Artificiell intelligens (AI) har fått allt större uppmärksamhet inom revisionsbranschen, där den har introducerats för att öka effektiviteten och förbättra kvaliteten på revisorns arbetsuppgifter. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som påverkar revisorns acceptans och anpassning till AI-teknologin och hur den förändrar arbetsuppgifter. Studien har kombinerat teorier som Diffusion of Innovations och Technology Acceptance Model för att skapa en ram för att förstå revisorns anpassning och acceptans i förhållande till AI-teknologin. För att samla in empiriska data har tolv revisorer intervjuats från olika revisionsbyråer och deras synpunkter har analyserats med avseende till AI-teknologin och dess inverkan på sitt arbete. Resultaten av studien visar att en mängd faktorer påverkar revisorns anpassning och acceptans, varav majoriteten framträder i ett positivt sammanhang. Det framkom även att arbetsuppgifterna generellt sett effektiviseras och förbättras genom införandet av AI-teknologin, vilket visar på en övergripande positiv inställning från revisorn. Däremot bekräftades det finnas vissa hinder, såsom kompatibilitet, komplexitet och upplevd användarvänlighet av teknologin. Studien visar även på, trots en begränsad användning av AI-teknologi inom yrkesrollen, att revisorn inser dess potential att kunna förbättra sina arbetsuppgifter snarare än att ersätta dem. För att maximera anpassning och acceptans av AI-teknologi finner studien att revisionsbyråer bör fokusera på utbildning, stöd och utveckla skräddarsydda lösningar som passar revisorns unika behov och erfarenheter. / Artificial intelligence (AI) has been receiving increasing attention within the audit industry, where it has been introduced to enhance efficiency and improve the quality of auditors' tasks. The purpose of this study is to investigate the factors influencing auditors' adaptation and acceptance to AI technology and how it transforms their work tasks. The study combines theories such as Diffusion of Innovations and Technology Acceptance Model to create a framework for understanding auditors' adaptation and acceptance in relation to AI technology. To collect empirical data, twelve auditors from different auditing firms were interviewed, and their perspectives were analyzed regarding AI technology and its impact on their work. The results of the study indicate that a range of factors influence auditors' adaptation and acceptance, the majority of which manifest in a positive context. It was also revealed that work tasks are generally streamlined and improved through the implementation of AI technology, indicating an overall positive attitude from auditors. However, certain barriers were confirmed to exist, such as compatibility, complexity, and perceived ease-of-use of the technology. The study also demonstrates that despite a limited use of AI technology within their professional roles, auditors recognize its potential to enhance their work tasks rather than to replace them. To maximize the adaptation and acceptance of AI technology, the study suggests that auditing firms should focus on education, support, and develop tailored solutions that cater to auditors' unique needs and experiences.

The development of a new technology plays a big role in many areas in our society. During the past couple of years artificial intelligence has grown into a very popular subject and its implementations keep growing and improving. Within the graphic design domain, artificial intelligence (AI) has made great progress, but also created discussion about how AI affects or will affect graphic designers and their work. In this study we focused on the current views and expectations of AI when it comes to the workflow and creativity of graphic designers. This was investigated by carrying out a survey where designers could answer questions about their experiences of how AI affects their efficiency and creativity. The study involved conducting an online survey on a sample of 23 participants who work as graphic designers. Most of them were males, worked in North America and had more than 5 years of working experience in their field. Participants were assigned questions such as how their workflow and creativity had been affected by the usage of AI technology from a personal point of view. On the other hand, participants who had not used AI before were asked about their willingness to learn and implement the technology in their work. Based on the results of this study, there appears to be a difference between the perception of AI-technology