specifikt är studien inriktad på ställningstaganden till användningen av ansiktsigenkänning för att bekämpa offentlig narkotikahandel i Sverige. Studien är baserad på data som har samlats in genom intervjuer av poliser, polisstudenter och studenter från KTH:s maskininlärningssprogram på masternivå. Tanken är att poliserna respektive maskininlärningsstudenterna representerar användare respektive utvecklare. Datan har analyserats genom att jämföra svaren från poliserna och polisstudenterna med svaren från maskininlärningsstudenterna. Resultatet från1.1 Bakgrund undersökningen visade att tekniken enligt båda grupper skulle underlätta polisens arbete. Däremot var båda grupper skeptiska till integritetsaspekten av implementationen, speciellt maskininlärningsstudenterna. Mer generellt var den största skillnaden att poliserna i slutändan var öppna för att använda tekniken. Maskininlärningsstudenterna såg det istället som ett alltför stort hot mot den personliga integriteten.

Utvecklingen av artificiell intelligens (AI) och generativa AI-modeller som ChatGPT och DALL-E har uppvisat imponerande resultat och fått mycket uppmärksamhet världen över. Utvecklingen är till stor del en följd av tekniska metoder som innebär att stora datamängder analyseras automatiskt för att hitta mönster och regler. Metoderna varierar i viss utsträckning, men kallas med ett gemensamt begrepp för text- och datautvinning. Effektiv text- och datautvinning kräver stora datamängder av hög kvalitet, vilket i många fall innebär att datamängden innehåller upphovsrättsligt skyddat material. Det upphovsrättsliga skyddet innebär att upphovsmannen har ensamrätt att förfoga över verket. Det innebär bland annat att kopiering av verket, tillfällig såväl som permanent, kräver upphovsmannens tillstånd. Vid text- och datautvinning måste datamängden kopieras, åtminstone tillfälligt, vilket innebär att text- och datautvinning av upphovsrättsligt skyddat material huvudsakligen kräver upphovsmannens tillåtelse. Upphovsrätten innehåller emellertid ett antal undantag från denna huvudregel. Undantagen innebär att upphovsmannens ensamrätt ibland får ge vika för att främja vissa samhälleliga intressen och undvika långtgående konsekvenser. Undantag har exempelvis införts för att möjliggöra förfoganden som uteslutande sker för privat bruk. Arbetets utredning avser emellertid fastställa möjligheten till kommersiell text- och datautvinning. Undersökningen fokuserar därmed på undantag som inte utesluter vinstsyfte, främst undantaget för tillfälliga exemplar, men även de nyare inskränkningar som införts specifikt för att möjliggöra text- och datautvinning. Utredningen visar att undantagen kan möjliggöra vissa former av kommersiell text- och datautvinning. Undantagen för text- och datautvinning är främst förbehållet text- och datautvinning med forskningssyfte. För kommersiell text- och datautvinning har undantaget endast liten effekt. Text- och datautvinning kan visserligen tillåtas, oavsett syfte, i det fall rättsinnehavaren inte motsatt sig sådan användning. Rättsinnehavaren har dock möjlighet att förbehålla sig denna rätt digitalt, på ett enkelt och billigt sätt. Möjligheten till kommersiell text- och datautvinning framstår därmed i princip som oförändrad. Undantaget för tillfälliga exemplar har tidigare bedömts som tillämpligt vid kommersiell text- och datautvinning. Utredningen visar emellertid att rättsläget till stor del är oklart. Undantaget ska bedömas enligt trestegsregeln, vilket innebär att det endast får tillämpas i vissa särskilda fall. Bedömningen ska ske restriktivt och med hänsyn till ett antal faktorer som är föränderliga över tid. I arbetet konstateras att omständigheterna har ändrats i betydande mån sedan EU-domstolen fastställde att kopior som skapats vid kommersiell text- och datautvinning kunde uppfylla villkoren. Det kan således inte hållas för säkert att kopior som skapas vid kommersiell text- och datautvinning skulle betraktas som förenliga idag. Oaktat detta kan undantaget för tillfälliga exemplar endast möjliggöra vissa av de kopior som typiskt sett är nödvändiga vid text- och datautvinning. Undantagets villkor utesluter de kopior som krävs för insamling eller justering av datamängder, vilket innebär att endast enklare former av text- och datautvinning kan aktualiseras. Slutsatsen är följaktligen att möjligheterna till kommersiell text- och datautvinning bör betraktas som små. Det kan inte uteslutas att vissa enklare former av kommersiell text- och datautvinning är möjlig enligt undantaget för tillfälliga exemplar. Den nytta som följer av sådan text- och datautvinning är dock begränsad, och alltjämt förenad med betydande ovisshet och risk. Under rådande förutsättningar framstår upphovsmannens godkännande som en förutsättning för i princip all form av kommersiell text- och datautvinning.