among graphic designers who have used it and those who have not. Participants who have experience using AI tend to view it more positively while participants who have not used AI tend to view it more critically. However, the results are not conclusive. Apart from the predominant representation of North American males among the participants, a longer-term study with a larger sample size is recommended to increase the reliability of the findings. Additionally, it may be beneficial to repeat the study in the future, as AI-technology continues to evolve and becomes more integrated into the field of graphic design. / Utvecklingen av en ny teknologi spelar en stor roll i många områden i dagens samhälle. Under de senaste åren har artificiell intelligens (AI) växt fram som ett väldigt populärt ämne och dess tillämpningar fortsätter att växa och förbättras. Inom grafisk design har AI gjort stora framsteg, som har skapat diskussioner om hur AI påverkar och kommer att påverka grafiska designers och deras arbete. Det vi fokuserade på i denna studie är den nuvarande synen och förväntningen av AI är när det kommer till arbetsflödet och kreativiteten hos grafiska designers. Detta undersökte vi genom att utföra en enkätundersökning där designers fick berätta om deras upplevelser om hur AI påverkar deras effektivitet och kreativitet. Studien genomfördes med en online enkätundersökning med en grupp av 23 deltagare som arbetade som grafiska designers. De flesta deltagarna var män, arbetade i Nordamerika och hade mer än 5 års arbetserfarenhet inom sitt arbetsområde. Deltagarna fick svara på frågor såsom hur deras arbetsflöde och kreativitet hade påverkats av användningen av AI-teknologi från en personlig synvinkel. Som motsats fick deltagarna som inte hade använt AI innan frågor om deras vilja att lära sig och implementera teknologin i sitt arbete. Baserat på resultaten av denna studie förefaller det finnas en skillnad mellan uppfattningen av AI-teknologi bland grafiska designers som har använt det och de som inte har det. Hos deltagare som har använt AI visas det en tendens att de har en mer positiv syn på teknologin, medan deltagare som saknar erfarenhet tenderar att vara mer kritiska mot den. Dock är resultaten inte tillräckligt övertygande. Förutom den övervägande representationen av nordamerikanska män bland deltagarna, rekommenderas en långsiktig studie med en större urvalsstorlek för att öka trovärdigheten. Dessutom skulle det vara fördelaktigt att upprepa studien senare i framtiden då AI-teknologin fortsätter att utvecklas och har hunnit integreras i en större utsträckning inom grafisk design.

Idag väljer många företag att vara alltmer digitaliserade, genom att exempelvis implementera mjukvarulösningar i form av Artificiell Intelligens (benämnt AI härefter). Rekryteringsbranschen är en av de branscher vars användning av AI ökar. Dels för att det leder till mer produktivitet, motverkar förekomsten av fördomar i rekryteringsprocessen, och ger rekryterare mer tid att fokusera på kandidat utvärderingar. Däremot väcker användningen av AI andra etiska frågor, eftersom AI-verktyg kan möjligtvis bibehålla, eller till och med förstärka existerande fördomar i rekrytering. Syftet med denna studie är att ta reda på om AI-verktyg är till hjälp med att hejda fördomar i rekrytering. Detta undersöks genom att intervjua rekryterare och chefer som använder AI-verktyg i rekryteringssyfte. En kvalitativ ansats har valts med en semistrukturerad intervjuform, för att få en djupare förståelse av rekryterare och chefers perspektiv. Resultatet som erhölls visade att respondenterna ansåg att det är i det första skede i rekryteringsprocessen, som det löper störst risk för fördomar. Dvs, granskning av CV, personliga brev eller vid första intervjutillfälle. Riskerna minskade enligt respondenterna efter implementering av AI- verktyg, bl.a. på grund av att AI-verktyget kunde hantera stora volymer av ansökningar. Trots att majoriteten av respondenterna var i början skeptiska i användandet av AI- verktyg, blev de positivt inställda efter implementeringen. Däremot kunde AI-verktyg ha egna brister som kan leda till nya fördomar eller förstärka existerande fördomar. Dessa brister som fördomsfulla algoritmer kan åtgärdas genom att uppfylla vissa kriterier. Enligt resultatet var de viktigaste kriterierna b.la. användarvänlighet, kandidatupplevelse, transparens och förmågan att förklara besluten som AI-verktyget gjorde. Alternativa lösningar, förutom användandet av AI-verktyg, undersöktes för att motverka fördomar i rekryteringen.