Digitaliseringen påverkar vardagslivet och arbetslivet, ofta med löften om effektivare arbete och levnadssätt. Samtidigt innebär digitaliseringen omfattande påfrestningar genom kontinuerlig teknisk utveckling, där de framväxande artificiell intelligens (AI) och automatisering ingår. För digitaliseringen av samhällsbyggnadsprocessen har kommunernas utveckling släpat efter befintliga tekniker, samtidigt som riktlinjer poängterar behovet av innovation. Vår studie syftar till att synliggöra utövarna, kommunala tjänstepersoners, föreställningar om AI och automatisering roll som tekniker i samhällsplanering. Studien empiri utgörs av sex kvalitativa forskningsintervjuer vilka analyseras utifrån sociotekniska föreställningar, användare och användarcentrering för att utläsa relationen mellan teknik och tjänsteperson. Resultatet visar att tjänstepersoner innehar en passiv attityd om AI inom planering på grund av obefintlig praxis, medan relationen till automatisering framställs som mer etablerad och bekant. Tjänstepersoner talar om framtiden med försiktig optimism, och framhåller en begränsning i teknikernas kapacitet att hantera mjuka värden men att potential återfinns i stödet till komprimerade processer inom planering. / Digitalization impacts both daily life and the workplace, often promising increased efficiency in work and lifestyles. Yet, it also poses considerable challenges as technology continues to advance, especially with artificial intelligence (AI) and automation as emerging technologies. For the digitalization of the urban planning process, municipal progress has fallen behind existing technologies, despite guidelines highlighting the importance of innovation. Our study aims to uncover the perspectives of municipal officials on the roles of AI and automation in urban planning. Through six qualitative interviews, we analyze socio-technical perceptions and user-centered approaches to understand the relationship between technology and practitioners. The findings reveal a passive stance towards AI in planning, attributed to a lack of established practices, while the relationship with automation appears established and familiar. Looking ahead, practitioners express cautious optimism, acknowledging limitations in technology's ability to address human values but recognizing its potential to support streamlined processes.

Olika former av nyhetsbrev har funnits i århundraden. På Redpill Linpros kontor i Karlstadpubliceras veckoliga nyhetsbrev i form av videoinspelningar. För att de anställda påföretaget snabbt ska kunna ta del av innehållet i dessa videoinspelningar är detta projektssyfte och mål att skapa en automatiserad process som sammanfattar dessa veckoliganyhetsbrev. Sammanfattningen ska sedan kunna tas del av genom att spela upp dennapå en animatronisk fisk gjord av plast med inbyggda högtalare. Projektet implementerasmed begränsad hårdvara och ingen data delas med tredje part. För att uppnå detta målundersöks och implementeras olika verktyg som använder sig av artificiell intelligenssamt så modifieras den animatroniska fisken. Resultatet av arbetet är en modulär processsom upptäcker publicering, transkriberar, sammanfattar och läser upp sammanfattningenav veckoliga nyhetsbrev. Uppläsningen kan sedan spelas upp på den förutnämndaanimatroniska fisken med ett enkelt knapptryck. / Various predecessors of newsletters have been around for centuries. At Redpill Linpro’soffice in Karlstad, weekly newsletters are published in the form of video recordings. Inorder for the employees to be able to quickly take part of the content of these videorecordings, the purpose and goal of this project is to create an automated process thatsummarizes these weekly newsletters. The summary is then shared by the possibility ofplaying it on an animatronic fish made of plastic with built-in speakers. The project isimplemented with limited hardware and no data is shared with third parties. To achievethis goal, various tools that use artificial intelligence are researched and implemented,and the animatronic fish is modified. The result of the work is a modular process thatdetects publication, transcribes, summarizes and reads the summary of weekly newsletters.The reading can then be played back on the aforementioned animatronic fish witha simple push of a button.

Denna forskningsrapport undersöker hur företag kan dra nytta av en chattbot inom ett BusinessIntelligence (BI) system. Rapporten fokuserar på implementeringen av en chatbot med LargeLanguage Models (LLM) inom ett BI system och dess inverkan på användarupplevelsen ochverksamhetsutvecklingen. Genom en fallstudie och semistrukturerade intervjuer undersökerförfattarna användarnas uppfattning om chattboten. Resultaten visar att användarna överlag haren positiv inställning till implementationen av en chattbot och att användarupplevelsen ärmestadels positiv. Forskningen betonar även vikten av automatiserad validering och delning avkonfigurationer för att stärka användarnas förtroende för chattboten. Studien ger insikter kringhur chattboten kan utveckla verksamheten och hur chattboten påverkar användarupplevelsen. / This research report examines how companies can benefit from a chatbot within a BusinessIntelligence (BI) system. The report focuses on the implementation of a chatbot using LargeLanguage Models (LLM) within a BI system and its impact on user experience and businessdevelopment. Through a case study and semi-structured interviews, the authors investigate users'perceptions of the chatbot. The results indicate that users generally have a positive attitudetowards the implementation of a chatbot and that the user experience is mostly positive. Theresearch also emphasizes the importance of automated validation and sharing of configurationsto strengthen users' trust in the chatbot. The study provides insights into how the chatbot candevelop the business and how the chatbot affects user experience.

Forskningsfråga Vilka huvudsakliga faktorer påverkar om en organisation är redo attimplementera AI-teknologier eller inte? Syfte Studien syftar till att underlätta förändringsarbete gällande acceptans ochberedskap för AI-teknologier inom organisationer. Metod Studien genomfördes med en kvalitativ intervjumetodik därsemistrukturerade intervjuer hölls med åtta AI-experter som hade olikaerfarenheter och kompetenser. Studien utgick från de etablerade ramverkenISTAM och AI-readiness. Slutsats Studien indikerar att de teoretiska modellerna (AI-readiness och ISTAM)besitter en hög grad relevans, studien fann stöd för samtliga faktorer inommodellerna. Framförallt transparens, tillit och data indikeras att vara högstviktiga för beredskap och acceptans av intelligenta system.