Svenska företag måste ständigt förbättra sin position på marknaden där artificiell intelligens (AI) fungerar som ett verktyg för ökad konkurrenskraft. AI är däremot ett komplicerat, odefinierat och hypat begrepp som gör det svårt för företag att lyckas med ökad produktivitetoch minskade kostnader. AI är ett paraplybegrepp som med dess tillhörande undergrupper går att tolka på många olika sätt. Baserat på denna studiens marknadsanalys definieras AI som ett system eller en maskin som kan anta mänskliga egenskaper eller en utsorteringsmetod för att hitta och producera en lösning för att göra verksamheten bättre. Syftet med denna studie var att skapa en förståelse för vad AI innebär för olika branscher i Sverige och ge ett lösningsförslag på hur företag kan tillgodogöra sig AI. Denna forskning har använt sig av Design Science Research Methodology (DSRM) som riktlinje. Arbetet resulterade i en genomförd marknadsanalys av AI och ett lösningsförslag till hur företagen i de olika branscherna ska lyckas med deras AI-planering och implementation. / Swedish companies need to constantly improve their position amongst competitors and artificial intelligence (AI) acts as a tool for achieving that goal. However, AI is a complicated, undefined and hyped concept which makes it difficult forcompanies to increase productivity and reduce cost. AI is a broad concept with many associated subgroups that can be interpreted in many ways. AI in this study is defined based on the market analysis as: A system or machine that can adopt human characteristics or a sorting method tofind and produce a solution to make their business better. The purpose of this study is to create an understanding of what AI means for different industries by analysing the Swedish market and to create a solution proposal for how companies canbenefit from AI. This research has used the Design Science Research Methodology (DSRM) as a guideline. This study resulted in a market analysis of AI and a solution proposal for the companies in the different industries to increase their success ratio with their AI planning andimplementation.

I november 2022 släpptes ChatGPT fritt på marknaden, och plötsligt förändrades synen på och kunskapen om artificiell intelligens! Syftet med studien är att synliggöra vilka olika uppfattningar elever på mellanstadiet har om artificiell intelligens (AI). Utifrån en fenomenografisk ansats har 16 mellanstadieelever, på två olika skolor, intervjuats i grupper om fyra vid två tillfällen. Mellan intervjutillfällena har i klasserna genomförts ett riktat undervisningsupplägg om AI och etik, hämtat från Mittuniversitetet. Syftet var att undersöka om elevernas uppfattningar förändrats av en sådan insats i undervisningen. Undersökningen visade att elever främst framställer AI på två olika sätt, AI beskrivs av eleverna som ett fysiskt ting, exempelvis en robot, eller så tillskriver eleverna AI mänskliga egenskaper. Dock visade undersökningen att eleverna bitvis har svårt att definiera vad AI faktiskt är och var AI finns. Resultatet visade också att eleverna kunde se både för- och nackdelar med AI och användande därav, både för den enskilde individen och för samhället i stort. Resultatet visade anmärkningsvärt liten förändring av elevernas uppfattningar mellan för- och efterintervju. Slutsatsen blev att elever har uppfattningar om vad AI är men att den inte alltid är verklighetsförankrad till exempel att man på sikt skulle kunna slippa gå i skolan för att AI löste allt. Detta kan ha med bristande kunskap att göra. / In November 2022, ChatGPT was released on the market, and suddenly the view and knowledge of artificial intelligence was drastically changed. The purpose of this study is to show different perceptions of artificial intelligence among primary school students. Based on a phenomenographic approach, 16 primary school students, at two different schools, were interviewed in groups of four on two different occasions. Between the interview sessions, a teaching sequence focusing on AI ethics, created by Mittuniversitetet, was carried out in the classes. The purpose was to investigate whether the students’ perceptions changed because of the participation in a focused teaching sequence. The study showed that students mainly describe AI in two different ways. AI was described by the students as a physical thing, for example a robot, or the students gave human characteristics to AI. However, the study showed that students sometimes find it difficult to define what AI actually is and where AI is found. The result also showed that the students could see both positive and negative aspects of AI and the use thereof, both for the individual and for the greater society. The result showed remarkably little change in the student’ perceptions between the pre- and post-interviews. The conclusion was that students have ideas about what AI is, but it is not always rooted in reality, for example that in the future you wouldn’t have to go to school because AI would fix everything for you. This may have to do with lack of knowledge.

Bakgrund: Artificiell intelligens (AI) är ett paraplybegrepp för intelligent teknologi. AI används inom redovisningsområdet, och kommer användas mer i framtiden. En rad etiska frågor har uppkommit i samband med ökat införande av AI i samhället i stort och även inom redovisningsområdet. Vi har identifierat de två etiska aspekterna integritet och ansvar som möjliga etiska riskfaktorer vid AI-användning inom redovisning.  Syfte: Denna studies syfte var att genom kvalitativa intervjuer få en bild av hur man inom redovisningsområdet i samband med implementering av AI såg på de etiska aspekterna integritet och ansvar.  Metod: Studien hade en kvalitativ forskningsansats och det empiriska materialet bestod av fyra semistrukturerade intervjuer med redovisningsekonomer. Som teoretisk referensram användes Rogers adaptionsteori samt de etiska aspekterna integritet och ansvar. Slutsats: Den slutsats som kunde dras av denna studie var att redovisningsekonomer, på det sätt AI används idag, inte ser några stora problem med de etiska aspekterna integritet och ansvar kopplat till AI inom redovisningsområdet. I framtiden, med en eventuellt ökad autonomi av AI, finns däremot farhågor att integriteten kan vara hotad och att tydligheten kring vem som bär ansvar kan bli än otydligare. Innan en ökad implementering av AI inom redovisningsområdet bör företag säkerställa att man har god kontroll och kunskap över den mjukvara man ska använda. / Background: Artificial intelligence (AI) is an umbrella concept for intelligent technology. AI is used within the accounting area, and is going to be used even more in the future. A series of ethical questions has occurred in conjunction with an increased use of AI in the society in general and in the accounting area. We have identified the two ethical aspects privacy and accountability as possible ethical risk factors with the use of AI in accounting.  Purpose: The purpose of this study was, through qualitative interviews, to get a picture of how people within the accounting area thought of the two ethical aspects privacy and accountability in the adoption of AI.  Method: The study had a qualitative research approach and the empirical material consisted of four semi structured interviews with accountants. As theoretical reference frame we used Rogers Theory of Adoption and the ethical aspects privacy and accountability.  Conclusion: The conclusion that could be drawn from this study was that accountants, in the way AI is used today, don’t see any big problems with the ethical aspects privacy and accountability in the use of AI in accounting. In the future, with a possible increased autonomy of AI, was there however concerns that privacy can be threatened and that the clarity about who is responsible can be even more unclear. Before an increased implementation of AI in the accounting area, companies should ensure that they have good control and knowledge about the software that is to be used.

Title: Who is that GAI?  – A qualitative study on Swedish journalists’ imaginaries of how generative artificial intelligence affects the professionalization of journalism.  The increasing discourse surrounding the role of generative artificial intelligence (GAI) in journalism has recently been widely discussed as it brings both opportunities and challenges for the journalism profession. How do technological advancements impact and challenge the journalism profession? This study aims to explore the imaginaries that Swedish reporters, AI-strategists and newsroom managers have regarding how the journalistic profession can change based on the new conditions and challenges that GAI has contributed to. Conducting a study on the subject based on a Swedish context is relevant to understanding Swedish journalists’ imaginaries of GAI and how an implementation of GAI may lead to a reconfiguration of previously given professional roles. The study answers to the following research questions:  What imaginaries do journalists in Swedish newsrooms have about generative artificial intelligence? How do the imaginaries about how generative artificial intelligence can affect the professionalization of journalism differ between reporters and managers or AI-strategists in Swedish newsrooms? Based on the interpretive nature of the research subject the study adopts a qualitative approach, hence the material was collected through eleven qualitative interviews. The empirical data was analyzed using the constant comparative method together with the study's theoretical framework consisting of sociotechnical imaginaries, professionalization and boundary work. The findings indicate that the Swedish journalists predominantly perceived GAI as a tool to enhance work efficiency, which results in the journalists being able to focus more on the creative parts of the profession. Furthermore, the journalists imagined GAI as a smart colleague to consult with, and the majority imagined that GAI primarily will function as a supplement rather than a replacement, and that GAI to some extent will reshape the profession.

This qualitative study investigated recruiters’ attitudes towards the use of artificial intelligence (AI) in the recruitment process. The purpose of the study was to gain a deeper understanding of how recruiters perceive the use of AI in the recruitment process based on three aspects: efficiency, objectivity, and quality. Ethical issues were also considered in relation to each of all aspects. The study is built upon previous research highlighting opportunities, challenges, and the relevance of ethics related to AI use in recruitment. The theoretical framework of the study was based on D. Davis’s Technology Acceptance Model and Everett M. Rogers’s Innovation Diffusion Theory, which were applied in the analysis. To address the study’s research questions, semi-structured interviews were conducted with six recruiters with professional experience ranging from two to eleven years. A thematic approach was used to analyze the empirical material. The results regarding objectivity indicated skepticism among the recruiters. AI, being created by humans, may contain programmed errors and thus may not be entirely objective. However, there was also optimism about AI as a tool to increase objectivity by eliminating the human factor. Concerning efficiency, it was found that recruiters largely believed AI could streamline their work, although there were opinions that AI might hinder efficiency. In terms of the quality aspect, the importance of maintaining human interaction in recruitment for both the recruiter and the candidate was emphasized. Recruiters’ trust in AI as a tool varied, but the overall result suggested a predominantly positive view of AI as a decision-maker in the future. Regarding ethics, the recruiters identified issues with using AI, such as privacy concerns and the impact of different data inputs on an AI system. However, the study also revealed the idea that AI use in recruitment could be ethically justifiable as AI is considered more objective than a human. The study’s conclusion showed that the recruiters hold diverse attitudes toward the use of AI in recruitment. There was a clear openness to AI and a belief that AI has the potential to improve recruitment work in the future. However, it was emphasized that current AI use is characterized by a loss of the human factor, ethical issues, and uncertainty about whether AI is truly objective. / Denna kvalitativa studie ämnade att undersöka rekryterares attityder till användningen av artificiell intelligens (AI) inom rekryteringsprocessen. Studiens syfte var att skapa en djupare förståelse för hur rekryterare förhåller sig till AI-användning inom rekryteringsprocessen utifrån tre aspekter; effektivitet, objektivitet och kvalitet. Etiska överväganden integrerades i samtliga aspekter. Studien utgick från tidigare forskning som belyser möjligheter, utmaningar och etikens relevans kopplat till AI-användning i rekrytering. Teorierna Technology Acceptance Model av D. Davis och Innovation Diffusion Theory av Everett M. Rogers utgjorde studiens teoretiska referensram och tillämpades vid analysen. För att besvara studiens tre frågeställningar genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex rekryterare vars yrkeserfarenhet sträckte sig från två till elva år. För att analysera materialet tillämpades en tematisk analys. Resultatet beträffande objektivitet visade på en skepticism hos rekryterarna. AI kan, eftersom det skapats av människor, innehålla inprogrammerade fel och därmed inte vara fullständigt objektivt. Däremot fanns även en optimism till AI som hjälpmedel för att öka objektiviteten då den mänskliga faktorn försvinner. Avseende effektivitet framkom att rekryterare till största del hade en tro på att AI kan effektivisera deras arbete även om åsikten att AI kan hämma effektiviteten fanns. I aspekten kvalitet betonades vikten av att behålla den mänskliga interaktionen i rekrytering, både för rekryterarens och kandidatens skull. Rekryterarnas förtroende för AI som verktyg varierade, resultatet antydde dock en övervägande positiv syn på AI som beslutfattare i framtiden. Resultatet vad gäller etiken visade att rekryterarna både såg problem med att använda AI i form av sekretessfrågor och att ett AI- system påverkas olika beroende på vilken data som matas in. Däremot framkom även tanken att AI-användning i rekrytering kan vara etiskt försvarbart då AI är mer objektivt än en människa. Studiens slutsats visade att rekryterarna besitter skilda attityder till AI-användning i rekrytering. Det fanns en tydlig öppenhet mot AI och en tro på att AI potentiellt kommer att kunna förbättra rekryteringsarbetet i framtiden. Dock betonades att dagens AI-användning präglas av förlust av den mänskliga faktorn, att etiska problem uppstår och en osäkerhet kring om AI verkligen är objektivt.

Många har åsikter kring AI och litteratur men vad är det som faktiskt händer i en litterär skapandeprocess där AI-verktyg används? Detta är en uppsats som undersöker de barnlitterära AI-sagorna i podcasten ”Magiska godnattsagor”. Syftet är att beskriva och förstå AI-sagorna som fenomen och hur historien i Den magiska pinnen formas från idé till färdig saga genom det kollektiva skapandet mellan barns idéer, AI som genererar texten och redigeringen av podcastens vuxna producenter. Uppsatsen behandlar följande tre frågeställningar: 1. Vilka kreativa inslag bidrar de medskapande barnen, AI-verktygen och de vuxna producenterna med i formandet av Den magiska pinnen från idé till färdig saga? 2. Hur förhåller sig historien i versionerna av Den magiska pinnen till konventionella drag för barnlitteratur och sagan som litterär genre? 3. På vilket sätt kan författarfunktionen i ”Magiska godnattsagor” beskrivas och förstås och det skifte som sker i den traditionella relationen mellan producent och konsument av medier? Uppsatsen använder analytiska verktyg hämtade från litteratursociologi, narratologi och adaptation. Undersökningen visar att de medskapande barnen bidrar med utgångspunkten för sagans intrig samt inslag av magi och spänning. AI bidrar med en utveckling av intrigen, en humoristisk aspekt och ett moraliskt handlingsförlopp som visar på pedagogiska undertoner i texten. Producenterna bidrar med humoristiska inslag, valet av sagan som litterär genre och att karaktärerna i sagan namnges efter de medskapande barnen. De olika versionerna av Den magiska pinnen relaterar till konventionella drag för barnlitteraturen och sagan som litterär genre. Exempel på detta är uppdelningen i dikotomier, den progressiva intrigen och det lyckliga slutet. Författarfunktionen i ”Magiska godnattsagor” kan betraktas både som en kollektiv process och en individuell process. Barnens medskapande roll i skapandet av Den magiska pinnen innebär att den traditionella relationen mellan producent och konsument av medier och den traditionellt ojämna relationen mellan avsändare och mottagare i barnlitteraturen utmanas till viss del. AI kan beskrivas som kreativa verktyg som kräver samarbete med människor för att generera en komplett historia.

Denna studie fokuserar på att undersöka förutsättningarna för svenska banker att investera i artificiell intelligens (AI) för att förbättra kundnöjdheten. I ljuset av den pågående digitala transformationen och de teknologiska innovationerna som skett inom banksektorn har det analyserats hur bankerna anpassar sig för att möta kundernas förväntningar och behov. Genom att integrera insikter från teoretiska ramverk och intervjuer med representanter från banksektorn och privatpersoner har det utforskats kring strategiska initiativ, såsom digitalisering, användning av AI och förändringar inom kundservice.  Studien finner att bankernas anpassningsförmåga till digitala förväntningar har en direkt inverkan på hur de investerar i artificiell intelligens och därigenom påverkar kundnöjdheten. En framgångsrik integration av AI-teknik, särskilt inom områden som kunder förstår, är kritisk för att möta varierande kundbehov och öka effektiviteten hos banktjänster. Resultaten från vår analys visar konkreta exempel på hur implementeringen av specifika AI-verktyg har påverkat bankernas förmåga att effektivt hantera kundkontakt och öka effektiviteten. Genom att grunda oss på dessa resultat kan det härledas tydliga samband mellan de identifierade behoven och de implementerade åtgärderna. Sammanfattningsvis belyser våra resultat den strategiska betydelsen av att svenska banker kontinuerligt anpassar sig till digitala förväntningar och ansvarsfullt implementerar AI för att säkra en hållbar framtid och bibehålla konkurrenskraft. Denna insikt är central för att förstå hur banksektorn kan navigera genom de utmaningar och möjligheter som den digitala eran innebär.